Domstols Målregister

Målet gäller: Patent på "Hopfällbar möbel".

Ink datum: 2000-01-18

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9403470-9

PRV beslutsdag: 1999-11-05

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Möbel, ihopfällbar, uppfällbar, bokhylla, skåp, bord, stol, soffa

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: övrigt

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: RN

Ombud: Bjerkéns Patentbyrå KB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Uppfinningen: Ihop- och uppfällbar möbel (t.ex. bokhylla eller skåp) bestående av ett antal skivformiga stycken, vilka försetts med inbördes ledorgan så att de kan svängas ut från ett planparallellt läge till ett uppmonterat tillstånd. Låses i detta tillstånd med hjälp av klackar på de vertikala sidoväggarna och med han- resp. honartade låsorgan anordnade på klackarna resp. på mot klackarna vilande horisontella skivformiga delar (takdel, hyllor). Horisontella skivor såsom hyllorna är ledbara medelst han- och honartade ledorgan.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE M.M.

Sökanden vidhåller ansökningen med oförändrade patentkrav.

I målet har IL, Hedemora, inkommit med en erinran mot att patent meddelas på den patentsökta uppfinningen. IL har åberopat viss bevisning i sin erinran.

Sökanden har bestritt att det IL anfört har relevans i fråga om den patentsökta uppfinningens patenterbarhet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Den patentsökta uppfinningen avser att lösa problem som kan uppkomma för en kund vid uppmontering och eventuell senare flyttning av möbler som i butik köps i paketerat och inte uppmonterat tillstånd och vilka innefattar ett antal väsentligen skivformiga stycken som av kunden efter hemtransport måste sättas samman med hjälp av medföljande komponenter i lös form såsom skruvförband och träplugg. Monteringsarbetet är ofta tidskrävande och besvärligt. Den lösning för att komma till rätta med dessa nackdelar vilka innefattades av det med ansökningen ingivna kravet 1 bestod huvudsakligen i att de skivformiga styckena hos möbeltillverkaren sammanfogats genom ledförbindelser så att de kunde svängas inbördes i erforderliga riktningar mellan ett väsentligen platt mot varandra liggande läge och ett uppmonterat läge i vilket de skivformiga styckena med hjälp av låsmedel låstes relativt varandra.

Sedan Patentverket emellertid visat, bl.a. genom hänvisning till franska patentskriften 2 239 079 (i det följande betecknad D1), tyska patentskriften 178 253 och schweiziska patentskriften 261 318, att en sådan lösning var känd ifråga om möbler såsom hyllförsedda skåp m.m. inskränkte sökanden patentkraven, varvid det slutliga och ännu gällande kravet 1 i sin ingress upptar vad som är känt genom D1, vilken sökanden anser komma uppfinningen närmast.

Kravet 1 innefattar – med bortseende från i detta förekommande överbestämningar och rena upprepningar – i sak följande bestämningar: (a) möbeln innefattar minst tre olika slag av väsentligen skivformiga stycken, nämligen ett basstycke, ett stödstycke och ett mellanstycke, vilka är ledbart förbundna med varandra och i möbelns ihopfällda läge ligger väsentligen platt mot varandra och i uppmonterat tillstånd ligger i icke parallella plan och där låses relativt varandra med låsmedel, (b) basstycket har två inbördes med varandra väsentligen parallella huvudytor och två med varandra väsentligen parallella sidokanter, (c) vid vardera sidokanten är ett listorgan anordnat som sträcker sig framåt förbi basstyckets ena huvudyta, (d) vid vardera listorganet är via ett ledförband ett ovannämnt stödstycke anordnat, (e) mellan listorganen är ett eller flera mellanstycken svängbart anordnade i förhållande till basstycket medelst ledorganen, vilka (f) består av ett honartat organ och ett i detta inskjutbart och roterbart hanartat organ som är anordnade i ett ifrågavarande mellanstyckes motstående sidokanter resp. i listorganen, (g) på resp. stödstycke är en klack anordnad mot vilken mellanstycket vilar i möbelns uppmonterade tillstånd, (h) låsmedlen innefattar ett honartat organ och ett däri inskjutbart hanartat organ anordnade med det ena på resp. klack och det andra på motsvarande mellanstycke så att de parvis bringas i ingrepp med varandra när mellanstycket svängs mot klackarna.

Bestämningarna f, g och h svarar mot den kännetecknande delen i kravet 1.

Överklagade beslutet grundas på att uppfinningen inte är patenterbar med hänsyn till känd teknik speciellt sådan denna framgår av ovannämnda D1 sammanställd med teknik som är känd genom amerikanska patentskriften 4 582 003 (härefter betecknad D2).

Den i D1 beskrivna möbeln utgörs av ett upp- och ihopfällbart skåp innefattande en hyllsektion som i sidled avgränsas av ena skåpgaveln (3) och en mellanvägg (4) och däremellan har ett antal, från skåpets ryggstycke (1) utsvängbara hyllor (5). Skåpgavlarna och mellanväggen är ledbart förbundna med framriktade lister (9, 10, 11) anordnade på ryggstycket (1). Hyllorna låses i utsvängt läge med hjälp av reglar (12) som är försänkta i hyllornas ytterkantsidor och vars hanformade ändar kan skjutas in i motsvarande honformade urtag (13) på gavel- och mellanvägg. Reglarna kan blockeras i inskjutet läge medelst ett separat organ (16). Samma slags reglar används också för att fasthålla gavel- och mellanväggarna i utsvängt läge, varvid reglarna är försänkta i resp. väggs ytterkantsida och skjuts in i motsvarande urtag (13) i skåpets golv- och taksidor (7 resp. 6). Sammantagna låser reglarna möbeln i uppmonterat tillstånd. Ledbarheten mellan skåpets delar åstadkoms med hjälp av gångjärn som i den visade utföringsformen utgörs av sedvanliga plattgångjärn. Skåpets dörrar är svängbart monterade med hjälp av reglar (12) av samma utförande som de ovannämnda och anordnade invid dörrarnas bakkant varvid reglarnas hanformade ändar är inskjutbara och roterbara i urtag (13) i skåpets golv- och taksidor.

D2 beskriver en hopvikbar, av wellpapp utformad och lätt flyttbar enhet med ett antal hyllor för exponering av lättare varor i bl.a. butiker. Hyllorna bärs i utsvängt läge upp av stödorgan 26 som är ihakade i urtag 38 i enhetens resp. sidoväggar och som har bärytor 42 för resp. hylla och uppåtriktade hanorgan 34 som samverkar med motsvarande urtag 40 i hyllorna invid dessas motstående sidokanter och därigenom låser hyllorna i rätt läge. De varandra motstående bärorganen är parvis sammankopplade genom ett elastiskt band 24, vars ena syfte är att vid enhetens uppställning dra enhetens sidovägar tätt intill hyllornas sidokanter när hyllorna svängs ut så att låsning då kan ske genom att hanorganen 34 skjuts in i urtagen 40. Den andra funktionen är att i enhetens ihopfällda läge hålla hyllorna platt mot den främre ytan på enhetens ryggstycke.

Klaganden har ifråga om möbeln enligt D1 framhållit att den, i motsats till vad som påstås i överklagade beslutet, saknar klackar för att bära upp hyllorna och att möbelns låsmedel kan upplevas som alltför komplicerade. Dessutom kan en oavsiktlig uppregling av låsmedlen inträffa. Möbeln lämnar vidare en del övrigt att önska vad gäller enkelheten att fälla ihop och fälla upp möbeln och att i utfällt läge uppnå en stabil och säker sammanhållning. Med den uppfinningsenliga utformningen enligt kravet 1 erhålls enligt klaganden genom det mycket viktiga särdraget att anordna klackar på stöddelarna mot vilka klackar hyllorna vilar under utnyttjande av tyngdkraften och genom de han- och honartade låsorganen en mycket säker låsning av den uppfinningsenliga möbelns olika delar relativt varandra i utfällt tillstånd. Dessutom elimineras risken för att mellanstyckena genom oavsiktlig påverkan kan svängas nedåt under klackarna. Vidare framhåller klaganden att de uppfinningsenliga han- och honartade låsorganen möjliggör ett mycket enkelt lösgörande av den stabila förbindningen av möbelns delar när möbeln skall fällas ihop. Och de uppfinningsenliga han- och honartade ledorgan i listorganen resp. i mellanstyckenas sidokanter möjliggör ett enkelt och fördelaktigt realiserande av mellanstyckenas svängning mellan de olika lägena.

I fråga om D2 hävdar klaganden att den där beskrivna enheten är av helt annat slag än uppfinningen och överhuvudtaget inte är någon möbel. Dessutom är enhetens låsmedel annorlunda än vid uppfinningen och kräver ett speciellt arrangemang av två motstående låsmedel förbundna genom ett gummiband. Intagandet av det utfällda läget blir därför betydligt mera komplicerat än vid uppfinningen.

Enligt klaganden utgör uppfinningen heller inte någon enkel summering av särdrag från tidigare kända möbler utan att någon oväntad kombinationseffekt uppnås. Det skulle vara att förvänta sig alldeles för mycket av en genomsnittsfackman att denne skulle förmå att kombinera just de särdrag som anges i det gällande kravet 1. Uppfinningen måste därför anses uppfylla erforderliga patenterbarhetskriterier.

DOMSKÄL

Patentbesvärsrätten gör mot bakgrund av ovanstående och utredningen i övrigt följande bedömning.

Av den kända teknik Patentverket anfört kommer otvivelaktigt den i D1 beskrivna skåpmöbeln uppfinningen närmast. Som följer av det tidigare anförda skiljer sig den med kravet 1 avsedda uppfinningen från denna möbel i två hänseenden. Det ena gäller utformningen av ledorganen som möjliggör hyllornas svängning. I D1 anges att hyllorna anordnas mot ryggstycket medelst gångjärn, i figur 1 visade som vanliga plattgångjärn medan ledorganen i uppfinningen utgörs av ett par gångjärn vilka består av en honartad del och i en denna roterbar hanartad del varvid dessa delar är anordnade på listorganen resp. på hyllsidokanterna. Denna typ av gångjärn är emellertid väl kända för fackmannen och används ofta t.ex. för infästning och svängning av dörrar som ingår i enklare möbler som köps i omonterat tillstånd. En vanlig annan användning är för infästning och svängning av dörrar till frysar och kylskåp. För övrigt är skåpdörrarna i möbeln enligt D1 infästa och svängbara med liknande ledorgan. En användning av det nu berörda slaget av gångjärn i stället för plattgångjärn medför inte någon speciell eller oväntad teknisk effekt och ligger inom fackmannens normala kunnande. Den andra skillnaden hänför sig till mekanismen för att stödja mellanstyckena/hyllorna och låsa möbeln i uppmonterat tillstånd, vilken vid uppfinningen består av klackar på sidostyckena med tillhörande han- eller honartade låsorgan resp. motsvarande, komplementära låsorgan på mellanstyckena medan den i möbeln enligt D1 utgörs enbart av de horisontellt resp. vertikalt anordnade reglarna 12 med sina hanformade ändar och de mot dessa som honorgan tjänande urtagen i ena gavelväggen och mellanväggen resp. i takdelen och golvdelen. Den uppfinningsenliga utformningen har emellertid sin motsvarighet i ovannämnda D2. Det är sålunda uppenbart för fackmannen vid ett studium av D2 att de där visade stödorganen 26 såväl bär upp hyllorna som låser dessa relativt enhetens övriga delar i enhetens uppfällda tillstånd, och att det elastiska bandet 24 i samband med uppfällning av enheten bara har till syfte att dra sidoväggarna intill hyllornas sidokanter så att stödorganens hanorgan 34 kan bringas i ingrepp med urtagen 40 i hyllorna när dessa vid utsvängningen når ner till stödorganen. Stödorganets funktion som stöd för hyllorna och som låsorgan är således i enhetens uppfällda tillstånd densamma som hos den uppfinningsenliga klacken med de samverkande han- och honartade låsorganen och är därvid oberoende av det elastiska bandet. D2 ger därför fackmannen incitament att modifiera stöd- och låsmekanismen i D1 till överensstämmelse med uppfinningen. Sökandens invändning att D2 överhuvudtaget inte avser någon möbel saknar relevans. D2 har nämligen av den amerikanska patentmyndigheten åsatts samma internationella klassificeringsbeteckning i tekniskt hänseende som den till vilken förevarande patentansökan hänförts, dvs. A47B 43/00, något som alltså indikerar att fackmannen som innan ansökningen gjordes sökte efter lösningar på det uppfinningsenliga problemet skulle ha fått vetskap om den i D2 angivna tekniken.

Även oavsett relevansen av D2 framstår den uppfinningsenliga lås- och stödmekanismen som närliggande för fackmannen. Att använda han- resp. honformade delar i form av träplugg och motsvarande urtag är sålunda, såsom också framgår av ansökningens beskrivning, en vanlig teknik vid ihopmontering av möbler som inköpts omonterade. I utredningen anförda tyska patentskriften 178 253 beskriver användningen av en motsvarande teknik vid ett ihopfällbart skåp för att låsa de inbördes svängbart förbundna delarna relativt varandra i utfällt tillstånd (se tapparna l på överdelen e och bottendelen f, vilka tappar vid uppfällning av skåpet bringas i ingrepp med motsvarande hål i sidoväggarnas (b och c) över- resp. underkanter såsom anges i patentskriftens beskrivning s. 1, sp. 2, r. 41-48). Vidare är åtgärden att anbringa stödorgan på sidoväggarna i skåp m.m. för att bära upp ifrågakommande hyllor notorisk. Även mot nu angiven bakgrund framstår den uppfinningsenliga stöd- och låsmekanismen som ett för fackmannen närliggande alternativ till den som beskrivs i den franska patentskriften och innefattar inte någon patentmotiverande teknisk effekt.

Vid angivna förhållanden saknar den med kravet 1 avsedda uppfinningen erforderlig uppfinningshöjd, varför överklagandet inte kan bifallas.

Till sist anmärker Patentbesvärsrätten att den av IL åberopade bevisningen brister i tydlighet när det gäller den anförda hyllans utformning i ovan berörda avseenden.

Lennarth Törnroth Per Carlson Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

ak Visa mer Visa mindre