Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av patent på prefabricerat byggnadsfasadelement.

Ink datum: 1999-12-29

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9503017-7

PRV beslutsdag: 1999-11-03

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: -

Tekniska sökord: Byggnadsfasadelement

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall2

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Lättklinkerbetong AB

Ombud: Cegumark AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Skanska Prefab AB

Ombud: Awapatent AB

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit att ett prefabricerat byggnadsfasadelement avsett att efter montering på plats förses med ett ytfasadskikt av puts som täcker elementen och skarvarna mellan dem uppvisar erforderlig uppfinningshöjd i förhållande till åberopad känd teknik liksom att oklara patentkrav inte utgör någon grund på vilken patent efter invändning kan upphävas.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och upprätthåller patentet i ändrad lydelse med nya patentkrav inkomna den 30 april 2001, en samtidigt inkommen ny beskrivning samt det ursprungliga patentets ritningsfigurer 1-6.

YRKANDEN M.M.

I överklagandet yrkar patenthavaren att patentet upprätthålls i ändrad lydelse med nya patentkrav inkomna den 30 april 2001.

Invändaren yrkar att överklagandet inte bifalles.

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Uppfinningen avser enligt ingressen till förevarande patentkrav 1 ett prefabricerat byggnadsfasadelement, som bildas av en invändigt i elementet mottagen termisk isolering, som omgives av en in mot en avsedd byggnads inre vänd innerskiva och en ut från sagda byggnads inre vänd ytskiva.

Alla vanliga byggnadsmaterial har temperaturrörelser. Porösa material eller material som på något sätt kan ta upp vatten har dessutom fuktrörelser.

Huvudändamålet med uppfinningen är att effektivt lösa problemet med uppkommande spänningar till följd av temperatur- eller fuktrörelser och därmed minska sprickrisker i det utvändiga ytfasadskikt av puts som blir anbringat på elementen på platsen när elementen rests och monterats fast på avsedd önskad plats.

Detta problem löses i enlighet med vad som anges i den kännetecknande delen av kravet 1 därigenom att ytskivan består av lättklinkermaterial och invändig sprickarmering, att ytskivan och innerskivan är anordnade sammanbundna med varandra via rostfria armeringsstegar samt att innerskivan, som bildas av lättklinkerbetong, är fast förbunden med en kring isoleringen sig sträckande sarg av lättklinkermaterial och är försedd med invändig armering sträckande sig in i sargen, varvid ytskivan med pålagd armering och utvändigt ytskikt är anordnad fasthållen av den sagda innerskivan med tilhörande sarg för att kunna upptaga de krafter som ger upphov till periodiska rörelser.

Det har länge funnits ett behov av att putsa betongelement i fasader utan att sprickor uppstår i skarvarna. Vid sandwichelement som består av betongelement med isolering emellan har man fått stora rörelser i ytterskivan p.g.a. stora temperaturskillnader på utsidan mellan sommar och vinter. På insidan har man inte alls så stora temperaturskillnader och innerskivan får ganska små temperaturrörelser. Man har då kommit fram till att om man gör ytterskivan i ett väldigt svagt material, inte vanlig betong utan svagare betong med lättklinker, och låser fast ändarna på ytterskivan till innerskivan med hjälp av sargen kommer ändarna inte att röra sig mycket eftersom innerskivan inte rör sig mycket. Genom att man har en svag ytterskiva tillsammans med ett lämpligt armeringsnät i skivan får man ett antal sprickor fördelade över skivans yta. Ett traditionellt betongelement är starkt och spricker inte upp utan där får man stora rörelser vid sidorna och måste ha synliga fogar. När man monterar elementen enligt uppfinningen på plats putsar man utvändigt elementen och skarvarna med traditionell puts och lägger därvid ett finmaskigt nät i ytskiktet på putsen. Tidigare lade man ett elastiskt material i skarvarna. Idén med uppfinningen är att komma ifrån detta. Resultatet blir en utvändig puts som inte ger några synliga sprickor i fasaden varken inom det enskilda betongelementets ytterbegränsningar eller i fogarna mellan betongelementen.

Som grund för sitt yrkande hävdar patenthavaren att det prefabricerade byggnadsfasadelementet enligt kraven varken är förut känt eller närliggande för fackmannen.

Invändaren åberopar som grund dels att patentkraven är oklara dels att patentföremålet inte är nytt och patenterbart i förhållande till förut känd teknik och hänvisar därvid till påstådd öppen utövning och i målet dokumenterad känd teknik.

Vad först gäller frågan om patentkraven är oklara konstaterar Patentbesvärsrätten att de grunder på vilka ett patent efter invändning kan upphävas inte inbegriper oklara patentkrav. Jfr 25 § första stycket patentlagen.

Vad härefter gäller frågan huruvida det prefabricerade byggnadsfasadelementet enligt patentkravet 1 uppvisar nyhet och väsentlig skillnad i förhållande till känd teknik gör Patentbesvärsrätten följande bedömning.

De av invändaren ingivna arbetsritningarna rörande fasadelement som uppges ha använts vid byggnation i kvarteret Afrika i Helsingborg före dagen för den ansökan på vilken förevarande patent är grundat är i sig otillräckliga för att styrka att något utnyttjande som i patentlagens mening blivit allmänt tillgängligt förekommit.

Vad gäller övrig dokumentation rörande förut känd teknik som i målet åberopats av Patentverket och invändaren som hinder för patent bör framför allt följande tre publikationer – som alla visar och beskriver ett prefabricerat byggnadsfasadelement av det slag som anges i patentkravets 1 ingress – enligt Patentbesvärsrättens mening beaktas: US, 4117639, A; DE, 2254748, A och broschyren ”Här kommer källarvåningen till nya villan” (aktbil. 18).

Vid det element som framgår av den amerikanska patentpublikationen består såväl ytskivan som innerskivan av betong av uppenbarligen konventionellt slag. Vidare finns en sarg, också av betong, som sträcker sig runt isoleringen och håller fast de båda skivorna vid varandra. Det framgår inte att ytskivan har något pålagt ytskikt. Med hänsyn till att den är försedd med ett antal vertikala utsprång av dekorativ karaktär torde avsikten inte heller vara att något ytskikt, som puts eller liknande, skall läggas på. Det framgår inte hur fogarna eller skarvarna mellan elementen i en fasad ser ut eller är utformade.

Det fasadelement som visas i fig. 2 och beskrivs i tillhörande textavsnitt i den tyska patentpublikationen har såväl ytskivan som den bärande innerskivan framställda av lättbetong, exempelvis lecabetong. Någon sarg eller liknande som förbinder och fasthåller de båda skivorna vid varandra finns dock inte utan den erforderliga förbindningen mellan skivorna erhålles synbarligen medelst stångformiga förankringsorgan som sträcker sig genom isoleringen från den ena skivan till den andra. Ytskivan har en utvändig beklädnad av ett flertal mindre, inte närmare definierade element som synbarligen lämnar en murbruksfylld skarv eller fog mellan de prefabricerade fasadelementen synlig.

Det i broschyren – som enligt invändarens av patenthavaren ej bestridda uppgift utgavs och publicerades i april 1993 – på s. 8 under rubriken Vägg – sektioner visade och beskrivna fasadelementet har ytskivan tillverkad av betong och innerskivan av lättklinkerbetong, varvid båda skivorna innefattar armeringsnät och är sammanbundna med varandra medelst rostfria armeringsstegar. Huruvida någon skivorna sammanhållande sarg finns kring isoleringen kan ej utläsas. Det framgår inte något om förekomsten av ett separat ytskikt på ytskivans utvändiga sida, som däremot uppges kunna vara utförd borstad eller slät. Likaså saknas uppgifter om utformningen av skarvar eller fogar mellan elementen sedan dessa monterats samman.

Fackmannen, som står inför uppgiften att lösa det problem med spänningar och därmed risk för sprickbildning som kan uppkomma i ett utvändigt ytskikt av puts avsett att bli anbringat på ytskivan av prefabricerade byggnadsfasadelement av i kravets 1 ingress angivet slag när elementen rests och monterats samman till en fasad och som ingående redogjorts för i det föregående, kan i den kända teknik som behandlats tidigare, enligt Patentbesvärsrättens mening, inte finna sådan information att den utformning av elementet som anges i den kännetecknande delen av kravet 1 framstår som närliggande.

De absolut viktigaste särdragen får sålunda anses vara valet av lättklinkermaterial med invändig sprickarmering i ytskivan och anordnandet av ytskivan fasthållen av innerskivan med tillhörande sarg. Genom dessa särdrag åstadkommes en fördelning av sprickor över skivans yta vilket såvitt framgår är i sammanhanget helt nytt.

Vid angivna förhållanden skall överklagandet bifallas och patentet upprätthållas i ändrad lydelse.

Björn Pernold Göran Andersson Rune Näsman

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär A)

ak Visa mer Visa mindre