Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av varumärket PIZZA PAPA JOHN´S i figur.

Ink datum: 2000-06-13

Reg datum: -

Överklagat: 2004-03-15

PRV:s nummer: 97-10947

PRV beslutsdag: 2000-04-05

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 1764-04

Beslut: Avgjort i sak

Klass: -

Juridiska sökord: Förväxlingsbarhet; Märkeslikhet; Firma; Varuslagslikhet; Äldre rätt

Tekniska sökord: -

Lagrum: 14 § 1 st. 6) varumärkeslagen (1960:644)

Måltyp: varumärke

Utgång: avslag

Beslutskategori: vägledande

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Papa John´s International, Inc.

Ombud: Malin H. Thunberg, Nihlmark & Zacharoff Advokatbyrå AB ändr. 02-06-20 ak

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Bestämmelsen i 14 § första stycket 6) varumärkeslagen har ansetts innebära att hinder föreligger mot registrering av ett varumärke på grund av förväxlingsbarhet med en registrerad bifirma oaktat att sökanden genom en gemenskapsregistrering hade en i förhållande till innehavaren av firman äldre rättsgrund till ett varumärke som var nära nog identiskt med det sökta märket och avsåg samma varor och tjänster som detta.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE M.M.

Sökandebolaget har i Patentbesvärsrätten vidhållit ansökningen om registrering av varumärket PIZZA PAPA JOHN´s i figur för varuslaget pizza i klass 30, restaurangtjänster i form av leveranser i klass 39 samt sådana tjänster i form av restaurangservering och/eller avhämtning i klass 42.

Bolaget har liksom i Patentverket till grund för sin talan åberopat att bolaget har en i förhållande till innehavaren av den motanförda bifirman Papa John´s Pizza äldre rätt till sitt kännetecken.

Till utveckling av sin talan har sökandebolaget anfört i huvudsak följande. Bolaget är innehavare av gemenskapsvarumärket 25.262 PIZZA PAPA JOHN's i figur, vilket registrerades den 3 februari 1998 efter en ansökan som var att anse som inkommen till OHIM den 1 april 1996. Gemenskapsvarumärket är identiskt med det sökta märket och omfattar varor och tjänster i klasserna 30, 39 och 42 som ingår också i varuförteckningen enligt ansökningen. Den motanförda firman Papa John´s Pizza registrerades av Patentverket som en bifirma till Nach o fast ekonomisk förening först den 29 april 1997. Enligt bestämmelsen i 10 § första stycket punkten 8 firmalagen skulle firman inte ha godkänts av Patentverket mot bakgrund av sökandens tidigare rättsgrund till gemenskapsvarumärket och den skulle därmed inte ha utgjort hinder mot registrering av det sökta märket. Det är vidare troligt att bifirman söktes registrerad med kännedom om sökandens användning av sitt varumärke varför firmaregistreringen alternativt kunde ha avslagits även på den grunden.

Bolaget har slutligen hänvisat till att Patentbesvärsrätten i två liknande fall (i målet 97-362 ang. registrering av varumärket SILJANS och målet 97-753 ang. registrering av varumärket POLO SPORT) funnit att de sökande genom tidigare registreringar av identiska eller snarlika varumärken haft en bättre rätt till sökta märken än de mellanliggande rättigheter som Patentverket anfört som registreringshinder och har på den grunden undanröjt Patentverkets beslut att avslå ansökningarna.

Sedan den fråga som skall prövas i målet vid överläggning på avdelningen befunnits ha särskild betydelse från principiell synpunkt har avdelningen förordnat att målet skall avgöras i plenum med deltagande av domstolens samtliga lagfarna ledamöter.

DOMSKÄL

Enligt 14 § första stycket 6) varumärkeslagen (VmL) får ett varumärke inte registreras bl.a. om det är förväxlingsbart med en firma – med vilken likställs en s.k. bifirma – som någon annan använder i näringsverksamhet. Förutsättningen för att ett skydd mot förväxling skall föreligga för en firma enligt nämnda bestämmelse är uppenbarligen att det finns en bakomliggande firmarätt enligt firmalagen (FL). En ensamrätt till firma förvärvas enligt 2 § FL genom registrering eller inarbetning, därvid – såvitt är av intresse i målet – skyddet i registreringsfallet inträder från dagen för ansökan (12 § FL).

Kravet på varuslagslikhet i 6 § första stycket VmL innebär att förväxlingsskyddet för en firma gäller under förutsättning att det faller inom ramen för firmainnehavarens verksamhet att ta befattning med varor (tjänster) av samma eller liknande slag som dem som varumärkesansökan avser (SOU 1958:10 s. 286 f.).

Det i ansökningsärendet motanförda kännetecknet Papa John's Pizza är som sökandebolaget anfört registrerat som en bifirma till Nach o fast ek. för. Denna gäller enligt den verksamhetsbeskrivning som föreligger för den del av föreningens verksamhet som avser "bar- och restaurangförsäljning av pizza". Det föreligger därmed delvis identitet delvis nära likhet mellan verksamhetsområdet för bifirman och de restaurangtjänster som det sökta märket PIZZA PAPA JOHN's i figur omfattar i klasserna 39 och 42. Det råder också en hög grad av likhet mellan märket och bifirman. De motstående kännetecknen måste därför från dessa utgångspunkter bedömas i och för sig vara förväxlingsbara.

Den motanförda bifirman Papa John's Pizza registrerades enligt vad som framkommit i målet i föreningsregistret den 29 april 1997 efter en ansökan som kom in till Patentverket den 14 mars samma år. Registreringen var därmed gällande vid tidpunkten den 8 december 1997 då den förevarande varumärkesansökningen gavs in. Bifirman har således sett i förhållande till varumärkesansökningen en tidigare rättsgrund.

Med utgångspunkt i vad sökandebolaget åberopat i målet är frågan om det vid förväxlingsbarhetsprövningen enligt 14 § första stycket 6) VmL kan tillmätas betydelse att bolaget är innehavare av en nära nog identisk varumärkesregistrering, EG-varumärket 25.262 PIZZA PAPA JOHN's i figur, som i sin tur har en tidigare giltighetsdag än firmaregistreringen.

Den ensamrätt som förvärvats genom registrering av en firma anses i princip vara giltig och ha rättsverkan till dess registreringen blivit hävd genom ett avgörande av allmän domstol som vunnit laga kraft (16 § FL). Utgångspunkten är därmed i sak densamma som när det gäller rätten till ett varumärke, där en registrering dock numera kan upphävas även i administrativ ordning inom ramen för invändningsförandet (21 och 25 §§ VmL). Så länge registreringen är i kraft gäller således ensamrätten även om det i praktiken kan ha förelegat ett registreringshinder redan när den beviljades eller om det senare inträffat någon sådan omständighet som kan läggas till grund för hävning enligt 16 § FL respektive 25 § VmL (SOU 1967:35 s. 288 f., prop. 1974:4 s. 228 f.).

Patentverket har därför vid sin officialprövning såväl i ett ärende om registrering av varumärke som i ärende om registrering av firma att utgå ifrån att i varumärkesregistret eller i registren över firmor registrerade kännetecken är giltiga och har skydd med den tidsprioritet som normalt följer av ansökningsdagen mot att ett därmed förväxlingsbart kännetecken medges registrering. Någon förnyad bedömning i ett senare ansökningsärende av om en bestående äldre registrering är hållbar eller inte skall således inte göras.

Omständigheterna i det förevarande varumärkesärendet är på så sätt speciella att sökandebolaget genom att vara innehavare av det åberopade EG-varumärket PIZZA PAPA JOHN's har en ensamrätt som gäller här i landet till ett märke som är nära nog identiskt med det märke som nu söks registrerat och som har en tidigare giltighetsdag än den som gäller för bifirman Papa John's Pizza. Detta får visserligen anses innebära att sökandebolaget har en företrädesrätt som av allt att döma med framgång skulle kunna göras gällande gentemot innehavaren av bifirman vid en av bolaget förd ogiltighetstalan vid allmän domstol. Det är emellertid i det avseendet fråga just om en bland flera sådana situationer som typiskt sett är avsedda att prövas i mål om ogiltighet och inte i administrativ ordning enligt den systematik som såväl varumärkesrätten som firmarätten i grunden vilar på (25-26 §§ VmL och 16 § FL). Att omständigheterna ifråga om företrädesrätten i det enskilda fallet kan framstå som klara och otvetydiga är i sig inte ett hållbart argument för att det utan lagstöd skulle finnas utrymme för att i den administrativa prövningen frånkänna en bestående registrering dess rättsverkan och därmed inte beakta det skydd innehavaren har mot registrering av ett yngre förväxlingsbart kännetecken.

Patentbesvärsrätten finner mot bakgrund av det anförda att den motanförda bifirman med tillämpning av 14 § första stycket 6) VmL måste anses utgöra registreringshinder i målet. Överklagandet kan därför inte bifallas.

Alf Linder Stig Bragnum Jeanette Bäckvall

Referent Skiljaktig;

se prot.

Per Carlson Eva Hammar

Skiljaktig;

se prot.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

Patenträttsråden Carlson och Bäckvall är skiljaktiga samt anför följande.

Rätten på grund av registrering till ett närings- eller varukännetecken gäller, som majoriteten anfört, så länge registreringen är i kraft, även om det i praktiken kan ha förelegat ett registreringshinder redan när registreringen beviljades. Enligt rådande praxis utgår därför Patentverket i sin officialprövning ifrån att även sådana registreringar är giltiga och har skydd med den tidsprioritet som normalt följer av ansökningsdagen mot att ett förväxlingsbart kännetecken medges registrering.

De skäl som ligger bakom denna tillämpning kan dock inte anses ha någon bärkraft i de fall där det står klart att den som ansöker om registrering av ett varumärke har en tidigare rättsgrund till det sökta märket än vad innehavaren av ett motanfört kännetecken har till sitt tecken. I vissa sådana fall bör därför registrering kunna ske utan hinder av ett motanfört kännetecken, under alla omständigheter i situationer som den förevarande där det sökta märket i fråga om helhetsintrycket inte skiljer sig från det äldre märke som konstituerar den tidigare rättsgrunden och där de varor eller tjänster som det sökta märket avser omfattas av dem som det äldre märket är registrerat för.

På grund av det anförda kan det inte anses föreligga något hinder mot registrering av det sökta märket på det skäl som Patentverket anfört.

Som ovan

Stig Bragnum

Prot. uppvisat

AL

EE Visa mer Visa mindre