Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

00-244
2003-07-02
2003-07-02
Giltighet av den internationella varumärkesregistreringen LC.
2000-07-14
-
-
669.539
2000-05-10
-
-
-
Särskiljningsförmåga; Bokstäver; Bokstavsmärke
-
13 § varumärkeslagen (1960:644)
varumärke
bifall
vägledande
sökande
Pari GmbH Spezialisten für effektive Inhalation
Albihns Stockholm AB
-
-
-
-
Med hänsyn till att det inte föreligger något frihållningsbehov av det skälet att möjligheten att använda bokstavs- eller siffertecken som sådana blir alltför beskuren och i betraktande av den vidare rättsutvecklingen på området inom gemenskapen har Patentbesvärsrätten funnit att varumärken som består av två bokstäver eller två siffror eller en kombination av bokstäver och siffror som innehåller minst två tecken i sig bör kunna registreras. En förutsättning har emellertid ansetts vara att dessa märken inte är artangivande eller i övrigt beskrivande för de varor det avser eller att det i övrigt föreligger ett särskilt frihållningsbehov för beteckningen i fråga. Eftersom det sökta märket LC inte kunde anses vara beskrivande eller föremål för ett frihållningsbehov har hinder mot registreringen inte ansetts föreligga på av Patentverket anförda skäl.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar frågan om giltighet av den internationella registreringen 669.539 LC åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

YRKANDE M.M.

Klaganden har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin begäran att den internationella varumärkesregistreringen 669.539 LC skall gälla i Sverige.

Till stöd för sin talan har bolaget anfört i huvudsak följande. Bokstavskombinationen LC har ingen särskild innebörd. Den är således inte en förkortning av en teknisk term eller en generisk benämning som kan anses beskrivande för sökta varor. Enligt ett avgörande av Kontoret för Harmonisering i den inre Marknaden (varumärken och mönster) (OHIM) i ärendet IX (R4/1998-2) kan inte ett s.k. tvåbokstavsmärke a priori anses oregistrerbart, utan frågan måste prövas konkret och grunder för oregistrerbarhet måste anges. Myndigheten kan således avslå en varumärkesansökan bestående av två bokstäver med hänvisning till en konkret brist på särskiljningsförmåga, t.ex. att bokstäverna har en särskild betydelse för sökta varuslag som vedertagen förkortning eller dylikt. Bevisbördan för märkets oregistrerbarhet ligger därmed på registreringsmyndigheten och inte på sökanden. I förevarande fall har inga sådana omständigheter anförts av Patentverket. Även i Danmark och England har registreringsmyndigheterna accepterat tvåbokstavsmärken.

Domstolen har förordnat att målet skall avgöras i plenum under deltagande av domstolens samtliga lagfarna ledamöter jämte avdelningen.

DOMSKÄL

Målet rör frågan om bokstavskombinationen LC – avseende ”nebulizers as medical apparatus or instruments” i klass 10 – enligt klagandens internationella varumärkesregistrering skall anses i sig besitta den särskiljningsförmåga som enligt 13 § första stycket varumärkeslagen (VmL) erfordras för att registreringen skall medges giltighet i Sverige.

Enligt svensk administrativ praxis före 1998 ansågs bokstavskombinationer som inte bildade ett uttalbart ord i sig inte utan vidare besitta den särskiljningsförmåga som enligt VmL krävdes för registrering.

Patentbesvärsrätten har i dom den 15 januari 1998, i mål nr 97-098, angående registrering av varumärket RSL (plenum), med ändring av tidigare praxis funnit anledning att i viss utsträckning godta bokstavs- och siffermärken som registrerbara i sig. I domen konstaterade domstolen att många bokstavs- och siffermärken som sådana i praktiken torde ha sämre inneboende särprägel än t.ex. ordmärken och fann vidare att ett särskilt frihållningsbehov gjorde sig gällande i fråga om bokstavs- och siffermärken. Domstolen anförde därvid att det knappast kunde komma i fråga att genom registrering låta någon få ensamrätt till en enstaka bokstav eller siffra eftersom det i alltför hög grad skulle kunna hindra andra att använda tecknet i fråga, men att redan vid en sammanställning av t.ex. två bokstäver eller siffror antalet möjliga kombinationer ökade så pass mycket att det inte kunde anses föreligga något större frihållningsbehov. Efter en redogörelse för registreringspraxis i vissa andra EU-länder samt i OHIM fann domstolen att det, med hänsyn till den utveckling som ägt rum, framstod som ändamålsenligt att tillämpa en huvudregel enligt vilken sådana märken som bestod av minst tre bokstäver eller siffror i och för sig skulle anses ha för registrering erforderlig särprägel. Om särskilda omständigheter förelåg borde enligt domstolen även märken som bestod av två bokstäver eller siffror kunna godtas som tillräckligt särpräglade. En förutsättning för registrering av bokstavs- och siffermärken var dock, liksom för övriga varumärken, att de inte framstod som generiska eller i övrigt beskrivande för de sökta varorna eller tjänsterna eller att det i övrigt förelåg ett särskilt frihållningsbehov för beteckningen i fråga.

Regeringsrätten har i dom den 26 februari 1999 (RÅ 1999 ref 20), avseende märkena L 10, L 11 och L 12, anslutit sig till den bedömning som Patentbesvärsrätten gjorde i RSL-domen beträffande märken som bestod av minst tre bokstäver eller tre siffror samt märken som bestod av en kombination av bokstäver och siffror och som innehöll minst tre tecken.

Patentbesvärsrätten har i enlighet med vad som anfördes i RSL-domen i senare avgöranden godtagit tvåbokstavsmärken om särskilda skäl förelegat, såsom när beteckningen är en naturlig fortsättning på en serie mycket väl inarbetade beteckningar (jfr Patentbesvärsrättens dom den 18 december 1998 i mål 95-100 m.fl., angående varumärket P 6 m.fl.).

Sedan Patentbesvärsrätten och Regeringsrätten meddelat sina ovan nämnda domar har den europeiska varumärkesrätten vidareutvecklats. OHIM godtar numera – efter några för prövningen där vägledande beslut från besvärskamrarna – tvåbokstavsmärken som registrerbara i och för sig. Utgångspunkterna vid bedömningen av särskiljningsförmågan hos sådana märken är därvid i princip desamma som när det gäller märken av annat slag. Det skall således i det enskilda fallet föreligga någon särskild omständighet som medför att särskiljningsförmågan brister, exempelvis genom att den aktuella bokstavskombinationen utgör en på det aktuella varuområdet vedertagen ordförkortning som betecknar varans art eller dess beskaffenhet i något annat relevant hänseende.

När det gäller rättsutvecklingen inom EU kan också nämnas att The Patent Office i Storbritannien numera godtar tvåbokstavsmärken. I Practice Amendment Circular PAC 5/00 anförs bl.a. att märken som består av två bokstäver kommer att godtas om inte någon särskild omständighet föranleder att märket av konsumenterna inte skulle komma att uppfattas som ett varumärke. Även i Danmark registreras tvåbokstavsmärken om de uppfyller de vanliga kraven på särskiljningsförmåga. I Tyskland har Bundesgerichtshof i ett avgörande om varumärkesregistrering av bokstaven K anfört att det inte är möjligt att frånkänna ens en enskild bokstav distinktivitet om den inte framstår som beskrivande för varorna (se domstolens dom den 15 juni 2000 i mål nr IZB 4/98).

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Bedömningen i RSL-domen gjordes mot bakgrund av den dittillsvarande rättsutvecklingen inom EU och med utgångspunkt i främst behovet av att i viss omfattning hålla bokstavs- och siffermärken fria. Även vid prövningen i det nu föreliggande fallet är det i första hand dessa omständigheter som är av betydelse.

EG-domstolen har i flera fall berört frågan om frihållning inom gemenskapsrätten avseende varumärken. Domstolen har därvid anfört att möjligheterna att vinna registrering av ett varumärke kan begränsas av skäl som hänför sig till det allmänna intresset av att vissa beteckningar m.m. skall kunna användas fritt av alla. Se EG-domstolens domar den 4 maj 1999 i de förenade målen C-108/97 och C-109/97 (CHIEMSEE), punkt 25, den 6 maj 2003 i mål C-104/01 (färgen orange), punkterna 44-60, samt domstolens domar den 18 juni 2002 i mål C-299/99 (Philips), punkt 77-80, och den 8 april 2003 i målen C-53/01-C55/01 (Linde), punkt 73. Jfr dock EG-domstolens dom den 20 september 2001 i mål C-383/99 P (BABY-DRY), punkt 37.

Ett frihållningsbehov gör sig, som Patentbesvärsrätten uttalat i RSL-domen, gällande också i fråga om bokstavs- och sifferkombinationer. Möjligheterna att använda bokstäver och siffror som sådana får sålunda inte begränsas i alltför hög grad. Vidare måste bokstäver och siffror och kombinationer av sådana tecken primärt hållas fria om de är beskrivande för de varor som ett märke avser. En annan sak är att också beteckningar av detta slag kan förvärva för registrering erforderlig särskiljningsförmåga genom användning.

Såsom Patentbesvärsrätten anfört i RSL-domen finns det betänkligheter mot att låta någon få ensamrätt till en enstaka bokstav eller siffra genom registrering. Ensamrätt till enstaka bokstäver eller siffror skulle sålunda på olika sätt kunna hindra andra från att använda sådana tecken. Vidare bör beaktas att endast ett fåtal skulle kunna få ensamrätt till en enstaka bokstav eller siffra, vilket i sig skulle kunna ge dem en otillbörlig konkurrensfördel.

Redan vid en sammanställning av två bokstäver eller siffror är dock, som domstolen konstaterat i RSL-domen, så många olika kombinationer möjliga att det knappast föreligger något frihållningsbehov av det skälet att möjligheten att använda tecknen som sådana blir alltför beskuren. Exempelvis ger redan en användning av det svenska alfabetets 20 konsonanter utrymme för (20 x 20 =) 400 olika bokstavskombinationer.

Vid denna bedömning av frihållningsbehovet och i betraktande av den rättsutveckling som ägt rum inom gemenskapen på varumärkesområdet, finner Patentbesvärsrätten att även varumärken som består av två bokstäver eller två siffror i sig bör kunna godkännas för registrering. På motsvarande sätt bör märken som består av en kombination av bokstäver och siffror och som innehåller minst två tecken i sig kunna registreras. En förutsättning för registrering av bokstavs- och siffermärken är emellertid liksom för övriga varumärken att de inte är artangivande eller i övrigt beskrivande för de varor som de avser eller att det i övrigt föreligger ett särskilt frihållningsbehov för beteckningen i fråga.

Klagandens varumärke LC som består av två bokstäver är, såvitt framkommit i målet, inte beskrivande för de varor som märket avser eller en vedertagen beteckning inom den bransch där varorna används. Märket får därmed som sådant anses ha för registrering erforderlig särskiljningsförmåga. Det föreligger därför inte hinder på det av Patentverket anförda skälet mot att klagandens internationella registrering skall gälla i Sverige.

Alf Linder Eva Hammar Stig Bragnum

Referent

Jeanette Bäckvall Per Carlson

Enhälligt

EE
Visa mer Visa mindre