Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 01-236

Beslutsdatum: 2003-07-07

Lagakraft: 2003-09-07

Målet gäller: Upphävande av patent på anordning och förfarande för förflyttning av ett objekt samt användning vid materialavlägsnande bearbetning av ett materialskikt, särskilt ett betongskikt.

Ink datum: 2001-07-25

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9603660-3

PRV beslutsdag: 2001-06-08

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Bestämd uppgift; Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Materialavlägsnande bearbetning; Strålorgan; Högtrycksvätskestråle;

Lagrum: 2 § och 8 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Conjet AB

Ombud: Roland Åslund, Avesta Patentbyrå

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Aquajet Systems Holding AB

Ombud: Bjerkéns Patentbyrå KB

Fler Motparter: -

Referat: Patentbesvärsrätten har funnit att en anordning och ett förfarande för förflyttning av ett strålorgan har erforderlig uppfinningshöjd. Strålorganet är anordnat på en vagn som är rörlig fram och åter utmed en styrning över ett materialskikt, exempelvis en betongyta. Strålorganet är anordnat att rikta en högtrycksvätskestråle mot materialskiktet för materialavlägsnande bearbetning av materialskiktet. Strålorganet är vidare anordnat att svängas kring en axel när det når ändlägena utmed styrningen. En förskjutningsinrättning är anordnad att under strålorganets svängrörelse förskjuta strålorganet i dess svängningsplan så att avståndet mellan strålorganets munstycksmynning och materialskiktet bibehålls konstant vid svängningen.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet och upprätthåller, med undanröjande av det överklagade beslutet, patentet i ändrad lydelse med nya patentkrav inkomna den 6 juni 2003 samt med en den 28 maj 2003 inkommen ny beskrivningsinledning märkt B.

YRKANDEN M.M.

I överklagandet yrkar invändaren att patentet ska upphävas.

Patenthavaren yrkar att patentet upprätthålls i ändrad lydelse i första hand med patentkrav inkomna den 21 januari 2003, i andra hand med patentkrav inkomna den 21 maj 2003, i tredje hand med patentkrav inkomna den 28 maj 2003 och i fjärde hand med patentkrav inkomna den 6 juni 2003. Patenthavaren har vidare ifråga om respektive yrkande gett in en till yrkandet hörande ny beskrivningsinledning.

Patentbesvärsrätten har i föreläggande den 30 oktober 2002 berett patenthavaren tillfälle att yttra sig över visst nyhetsmaterial utöver det som anförts av invändaren. I föreläggandet har också anmärkts på de då gällande patentkravens allmänna avfattning och vidare uppfinningens nyhet och uppfinningshöjd ifrågasatts.

I målet har muntlig förhandling hållits.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningen

Föreliggande uppfinning avser enligt ingressen i patentkravet 1 i förstahandsyrkandet en anordning för förflyttning av ett strålorgan, vilket är anordnat på en basdel hos en vagn anordnad på ett fordon för att rikta en stråle mot ett materialskikt för behandling av materialskiktet, varvid strålorganet är anordnat svängbart relativt basdelen av vagnen kring en axel. Uppfinningen avser i förstahandsyrkandet även en i patentkravet 13 angiven användning av anordningen enligt patentkravet 1 (med tillhörande osjälvständiga krav 2-12) och ett i patentkravet 14 angivet förfarande för förflyttning av strålorganet.

Enligt beskrivningen har uppfinningen sin utgångspunkt i en anordning för materialavlägsnande bearbetning av en yta, t.ex. avlägsning av försvagad betong från betongskikt på vägar, broar etc. I dylika anordningar riktas en högtrycksvätskestråle mot materialskiktet som ska avlägsnas. Vätskestrålen riktas av ett strålorgan i vinkel mot ytan i strålorganets rörelseriktning och vid byte av rörelseriktning svängs organet över så att det fortfarande pekar i vinkel mot rörelseriktningen. Vid denna svängning kommer strålorganets avstånd till ytan att variera. Då effektiviteten är i hög grad beroende av avståndet mellan strålorganet och ytan fås en oregelbunden bearbetning om avståndet varierar. Uppfinningen har till ändamål att lösa problemet att hålla avståndet mellan strålorganet och materialytan konstant under svängningen vid byte av rörelseriktning.

Detta uppnås enligt den kännetecknande delen i patentkravet 1 i förstahandsyrkandet genom att anordningen innefattar en förskjutningsinrättning för att under strålorganets ”svängrörelse” förskjuta strålorganet väsentligen i dess svängningsplan kring axeln relativt basdelen i ändamål att bringa munstyckets mynning hos strålorganet att beskriva en förflyttningsrörelse i väsentligen ett och samma plan, vilket är väsentligen vinkelrätt mot svängningsplanet, som en konsekvens av den kombinerade svängningen/förskjutningen.

I andrahandsyrkandet har i de självständiga patentkraven 1 och 14 dels strålen preciserats till en ”högtrycksvätskestråle som riktas mot ett materialskikt för materialavlägsnande bearbetning”, dels förskjutningsinrättningens funktion preciserats till att ”tvångsvis” förskjuta strålorganet. I tredjehandsyrkandet har i samma patentkrav dessutom tillagts att den tvångsvisa förskjutningen sker ”betingat av utformningen hos en mekanisk förbindelse mellan strålorganet och basdelen”.

I fjärdehandsyrkandet har i förhållande till tredjehandsyrkandet följande ändringar gjorts. Användningskravet har utgått och i de vidhållna självständiga patentkraven har i ingressen tillagts ”vilken vagn är rörlig fram och åter utmed en styrning, varvid strålorganet är anordnat att svängas kring nämnda axel när vagnen når ändlägena utmed styrningen”. De självständiga patentkraven 1 och 12 i fjärdehandsyrkandet har följande lydelse.

1. Anordning för förflyttning av ett strålorgan (8), vilket är anordnat på en basdel (7) hos en vagn (6) anordnad på ett fordon för att rikta en högtrycksvätskestråle mot ett materialskikt för materialavlägsnande bearbetning av materialskiktet, varvid strålorganet är anordnat svängbart relativt basdelen (7) av vagnen kring en axel (11), vilken vagn är rörlig fram och åter utmed en styrning (5), varvid strålorganet är anordnat att svängas kring nämnda axel (11) när vagnen når ändlägena utmed styrningen, kännetecknad därav, att den innefattar en förskjutningsinrättning (18) anordnad att under strålorganets (8) svängrörelse, betingat av utformningen hos en mekanisk förbindelse mellan strålorganet (8) och basdelen (7), tvångsvis förskjuta strålorganet väsentligen i dess svängningsplan kring axeln (11) relativt basdelen (7) i ändamål att bringa mynningen (19) hos ett munstycke (12) hos strålorganet att beskriva en förflyttningsrörelse i väsentligen ett och samma plan (20), vilket är väsentligen vinkelrätt mot svängningsplanet, som en konsekvens av den kombinerade svängningen/förskjutningen.

12. Förfarande för förflyttning av ett strålorgan (8), vilket är anordnat på en basdel (7) hos en vagn (6) anordnad på ett fordon för att rikta en högtrycksvätskestråle mot ett materialskikt för materialavlägsnande bearbetning av materialskiktet, varvid förfarandet inbegriper svängning av strålorganet relativt basdelen (7) hos vagnen kring en axel (11), vilken vagn är rörlig fram och åter utmed en styrning (5), varvid strålorganet svänges kring nämnda axel (11) när vagnen når ändlägena utmed styrningen, kännetecknat därav, att strålorganet (8) under svängning kring axeln, betingat av utformningen hos en mekanisk förbindelse mellan strålorganet (8) och basdelen (7), tvångsvis förskjutes väsentligen i dess svängningsplan kring axeln (11) relativt basdelen av en anordning innefattande en förskjutningsinrättning (18) i ändamål att bringa mynningen (19) hos ett munstycke (12) hos strålorganet (8) att beskriva en förflyttningsrörelse i väsentligen ett och samma plan (20), vilket är väsentligen vinkelrätt mot svängningsplanet.

Känd teknik

Invändaren har i första hand hänvisat till SE 451 742, nedan betecknad D1, som beskriver en anordning för borttagning av försvagad betong från ett betongskikt. Anordningen innefattar ett munstycke som förs längs en bana ovanför betongskiktet. Munstycket är lutat relativt betongskiktet så att munstycket pekar i rörelseriktningen. I D1 anges att den då kända tekniken hade den nackdelen att vid svängning av munstycket avståndet till den bearbetade ytan varierade, vilket medförde minskad skäreffektivitet, se sid. 1 rad 6-8. För att komma till rätta med detta problem beskrivs lösningar där avståndet mellan munstycke och betongskikt är konstant i drift, se sid. 2 rad 30 – sid. 3 rad 19.

Invändaren har hänvisat även till EP 0544 775 (=WO 92/03269) som visar en anordning innefattande ett strålmunstycke för bearbetning av ett betongskikt med en högtrycksvätskestråle. Vid byte av rörelseriktning svängs strålmunstycket kring en axel och beskriver då en cirkelbana med varierande avstånd till betongskiktet.

I övrigt har invändaren anfört följande allmänna referenser. ABB:s hemsida med en industrirobot IRB 1400 avsedd för exempelvis bågsvetsning, Gustav Boestad, Maskinelement, kompendium 1A, Mekanismer, KTH 1970, sid. 13 och 15, speciellt fig. 23, nedan benämnd D2 och som visar rörelsemekanismer, samt Andreas Momber, Handbuch Druckwasserstrahl Technik, 1993, sid. 21 och 39, som behandlar bearbetning av materialskikt med högtrycksvätskestråle.

Patentbesvärsrätten har i det ovan angivna föreläggandet anfört WO 93/14296, som beskriver en utrustning för bearbetning av ytskikt med högtrycksvätskestråle där strålmunstycket hålls på konstant avstånd från den yta som bearbetas, samt dels DE 4101422 A1 som visar en industrirobot för sprutmålning och dels US 3312980 A (D3), som beskriver en länkmekanism för omvandling av en svängningsrörelse till en linjär rörelse genom en förskjutning i svängningsplanet.

Parternas argumentation

Invändaren hävdar att syftet med uppfinningen som är att säkerställa att munstyckets mynning beskriver en förflyttningsrörelse i väsentligen ett och samma plan också är uppnått vid alla tre utföringsformerna i D1. I utföringsformen enligt figurerna 6 och 7 visas svängning med svängaxeln nära munstycksänden med i det närmaste konstant avstånd mellan munstycke och materialyta. Det faktum att alla tre utföringsformerna ger konstant skäravstånd utan att detta särskilt påpekas i D1 visar att önskemålet om konstant skäravstånd var en självklarhet för fackmannen redan i D1. Detta framgår också klart i samband med diskussionen om känd teknik på sid. 1 raderna 6-8 i D1. Där anges ”En annan nackdel är att avståndet mellan munstycket och betongskiktet varierar så att strålens skäreffektivitet minskar”. Att alla tre visade exempel ger konstant skäravstånd är ett resultat av vanlig fackmannakunskap.

Invändaren hävdar vidare att fackmannen som söker efter lösningar på problemet att svänga munstycket med konstant avstånd till den bearbetade ytan finner sådana mekanismer i D2, t.ex. fig. 23. En tillämpning av denna kända teknik vid anordningen enligt D1 ger den i patentkraven definierade förflyttningsanordningen. Då således problemet var välkänt och även lösningen var känd av fackmannen saknas uppfinningshöjd.

Patenthavaren framhåller att uppfinningen främst avser bearbetning av betong med en högtrycksvattenstråle och att för resultatet är såväl avståndet mellan munstycke och yta, som tryck och flöde samt dessutom munstyckets vinkel i förhållande till ytan av betydelse. Vid betongskikt med armeringsjärn uppstår en skuggverkan under armeringsjärnen där betongen inte avlägsnas om strålens vinkel inte är tillräckligt stor. Det är således av betydelse att kunna vinkla munstycket tillräckligt för att minska skuggverkan och att kunna hålla ett kort avstånd till det bearbetade ytskiktet innebär lägre energiförbrukning eller större bearbetningsdjup. I den anförda D1 fås konstant avstånd genom att vinkeln hålls konstant och inget sägs om konstant avstånd vid svängningen av munstycket vid ändring av rörelseriktningen. Med förflyttningsanordningen enligt uppfinningen ges möjlighet att använda den bearbetningsvinkel som önskas med bibehållet konstant avstånd vid svängningen av munstycket.

Beträffande övriga i målet nämnda dokument anför patenthavaren i huvudsak bl.a. följande. IRB 1400 och DE 4 101 422 visar att det vid industrirobotar är tidigare känt att hålla ett konstant avstånd mellan munstycket och en yta vid svetsning respektive vid färgapplicering. Detta uppnås dock genom en helt annan teknik med rörelse mellan i stort godtyckliga punkter i rummet genom datastyrning. Enligt WO 93/14296 A1 utnyttjas en avståndsdetektor för att hålla ett strålorgan på konstant avstånd från en yta som bearbetas, vilket är betydligt mer komplicerat än föreliggande uppfinning. US 3 312 980 A visar endast att det sedan länge varit känt att omvandla en svängning till en förskjutning dock inom ett helt annat teknikområde. Det kan således konstateras att önskemål om konstant avstånd mellan munstycke och materialskikt har funnits länge och att överföra en svängningsrörelse i en förskjutning för att bibehålla ett avstånd konstant har likaså varit känt sedan länge. Trots detta har ingen tidigare föreslagit lösningen enligt uppfinningen. Detta talar för att uppfinningen inte är närliggande för fackmannen.

DOMSKÄL

Vad först gäller frågan om patentkraven innehåller sådan bestämd uppgift som avses i 8 § PL är följande att konstatera. Uppfinningen avser att eliminera den variation i avståndet mellan munstycksmynningen och ytskiktet som uppstår då strålorganet svängs när vagnen når ändlägena vid sin rörelse fram och åter utmed styrningen. Då detta är kärnpunkten i uppfinningen och strålorganet även utför en pendlande rörelse tvärs rörelseriktningen längs styrningen måste de självständiga patentkraven ange vilken svängning som avses för att de skall anses tillräckligt bestämt definiera uppfinningen. Först i fjärdehandsyrkandet anger de självständiga patentkraven att strålorganet svängs när vagnen når ändlägena. Patentbesvärsrätten finner därför att, såvitt gäller den nu aktuella bestämmelsen i 8 § PL, endast patentkraven i fjärdehandsyrkandet kan läggas till grund för ett upprätthållande av patentet.

Vad därefter avser frågan om uppfinningen enligt patentkraven i fjärdehandsyrkandet uppfyller kraven på nyhet och uppfinningshöjd gör Patentbesvärsrätten följande bedömning.

Av det i målet anförda nyhetsmaterialet får D1 anses representera den teknik som kommer uppfinningen närmast. Uppfinningen enligt patentkravet 1 i fjärdehandsyrkandet skiljer sig från vad som anges i D1 genom att en förskjutningsinrättning bringar munstycksmynningen att beskriva en förflyttningsrörelse i ett och samma plan vid byte av rörelseriktning när vagnen når ändlägena utmed styrningen, varvid avståndet mellan munstycke och ytskikt bibehålls konstant vid svängningen.

Av utredningen framgår att betydelsen av bearbetningsavståndet och önskvärdheten att hålla detta avstånd konstant varit känt för fackmannen sedan länge. Det framgår även att en lösning föreslagits där strålorganets svängningsaxel placerats nära munstycksmynningen medan enligt en annan lösning strålorganets rörelse har styrts med hjälp av en avståndsdetektor. Vidare framgår att även sprutmålnings- och bågsvetsrobotar styrs så att avståndet mellan verktyg och arbetsstycke hålls konstant. Det är också visat att mekanismer dels för att överföra en svängningsrörelse till en förskjutningsrörelse och dels för att åstadkomma en förflyttning i ett och samma plan vid svängningen är allmänt kända, se D2 respektive D3.

Trots dessa förutsättningar har före uppfinningens tillkomst ingen kommit fram till den uppfinningsenliga lösningen. Då såväl problemställningen som de i uppfinningen ingående delarna i och för sig varit kända sedan länge indikerar detta att den kända tekniken inte innehåller sådana anvisningar att fackmannen ställd inför det aktuella problemet och med utgångspunkt i den kända tekniken skulle komma fram till den uppfinningsenliga lösningen sådan denna framgår av de självständiga kraven 1 och 12 i fjärdehandsyrkandet. Med hänsyn härtill och då av utredningen inte framgår några övertygande skäl som, vid en samlad bedömning, skulle föranleda en annan slutsats får erforderlig uppfinningshöjd anses föreligga. Patentet kan således upprätthållas utan hinder av 2 § PL.

Då vidare inte heller annat hinder mot patentet i ändrad lydelse med patentkraven i fjärdehandsyrkandet inkomna den 6 juni 2003 och därtill anpassad beskrivningsinledning, ingiven den 28 maj 2003, har framkommit skall, med undanröjande av överklagade beslutet, patentet upprätthållas i denna lydelse och överklagandet i den delen inte bifallas.

Lennarth Törnroth Håkan Sandh Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE Visa mer Visa mindre