Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av patent på förfarande vid bearbetning av vägytor.

Ink datum: 2001-03-26

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9202134-4

PRV beslutsdag: 2001-01-24

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: väsentlig skillnad

Tekniska sökord: väghyvel

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Olofsfors AB

Ombud: Bjerkéns Patentbyrå KB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Sandvik AB

Ombud: Norrtelje Patentbyrå AB

Fler Motparter: -

Referat: Förfarandet avser bearbetning av vägytor med ett hyvelblad som är försett med verktyg i form av dubbar vilka kan rotera kring sin längdaxel i hyvelbladet, varvid hyvelbladets horisontalvinkel måste ligga i intervallet 30-40° för att optimal livslängd skall uppnås. Förfarandet ansågs patenterbart.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet utan upprätthåller patentet.

YRKANDEN M.M.

I överklagandet yrkar invändaren att patentet upphävs.

Patenthavaren yrkar att patentet upprätthålls.

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Föreliggande uppfinning avser enligt ingressen till kravet 1 ett förfarande vid bearbetning av vägytor, såsom hyvling av grus- och oljegrusvägar och isrivning, varvid ett flertal i en rad anordnade, och av en maskin för bearbetning av vägytan uppburna, verktyg framföres längs vägytan.

I beskrivningen framhålls att vid konventionella hyvelblad sker avverkningen av material genom skärande bearbetning, varvid ett stort abrasivt slitage erhålles på slitelementet. Vid hyvling med fast monterade slitelement är den relativa hastigheten i kontaktpunkten mellan slitelementen och vägytan alltid lika stor som den nominella hastighet, varmed maskinen rör sig längs vägen. Denna typ av bearbetning kräver mycket stor tillförd energi samt orsakar stora kostnader vid haverier på grund av att hela skärkanten behöver bytas vid skador på denna.

Vid fräsning av asfalt är det känt att använda slitelement i form av hårdmetallbestyckade verktyg, vilka kan rotera i sina hållare. Verktygen är då monterade på en skärvals, vilken under drift roterar och ger en relativhastighet i angreppspunkten mellan hårdmetallspetsen och vägytan som är betydligt högre än den hastighet med vilken maskinen rör sig längs vägen. Denna fräsning medelst skärande bearbetning är energikrävande och utgör en dyrbar och svårkontrollerad metod och är praktiskt och ekonomiskt oacceptabel att använda vid t. ex. isrivning på en vintervägbana.

Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande för vägunderhåll med minskat slitage på verktygen i kombination med hög avverkningsgrad samtidigt som tillförd energi är låg.

Detta uppnås enligt den kännetecknande delen av kravet 1 genom att verktygen är roterbara, och att raden av verktyg framföres längs vägytan under en vinkel av mellan 30° och 40° med maskinens rörelseriktning, varigenom verktygen på grund av sin anliggning mot vägytan bibringas en rotation kring sin längdaxel.

Avverkningen av material i vägbanan kommer härvid att ske i väsentlig grad genom krossning under rullning av materialet och ej genom skärande bearbetning.

Invändaren har i Patentbesvärsrätten bl.a. framhållit att vid konventionella skär, som utgörs av ett hyvelblad med fasta tänder är det vanligaste intervallet 30-40° på horisontalvinkeln och anledningen till detta är att man då får en bra blandning av materialmassorna, bra sidotransport av massorna och ganska bra bredd på hyvlingen så att man erhåller ekonomi i bearbetningen. Ibland används dock andra vinklar, det är beroende på vilket arbete som skall utföras. För de flesta arbetsmoment ligger horisontalvinkeln i intervallet 30-60°. Verktyget enligt patentet fungerar efter en annan princip än konventionella skär, så det är ett nytt skär med en ny funktion. Invändaren anser dock att det är naturligt att först av allt prova de beprövade horisontalvinklarna som givit bra ekonomi vid tidigare kända hyvelskär.

Invändaren hävdar dessutom att Patentverkets motivering i överklagade beslutet, att ”vinkelinställningen vid bearbetningen enligt förfarandet sker av ett helt annant skäl än vid konventionell hyvling nämligen för att bibringa verktyget en rotation”, inte är korrekt. Det är inte nödvändigt att använda det i kravet 1 angivna vinkelintervallet för att bibringa verktyget en rotation. Snarare är det så att verktyget roterar bäst om vinkeln är 0°, men då får man ingen bredd på bearbetningen. Om vinkeln är 90° kommer dock inte någon rotation att uppstå. Därför väljer man en vinkel däremellan som gör att verktygen roterar och man får en bra ekonomi och bra resultat på bearbetningen. Något särskilt händer inte i intervallet 30-40°. Det skall därför enligt invändaren inte kunna innebära någon patenterbar uppfinning att använda en i och för sig ny, men icke patenterbar väghyvel på ett sätt som ej ger något annat än av varje fackman på området väntat resultat. Ett intyg har ingivits till stöd för det sagda (Aktbil 18).

Som stöd för uppfattningen att verktygen rullar väl vid en liten horisontalvinkel (4°) har invändaren ingivit en rapport från en test utförd på väg E4 i Nordmalings kommun (Aktbil 21).

Patenthavaren framhåller att det i målet inte framkommit något dokument som beskriver känd teknik där storleken på horisontalvinkeln överhuvudtaget diskuteras. Anledningen till detta är enligt patenthavaren att vinkeln var inte lika viktig vid användning av konventionella skär utan den valdes efter det arbete som skulle utföras. Slitaget på konventionella skär är oberoende av vilken horisontalvinkel som används. Med ett hyvelblad med roterande verktyg har emellertid horisontalvinkeln plötsligt blivit mycket viktig för att säkerställa verktygens rotation. Med stor och liten horisontalvinkel erhålls mycket dålig rotation varvid anordningen inte fungerar på avsett sätt. Om vinkeln ligger utanför intervallet 30-40°erhålls förr eller senare en skärande bearbetning, vilket leder till ett snabbt slitage. Empiriskt har patenthavaren funnit att med en horisontalvinkel inom intervallet 30-40° uppnår verktygen en optimal livslängd vilken är 10-50 gånger längre än vid konventionella skär.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Den kända teknik som skall tjäna som utgångspunkt för bedömningen av föreliggande uppfinning utgörs av ett förfarande vid bearbetning av vägytor, varvid ett flertal i en rad anordnade, och av en maskin för bearbetning av vägytan uppburna, verktyg framföres längs vägytan. Verktygen består härvid av fast anordnade tänder eller släta skär och raden av verktyg bildar med maskinens körriktning en spetsig vinkel (horisontalvinkel). Det kända förfarandet medför ett stor abrasivt slitage på verktygen. I målet har framhållits att slitaget på verktygen är oberoende av vilken horisontalvinkel som väljs. Valet av horisontalvinkel styrs därför framför allt av det arbetsmoment som skall utföras och vinkeln ligger i praktiken i intervallet 30-60°.

I målet är det ostridigt att förfarandet enligt kravet 1 i patentet är nytt. Vid det nya förfarandet har de fasta verktygen ersatts med verktyg som är roterbara och som vid körning skall anligga mot vägytan så att de bibringas en rotation kring sin längdaxel. Verktygsslitaget har härvid blivit väsentligt mindre. Patenthavaren har funnit att optimal livslängd på verktygen uppnås om horisontalvinkeln är mellan 30 och 40°. Patentbesvärsrätten saknar anledning att betvivla patenthavarens uppgifter härvidlag och konstaterar också att i en av Vägverket efterpublicerad instruktion (Aktbil 13) rörande handhavandet av en maskin av det slag som kommer till användning vid det patenterade förfarandet, bl.a. anges att en något spetsigare horisontalvinkel än normalt bör användas. Invändaren har inte tillfredsställande styrkt eller ens gjort troligt att väsentligen lika lång livslängd kan erhållas också i vinkelområden utanför 30-40°. Då slutligen förfarandet enligt kravet 1 vid en samlad bedömning ej framstår som närliggande mot bakgrund av vad som framkommit i målet, skall patentet upprätthållas.

Björn Pernold Göran Andersson Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

Visa mer Visa mindre