Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av mönstret för en personbil m.m.

Ink datum: 2001-03-27

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 99-1932

PRV beslutsdag: 2001-01-16

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Skillnadskravet

Tekniska sökord: -

Lagrum: 2 § mönsterskyddslagen (1970:485)

Måltyp: mönster

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: DaimlerChrysler AG

Ombud: Ehrner & Delmar Patentbyrå AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Mönstret för en personbil m.m. har ansetts inte skilja sig tillräckligt från sökandens ett tidigare registrerat mönster för en personbil m.m.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE M.M.

DaimlerChrysler AG har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin ansökan.

Till grund för sin talan har bolaget här åberopat att det sökta mönstret skiljer sig tillräckligt från bolagets egen mönsterregistrering nr 64 562 avseende en personbil m.m., se bilaga 2, för att kunna registreras som mönster.

Bolaget har till utveckling av sin talan i Patentbesvärsrätten anfört bl.a. följande.

Det finns en rad skillnader mellan det sökta mönstret för Mercedes C-klass och det motanförda för bilmärkets S-klass. Tydliga skillnader framträder oavsett om mönstren betraktas framifrån, från sidan eller bakifrån. En markant skillnad som har avgörande betydelse för helhetsintrycket är de helt olika strålkastararrangemangen, där C-klassen har strålkastare som kan liknas vid ”dubbla Musse Pigg-öron” medan S-klassen har avlånga strålkastare med rak underkant. En annan markant skillnad finns vid utformningen av bakljusen, där C-klassens har vita inlägg som kan liknas vid ett C i de i övrigt röda bakljusen medan S-klassen har två vita parallella och horisontella inlägg i de likaledes röda bakljusen. Sammantaget har C-klassen också en mer aggressiv och sportig framtoning med relativt kort baklucka och ett nästan bakåtlutande och kilformigt intryck, tydligt markerat genom det framåtlutande och inåtriktade vecket i karossidan, i motsats till S-klassens mera parallella intryck med långa, svepande och elegantare linjer.

Den som ritar en ny modell av en personbil har ofta mycket begränsad frihet i sin formgivning. En ny modell måste visserligen skilja sig från tidigare modeller men måste samtidigt se ut som en bil av det aktuella märket. Det innebär att formgivaren ofta inte kan avlägsna sig alltför mycket från en tidigare modell. I fråga om personbilar kan dock även mindre skillnader i förhållande till ett tidigare mönster vara sådana att det nya mönstret bör kunna skyddas vid sidan av det tidigare.

-------

I målet har hållits muntlig förhandling vid vilken syn har hållits på personbilar hörande till C-klassen och S-klassen.

DOMSKÄL

Ett övergripande syfte med bl.a. de regleringar som finns på mönsterområdet är att främja en effektiv konkurrens, jfr prop. 1969:168 s. 49 f. och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd, ingressen, styckena 1-3, beaktandemeningen oräknad. Det ligger i sakens natur att vad som främjar en effektiv konkurrens är beroende av den marknad på vilken varan omsätts och hur denna marknad utvecklas. Innehållet i det krav på skillnad som skall vara uppfyllt för att ett mönster skall vinna skydd genom registrering förändras därför hela tiden. Över tiden har kravet på skillnad på ett naturligt sätt mildrats i takt med att allt fler mönster blivit kända. Detta gäller också i fråga om det nu aktuella mönsterområdet för personbilar. En sådan utveckling har varit en förutsättning för att mönsterskyddet skall kunna fylla det övergripande syftet att främja en effektiv konkurrens. Det finns för övrigt anledning att räkna med att kravet på utseendemässig skillnad kommer att mjukas upp ytterligare, bl.a. till följd av en ökad förtätning på mönsterområdet.

I EG-direktivet om mönsterskydd finns inte heller något krav på att ett mönster för att kunna registreras skall skilja sig väsentligt från vad som är förut känt. Enligt huvudregeln i direktivets artikel 3.2 skall ett mönster skyddas genom mönsterrätt i den mån det är nytt och särpräglat. Och enligt direktivets artikel 5

skall ett mönster anses som särpräglat om det helhetsintryck en kunnig användare får av mönstret skiljer sig från det helhetsintryck en sådan användare får av ett mönster som är förut känt. Jfr dock stycke 13 i ingressen till direktivet, beaktandemeningen oräknad, enligt vilket mönstret skall skilja sig tydligt från vad som är förut känt. Angående innehållet i direktivet i detta avseende, se vidare SOU 2000:79 s. 65 f.

Kravet på skillnad är emellertid absolut i den meningen att mönstret i princip måste skilja sig på visst sätt från alla andra förut kända mönster. I direktivets artikel 6 har detta krav visserligen mildrats så att det är tillräckligt att ett mönster skiljer sig från vad som tidigare blivit känt genom yrkesmässig verksamhet i kretsar inom den berörda sektorn inom den europeiska gemenskapen. Något utrymme för att tillämpa skillnadskravet mildare i förhållande till vissa tidigare kända mönster finns dock inte. Att sökanden själv är innehavare av ett motanfört mönster kan följaktligen inte tillmätas någon betydelse vid skillnadsbedömningen. I fall där sökanden själv är innehavare av ett motanfört mönster kan den hypotetiska frågan om det sökta mönstret skulle kunna registreras för en konkurrent ofta fungera som belysande ”proberfråga” vid skillnadsbedömningen.

Det sökta mönstret för Mercedes s.k. C-klass företer i flera avseenden påtagliga skillnader i förhållande till mönstret för bilmärkets s.k. S-klass. Flera av de formelement som har avgörande betydelse för mönstrets helhetsintryck är dock utformade på i huvudsak samma sätt hos C-klassen och S-klassen. Härigenom framträder mönstret för C-klassen, enligt Patentbesvärsrättens mening, inte bara som en personbil av märket Mercedes utan också som en modell av detta märke som bygger på de grunddrag som finns i dess S-klass. Vid dessa förhållanden är det klart att mönstret för C-klassen inte skiljer sig tillräckligt från mönstret för S-klassen för att kunna registreras. En prövning med utgångspunkt i den ovan angivna s.k. proberfrågan blottlägger för övrigt att det inte skulle vara förenligt med effektiv konkurrens att godkänna mönstret för C-klassen för en annan biltillverkare.

På grund av det anförda skall överklagandet lämnas utan bifall.

Per Carlson Stig Bragnum Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 3 (Formulär B)

ak Visa mer Visa mindre