Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av varumärket ALASKA i figur.

Ink datum: 2000-09-18

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 97-03445

PRV beslutsdag: 2000-07-12

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Särskiljningsförmåga; Figurmärke; Beskrivande; Geografiskt ursprung; Vilseledande

Tekniska sökord: -

Lagrum: 13 § 1 st och 14 § 1 st 2 varumärkeslagen (1960:644)

Måltyp: varumärke

Utgång: bifall

Beslutskategori: vägledande

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Manuli Rubber Industries s.r.l.

Ombud: Albihns Stockholm AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: PBR redogör i sin dom för huvuddragen av dels svensk doktrin och praxis och dels EG-rätten, särskilt CHIEMSEE-fallet, när det gäller bedömningen av om namnet på en geografisk plats kan registreras som varumärke. PBR (majoriteten) fann att ordet Alaska i Sverige är välkänt som namnet på en av USA:s delstater men att omsättningskretsen, enligt vad utredningen i målet visade, inte kopplade de sökta varorna i klass 6 och 17 (rör m.m.) samman med namnet Alaska. Enligt PBR (majoriteten) kunde det heller inte antas att omsättningskretsen i framtiden skulle koppla samman namnet Alaska med de sökta varorna. Märkesordet ALASKA fick därför anses ha för registrering erforderlig särskiljningsförmåga. PBR (majoriteten) fann vidare att märket inte kunde anses vilseledande då märkesordet ALASKA vare

Referat fortsättning : sig ensamt eller i förening med övriga märkeselement inte förmedlade något som var ägnat att sättas i samband med de sökta varornas kvalité eller andra egenskaper på grund av geografiskt ursprung. - En ledamot i PBR var skiljaktig och fann att märket skulle komma att uppfattas så att det angav varornas ursprung och att märket därför var ägnat att vilseleda allmänheten eftersom sökanden var från Italien.

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

YRKANDE M.M.

Sökanden har i Patentbesvärsrätten vidhållit ansökningen.

Till stöd för sin talan har sökanden anfört och utvecklat samma grunder som i Patentverket samt åberopat dels den i verket ingivna utredningen om märkets användning dels i Patentbesvärsrätten ingivet produktblad och intyg av Hydraulprodukter Swedol AB om användningen av märket.

DOMSKÄL

Av Patentverkets beslut framgår att ett varumärke inte får registreras – förutom i vissa fall som här saknar betydelse – om det uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger det geografiska ursprunget hos de varor som märket avser (13 § 1 st. varumärkeslagen, i fortsättningen VmL) eller om märket är ägnat att vilseleda allmänheten med avseende på t.ex. varornas geografiska ursprung (14 § 1 st. 2 VmL). Bestämmelserna bygger i sin nuvarande utformning på artikel 6 quinquies B.2 och B.3 i Pariskonventionen och artikel 3.1 c och 3.1 g i EG:s varumärkesdirektiv. Bestämmelsen i 13 § VmL är i sak oförändrad sedan lagens tillkomst, medan bestämmelsen i 14 § VmL ändrades i samband med att EG:s varumärkesdirektiv genomfördes; det krävs inte längre att vilseledandet är uppenbart. Angående innehållet i förarbetena till dessa bestämmelser, se SOU 1958:10 s. 272 f. och prop. 1960:167 s.101 samt Ds 1992:13 s. 98 och prop. 1992/93:48 s. 75.

Bedömningen av om namnet på en geografisk plats kunnat registreras som varumärke har i svensk rätt gjorts mot bakgrund av de övergripande förutsättningarna för särskiljningsförmåga, dvs. att namnet i praktiken kunnat fungera som individualiseringsmedel för varor av det slag som märket avsett och att namnet kunnat förbehållas en enskild näringsidkare utan att konkurrenternas möjlighet att marknadsföra sina varor blivit otillbörligt beskuren. Avgörande för om ett sådant namn ansetts ha särskiljningsförmåga har därvid varit huruvida namnet i omsättningskretsen uppfattats som namnet på varans ursprungsort eller om det funnits anledning räkna med att det här i landet skulle komma att saluföras varor med angivande av att de har sitt ursprung i en plats med det aktuella namnet. Namn på länder, distrikt och orter har i allmänhet ansetts beskrivande, men däremot inte t.ex. namn som varit okända inom omsättningskretsen eller namn som inte rimligen kunnat beteckna den plats varan kommit ifrån. Jfr SOU 1958:10 s. 273. – Geografiska namn som bedömts vara ägnade att uppfattas som namnet på varans ursprungsort har ansetts vara vilseledande om varan i verkligheten kommit från en annan plats, i vart fall om namnet ensamt eller i förening med något annat märkeselement förmedlat något som varit ägnat att sättas i samband med varans kvalitet på grund av geografiskt ursprung, se t.ex. Patentbesvärsrättens dom i mål nr 00-028 (ASIA MED i figur) samt 98-202 (ASPEN) och 98-038 (SANTA MONICA).

I svensk rätt har alltså det huvudsakliga syftet varit att hålla namnet på geografiska platser fria så att alla som haft ett behov av det kunnat ange att deras varor haft sitt ursprung från en viss plats. Härigenom har sådana namn också kunnat användas som geografiska ursprungsbeteckningar i en mer inskränkt betydelse, dvs. som en benämning som pekar ut varuslag med ett visst geografiskt ursprung. Angående geografiska ursprungsbeteckningar, jfr SOU 2001:26 s. 311 f.

EG-domstolen har i sin dom i mål C 108-109/97 (CHIEMSEE-fallet) yttrat sig över hur artikel 3.1 c i varumärkesdirektivet skall tolkas. Inledningsvis har domstolen anfört, att geografiska namn är lämpliga för att lyfta fram kvalitén och andra egenskaper hos berörda varor och för att på olika sätt influera konsumenternas preferenser, t.ex. genom att förknippa varorna med en plats som kan väcka positiva känslor (punkt 26 i domen). Vidare har domstolen anfört att det av själva ordalydelsen i artikel 3.1 c framgår, att de geografiska namn som kan komma att användas av företag också skall finnas tillgängliga för dessa så att de kan brukas som geografiska ursprungsbeteckningar för den berörda kategorin av varor (30). Enligt domstolen får därför sådana geografiska namn primärt inte registreras som utpekar en plats vilken omsättningskretsen, antingen för närvarande kopplar samman med varorna i fråga eller som det är rimligt anta att denna krets i framtiden kan komma att koppla samman med varorna (31 och 37). Vid bedömning av om namnet i framtiden kan komma att kopplas samman med varorna skall, enligt EG-domstolen, hänsyn tas till hur stor vetskap omsättningskretsen har om namnet samt om karaktären på den plats som namnet utpekar och på den berörda kategorin av varor (32 och 37). Domstolen har därvid bekräftat att det inte finns något hinder mot registrering av ett geografiskt namn som inom denna krets är helt okänt, eller som är okänt som beteckning på en geografisk plats eller som till följd av sin karaktär troligen inte uppfattas som ursprung för de aktuella varorna (33 och 37).

Enligt EG-domstolens avgörande synes bestämmelsens huvudsakliga syfte vara att hålla namn på geografiska platser fria för att de skall kunna användas som geografiska ursprungsbeteckningar i mer inskränkt mening. Härigenom tillgodoses dock även det ändamål som i första hand legat till grund för tillämpningen av den svenska bestämmelsen, dvs. att alla som har ett behov av det skall kunna ange att deras varor kommer från platsen i fråga. Med EG-domstolens tolkning av artikel 3.1 c i varumärkesdirektivet är det naturligt att i högre grad än tidigare fästa avseende vid den geografiska platsens karaktär och därmed dess förutsättningar att kopplas samman med varor av ett visst slag.

Patentbesvärsrätten konstaterar att ordet Alaska i Sverige är välkänt som namnet på en av USA:s delstater. Enligt vad utredningen visar kopplas däremot inte namnet Alaska, inom omsättningskretsen för sådana rör m.m. i klass 6 och 17 som sökandebolagets märke avser, samman med varor av detta slag. Inte heller är det på grund av vad som i målet framkommit antagligt att denna krets i framtiden skulle komma att koppla samman Alaska med sådana varor på grund av deras geografiska ursprung. Vid dessa förhållanden får märkesordet ALASKA anses ha för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för de rör m.m. som sökandebolagets märke avser.

I betraktande av att märkesordet ALASKA – vare sig ensamt eller i förening med övriga märkeselement – inte förmedlar något som är ägnat att sättas i samband med de sökta varornas kvalité eller andra egenskaper på grund av geografiskt ursprung, kan märket inte anses vilseledande med avseende på varornas ursprung.

Av det anförda följer att överklagandet skall bifallas.

Per Carlson Stig Bragnum Eva Hammar

Referent Skiljaktig;

se prot.

Patenträttsrådet Hammar är skiljaktig och bifaller inte överklagandet, samt anför följande:

Jag ansluter mig till vad majoriteten anför i domskälen till och med andra stycket på s. 4 men anser att dessa därefter bör ha följande lydelse.

Delstaten Alaska är bl.a. känd för att utvinna olja och naturgas samt för dess gigantiska pipelinesystem. Även om det skulle vara så att röranordningar, rågummi m.m. inte produceras i Alaska idag är det därför inte osannolikt att så skulle kunna komma att ske i framtiden och att ALASKA då kan behöva användas som ursprungsbeteckning för den aktuella kategorin varor.

Lika med Patentverket finner jag med anledning härav att det finns anledning anta att det sökta varumärket ALASKA skulle komma att uppfattas som angivande varornas geografiska ursprung och att märket, eftersom sökanden är från Italien, därför är ägnat att vilseleda allmänheten. I Patentbesvärsrätten ingivet intyg och övrig utredning föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet skall därför inte bifallas.

Som ovan

Stig Bragnum

Prot. uppvisat den 2001/

PC

ak Visa mer Visa mindre