Domstols Målregister

Målet gäller: Patent på "Stentarrangemang".

Ink datum: 2002-01-17

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9902250-1

PRV beslutsdag: 2001-11-23

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd; Användningsbegränsning; Särdrag

Tekniska sökord: Kärlstöd; stent; stenos; neutroninfångningstvärsnitt; gadolinium

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: vägledande

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: HL

Ombud: Aros Patent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: En uppfinning befanns patenterbar efter att en anordnings användningsområde begränsats och vissa uppgifter om uppnådd verkan vid användning av anordningen hade anknutits till strukturella särdrag i patentkravet. Uppfinningen avsåg ett rörformigt kärlstöd (stent) för användning vid behandling av stenos vilket innefattar en stentkropp gjord av ett material som inbegriper tillförda stabila atomelement, t ex gadolinium-157, som har ett stort neutroninfångningstvärsnitt. Strålning runt ett implanterat stentarrangemang skapas vid bestrålning med termiska neutroner och motverkar därigenom restenos.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för vidare behandling med patentkrav inkomna den 21 november 2003 och beskrivning sida 1-7 inkommen den 19 maj 2000, sida 8 inkommen den 21 november 2003 samt ritningar inkomna den 19 maj 2000.

YRKANDE

Sökanden yrkar att Patentverkets avslagsbeslut undanröjs och vidhåller ansökningen med patentkrav som tillsammans med reviderad beskrivningssida 8 inkom den 21 november 2003.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningen avser enligt patentkravet 1 ett stentarrangemang för användning vid behandling av stenos, kännetecknat av att det är utformat för skapande av en mycket lokaliserad tillfällig joniserande strålning endast när sådan är nödvändig, genom att stentarrangemanget innefattar en stentkropp gjord av ett material som inbegriper tillförda stabila atomelement som har ett stort neutroninfångningstvärsnitt, för skapande av sådan strålning runt ett implanterat stentarrangemang vid bestrålning med termiska neutroner, varvid sålunda skapad gammastrålning påverkar den omgivande vävnaden för att motverka restenos genom den tillfälligt avgivna strålningen.

Enligt patentkravet 7 avser uppfinningen ett förfarande för skapande av ett lämpligt initiellt material för tillverkning av ett stentarrangemang för neutroninfångningsterapi att användas vid behandling av stenos, kännetecknat av att före utformning av stentkroppen, introduceras ett material inbegripande tillförda stabila atomelement som har ett stort neutroninfångningstvärsnitt för skapande av en mycket lokaliserad tillfällig gammastrålning runt stentarrangemanget endast när det implanterade stentarrangemanget är föremål för en termisk neutronbestrålning.

Enligt beskrivningen är det känt att efter kärlvidgning minska risken för ny förträngning – restenos – genom att bestråla området runt stentet. Flera förfaranden och anordningar för åstadkommande av bestrålning i behandlade kärl, såsom att använda ett stent innehållande en strålningskälla, anges vara förut kända. Det skulle emellertid vara fördelaktigt om avgivande av strålningsdosen kunde ske en tid efter placering av stentet. Strålningsterapin skall avges endast när det är kliniskt nödvändigt och det är fördelaktigt att kunna upprepa strålningsterapin om nödvändigt.

Patentverket har avslagit ansökningen med hänvisning till att uppfinningen enligt patentkrav 1 saknar nyhet i förhållande till vad som är förut känt genom WO 9748452 A1 (D1). I anslutning till denna avslagsgrund har Patentverket anfört att bestämningen att strålfältet skapas endast när det är nödvändigt, genom bestrålning av det implanterade stentarrangemanget, inte kan anses karaktärisera anordningen, då bestämningen inte motsvarar något speciellt särdrag hos anordningen.

Vidare fann Patentverket att uppfinningen av förfarandet enligt patentkrav 7 saknade uppfinningshöjd i förhållande till vad som är känt genom D1 i beaktande av Shih, Jing-Luen A. och Brugger, Robert M., Gadolinium as a neutron capture therapy agent., Medical Physics, maj/juni 1992, vol. 19, nr. 3, sid. 733 till 744 (D2).

Sökanden har i överklagandet kritiserat Patentverkets resonemang och bedömning. I sakligt hänseende anges i överklagandeskriften att patentkravets uppgift om inslag av aktiverbart gadolinium i stentkonstruktionen är en sådan väsentlig uppgift om sammansättning som Patentverket anser saknas.

Sökanden hävdar också att den fackman som arbetar på uppfinningens område är en annan än den som arbetar med sådana anordningar för tumörterapi som framgår ur D2.

DOMSKÄL

Inledningsvis framhåller Patentbesvärsrätten att Patentverkets resonemang, angående för patenterbarhetsbedömningen relevanta uppgifter i det anordningskrav 1 som förelåg vid det överklagade beslutet, står i överensstämmelse med gällande författningar och väletablerad praxis. Vad gäller bedömning av nyhet och uppfinningshöjd blir utgången, med de ändrade patentkraven och den ändrade beskrivningen, en annan i Patentbesvärsrätten än i det överklagade beslutet.

Patentkravet 1 har i förhållande till det avslagna patentkravet 1 ändrats så, att användningen av stentarrangemanget har begränsats till behandling av stenos, och att uppgiften om skapande av en mycket lokaliserad tillfällig joniserande strålning har anknutits till det strukturella särdraget att stentkroppen är gjord av ett material som inbegriper tillförda stabila atomelement som har ett stort neutroninfångningstvärsnitt. Patentkrav 7 har ändrats genom begränsning av användningen av det framställda stentarrangemanget på samma sätt som patentkrav 1. Begränsningen till behandling av stenos har motsvarighet i den ursprungligen ingivna beskrivningen där kända metoder för behandling av kärlförträngning tas till utgångspunkt och i uppgiften om undvikande av restenos.

Genom D1, som får anses komma uppfinningen närmast, är ett stent innehållande de i förväg, utanför kroppen aktiverade rheniumisotoperna 186Re och 188Re förut känt. För framställning av de radioaktiva isotoperna utnyttjas icke radioaktivt rhenium. Isotoperna 186Re och 188Re är inte stabila. Det är inte heller styrkt i målet, och det synes faktiskt inte vara så (jfr. CRC Handbook of Chemistry and Physics, 64:th ed, 1983-1984, s. B-285 - 286), att någon isotop av rhenium har stort neutroninfångningstvärsnitt, såsom bestämningen "stort" får förstås utifrån i föreliggande ansökan givna exempel, se särskilt sid. 5. Patentbesvärsrätten finner att uppfinningen är ny i förhållande till D1 genom att stentkroppen är gjord av ett material som inbegriper tillförda stabila atomelement som har ett stort neutroninfångningstvärsnitt.

Det problem som fackmannen har att lösa med utgångspunkt i D1, är att åstadkomma en med strålning verkande stentanordning som ger förbättrat skydd mot restenos, samtidigt som skador på kärlen undviks. Genom D2 är det känt att behandla tumörsjukdomar genom att i tumören införa gadolinium-157. Beroende på vilket organ och vilken tumör som är målet kan nukliden tillföras systemiskt i en form som uppsamlas i tumören eller lokalt i en fast kropp (s. 738).

En fackman inom området anordningar för stenosbehandling förväntas söka problemlösningar inom detta område, i förevarande sammanhang hos kända stentanordningar som kan avge strålning, såsom anges av D1 och de publikationer som D1 liksom föreliggande beskrivning hänvisar till. Det kunde däremot inte förväntas att fackmannen skulle söka i det synnerligen vittomfattande området strålterapi i tumörbehandling och därvid finna D2, varpå fackmannen skulle följa denna i modifiering av tekniken enligt D1, och därigenom uppnå uppfinningen. Patentbesvärsrätten finner därmed att uppfinningen enligt patentkrav 1 inte är näraliggande.

Med förfarandet enligt patentkrav 7 uppnås ett material som till sin sammansättning överensstämmer med vad som anges om stentarrangemanget i patentkrav 1. Det uppfunna förfarandet är därigenom patenterbart på samma grund gäller som för anordningen.

Rune Näsman Stefan Svahn Suzanne Depken

Referent

Enhälligt

LC Visa mer Visa mindre