Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 02-144

Beslutsdatum: 2003-11-24

Lagakraft: 2005-06-01

Målet gäller: Upphävande av patent på anordning vid sammanfogning av en glaskropp och en separat fotdel.

Ink datum: 2002-03-12

Reg datum: -

Överklagat: 2004-01-22

PRV:s nummer: 9602976-4

PRV beslutsdag: 2002-01-09

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 594-2004

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd; Öppet utnyttjande

Tekniska sökord: Glasskål; Träfot; Fästelement

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: övrigt

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: GL

Ombud: Jonas Westerberg, RydinCarlsten Advokatbyrå AB (ändr. 02-06-13 ak)

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: RS

Ombud: Roger Lagerqvist

Fler Motparter: -

Referat: Uppfinningen avser problemet att löstagbart förbinda en glaskropp, t.ex. en skål av handverksglas, med en träfot, varvid glaskroppen är försedd med ett nedåtriktat glasskaft som är avsett att kunna föras ned i ett hål i träfoten. Lösningen består i att ett elastiskt fästelement anordnas i ett urtag i fothålet med större diameter än hålet. Fästelementet åstadkommer erforderligt kvarhållande friktionstryck på glasskaftet samtidigt som det genom urtaget kvarhålles i foten när skaftet lösgörs. Patentbesvärsräten fann att uppfinningen, utom urtaget, blivit känd genom öppet utnyttjande och att utnyttjandet av ett urtag för kvarhållande av fästelement endast innebar en tillämpning av en allmän konstruktionsmetod och som f.ö. var känd inom samma teknikområde genom ett visst av Patentverket anfört dokument.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och upphäver patentet.

YRKANDEN

GL vidhåller sitt i Patentverket framställda yrkande att patentet skall upphävas.

RS bestrider ändring.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Av den med ansökningen den 12 augusti 1996 ingivna beskrivningen framgår följande om uppfinningens bakgrund, syfte och utformning (den till den beskrivningen hörande ritningen i renritad form är fogad till domen som bilaga 2).

Inom glasindustrin har sedan länge funnits önskemål att kunna förse sina glasprodukter med till exempel en fot av annat material. Vissa försök har gjorts att limma glas mot tenn eller annat material som också tål vatten. Av estetiska skäl har funnits önskemål att kombinera glasprodukter med en fot eller motsvarande i trä. Önskemålet att kombinera glas med trä erfordrar att man lätt skall kunna dela enheterna från varandra. Detta är viktigt vid framställning av produkter som har brukskaraktär och glasdelen behöver rengöras efter användning. – Ändamålet med den anordning som uppfinningen avser är att dels göra glas och trä stabilt fästa vid varandra samtidigt som de är delbara och utbytbara samt har en sådan utformning, att viss måttolerans tillåts på delarna. – En utformning av uppfinningen visas schematiskt i bifogad ritning, där Figur 1 visar ett längdsnitt genom kroppar, av vilka den ena är av glas, glaskropp 1 och glasfot 1A och den andra är av trä, träfot 3. Figur 1 visar också att den axiella låsningen mellan glaskropp 1, glasfot 1A och kopplingselement 2 erhålles utan tillsats av lim eller motsvarande. Träfot 3 avslutas nertill av en bottenplatta 4, som limmas eller på annat sätt fastsättes mot träfot 3. Figur 2 visar genomskärning av glaskropp 1, glasfot 1A och träfot 3 som är förenade genom kopplingselementet 2. Detta medger en stabil koppling, trots vissa måttvariationer hos glaskropp 1 och glasfot 1A.

Kopplingselementet 2 visas i genomskärning i figur 3. Kopplingselementet 2 erfordrar att det blir inneslutet i exempelvis träfot 3 på ett så rymligt sätt att den kan expandera fritt i det avsedda utrymmet. Viktigt är att kopplingselementet 2 ej behöver fästas med lim eller motsvarande, då dess rörlighet och elasticitet reduceras, så att kopplingsfunktionen försvinner. Kopplingselement 2 har ett antal kammar/bommar, yttre bom 2A och inre bom 2B, som står i proportion till den aktuella diametern på glasfot 1A. Materialet i bom 2B kan utgöras av samma tjocklek som bom 2A, men tillverkas företrädesvis av en tunnare godstjocklek än det material som förbinder dessa. Med denna utformning erhålles den expansion och rörlighet som behövs för att ge den önskade kopplingsfunktionen mellan glaskropp 1, glasfot 1A och kopplingselement 2. Bommen 2B är den del som kommer i kontakt med glaskroppen 1 glasfot 1A. Vid samtliga kopplingselementdiametrar skall bommarna i kopplingselementet vara så utformande, att dess minsta diameter, vid de invändiga topparna bom 2B, skall vara mindre än glaskroppens 1 glasfot 1A minsta diameter.– Anordningen fungerar på följande vis. Glaskropp 1, som har ett ben utdraget till en glasfot 1B nedföres i träfots 3 borrade urtag 3A och vidare ner i träfots 3 urtag 3B. Där är kopplingselementet 2 infört och låses i detta läge utan annan åtgärd än själva glaskropps 1 glasfot 1A införande i kopplingselement 2. Glasfotens 1B framkant trycks igenom hela kopplingselementet 2, varvid kopplingselements 2 inre bom 2B trycker mot glasfot 1B som ett stabilt förband mellan glasfot 1B och kopplingselement 2, samtidigt som kopplingselements 2 yttre bom 2A trycks mot träfots 3 inre yta i hålurtag 3B och ger ett stabilt förband mellan kopplingselement 2 och träfot 3. – Kopplingselement 2 yttre bom 2A har större diameter än träfots 3 borrade hål 3A. Detta medger den funktionen, att vid demontering av glaskropp 1 så skjuts glasfot 1A ur kopplingselements 2 bommar 2B och fästelementet stannar kvar i urtag 3B. – För att få ett jämt och stabilt stöd mellan glaskropps 1 underdel 1B mot träfots 3 övre kant 3C är träfots 3 övre kant 3C svarvad så att ytan under kant 3C, svarvyta 3D, ej vidrör glaskropps 1 underdel 1B.

Det med ansökningen ingivna patentkravet 1 hade följande lydelse.

Anordningen att använda för erhållande av kombination mellan glas och trä i form av ett kopplingselement (2), som är inneslutet i en träfot (3) för att omsluta en glaskropp (1) kännetecknad av, att detta kopplingselement (2) är utfört i ett elastiskt material med sådan utformning att ett lämpligt antal inre bommar (2B) kommer i direktkontakt med glaskropps (1) glasfot (1A) och samtidigt yttre bommar (2A) trycks mot träfot (3) för hopfogning till en monter- och demonterbar enhet.

Patentverket anförde i föreläggande den 14 maj 1997 visst nyhetsmaterial, däribland tysk Offenlegungsschrift 3 839 400 angivande ett dricksglas med nedåtriktat glasskaft och en löstagbar hålförsedd fot av annat material, varvid hålet innefattar en ringformad ursparing med större diameter än hålets samt en i ursparingen infogad ring av elastiskt material för att skapa ett kvarhållande friktionstryck mot glasskaftet. Patentverket anförde också att patentkravet 1 hade en alltför vid avfattning i förhållande till vad som hade stöd i beskrivningen.

RS gav därefter, den 22 augusti 1997 in en väsentligt omarbetad och i sak utvidgad beskrivning med en ändrad ritning jämte nya patentkrav. På grundval av dessa handlingar meddelades patentet. Det sålunda nya och alltjämt åberopade patentkravet 1 har följande lydelse.

Sammanfogningsanordning vid löstagbar sammanfogning av en med ett utstickande glasskaft (1A) försedd glaskropp (1) med en separat fotdel (3), i form av ett elastiskt kopplingselement (2), som är inneslutet i ett hål i nämnda fotdel (3) och avsett att omsluta och genom friktion kvarhålla nämnda glasskaft (1A), kännetecknad av att, nämnda kopplingselement (2) är utfört i ett elastiskt material med sådan utformning och elasticitet att relativt stora måttvariationer hos glasskaftet (1A) kan tillåtas med bibehållen sammanfogningssäkerhet och uppriktningsstabilitet, samt av att glasskaftet sticker ned genom ett hål (3A, 3D) och in i en urtagning (3B) i fotdelen (3) där nämnda kopplingselement (2) är infogat, varvid hålets (3A, 3D) diameter är så mycket större än glasskaftets (1A) diameter att hålet är helt frigående från glasskaftet (1A) och detta inte har någon direkt beröring med fotdelen (3), utan endast hålls fast i rätt läge i denna via kopplingselementet (2), samt varvid urtagningen (3B) är koncentrisk med och har större diameter än hålet (3A).

GL har i sin invändning som grunder för att patentet skall upphävas åberopat dels att han själv är upphovsman till den i patentet angivna uppfinningen eller i vart fall till det väsentliga i denna, dels att denna uppfinning genom åtgärder från hans sida blivit känd eller i allt väsentligt känd på sätt som avses i 2 § patentlagen (PL) före patentets ansökningsdag.

Till stöd för sin invändning har GL åberopat främst följande bevisning (ingiven i Patentverket):

1) en broschyr avseende lanseringen julen 1995 av en kristallskål (i det följande betecknad Gemlaskålen) med löstagbar träfot,

2) en anmälan av GL, daterad den 15 augusti 1995, till tävlingen ”Ide & produktjakt –95” anordnad av bl.a. Kalmar kommun vilken anmälan avser en skål av hantverksmässigt framställt glas med löstagbar träfot innefattande ett plastelement; två olika sådana element nämns i anmälan men utan närmare specificering,

3) skisser avseende Gemlaskålen och ett snapsglas med en på motsvarande sätt löstagbar träfot innefattande ett plastelement,

4) en skrivelse daterad den 9 maj 1996, ställd till RS från en handläggare vid Almi Företagspartner i Kalmar län föranledd av ett tidigare sammanträffande med RS, vilket uppenbarligen rört förutsättningarna för dennes kommande patentansökan. I skrivelsen anförs avslutningsvis:

Så en patentansökning med kombinationen glas med glastapp, fot i annat material, företrädesvis trä, ett speciellt elastiskt plastelement i ett speciellt anpassat utrymme kanske kan få ett patent. Detta under förutsättning att inget av dessa specifikationer är känt eller visats offentligt. I så fall skulle ju du och GL söka gemensamt, såtillvida inte GL har sökt något skydd på plastelementet. Då kan det ju redan vara offentligt. Detta får ju ni undersöka.

I överklagandet har GL, som han slutligt bestämt sin bevisuppgift, kompletterat bevisningen i första hand genom att åberopa följande:

5) ett exemplar av Gemlaskålen och ett exemplar av ett motsvarande snapsglas,

6) fakturor avseende försäljning av Gemlaskålen till ett flertal köpare kring årsskiftet 1995/96,

7) ritningar från Alvesta Pressverktyg AB daterade den 1 december 1995 resp. 8 augusti 1996 som enligt vad GL anför avser pressverktyg för en första och en andra dimension av ett plastelement, i överklagandet benämnt fästelement 2, varav den första dimensionen förekommer i det ingivna exemplaret av snapsglaset och den andra är avsedd för Gemlaskålen.

Den så långt enligt GL kända tekniken innebär att fästelementet anbringas i ett helt cylindriskt hål i träfoten, någon urtagning i hålväggen med större diameter än hålet i syfte att kvarhålla fästelementet i foten såsom i uppfinningen förekommer inte. GL har emellertid härtill anfört dels att denna senare teknik endast utgör en grundläggande och generellt tillämpad metod för fasthållande och lägesstabilisering av konstruktionsdetaljer, dels att det väsentliga i uppfinningen utgörs av själva plastelementet. GL har tillagt att han själv före patentets ansökningsdag öppet utnyttjat en metod med en urtagning i fothålet vid utformning av vad han betecknar som sin Olympiaservis. Han har därvid hänfört sig till en ritning, signerad ”C. Ramsey 11.95 (bilaga 2 till GLs skrift inkommen till Patentbesvärsrätten den 3 december 2002), som visar en av ringar sammansatt fot, hållare eller liknande varvid den översta ringen har en inåtriktad fals.

RS har anfört i huvudsak följande.

Undertecknad som sedan länge är bekant med GL tecknade 96-06-12 ett samarbetsavtal där RS tillerkänns patent eller annan förbättring som sin egen, utan hinder från GL, se § 6 i samarbetsavtalet. Den aktuella metoden att ”låsa in fästelementet i en kammare” var patentsökt vid avtalets ingående.

Förevarande patent nyttjar en kammare i foten för glaset. Denna fot är tillverkad i trä eller plast. Denna kammare håller fästelementet på plats utan något annat hjälpmedel. – Den teknik patentet avser har ej varit aktuell vid det samarbete som varit med GL. – Denna metod att ”låsa in fästelementet i en kammare” har inget samband med vilket fästelement som nyttjas. – GL var helt inställd på att placera fästelementet på fotens översida och fick då besväret med att limma fast elementet för att det ej skulle ryckas bort i samband med isärtagning. – All spänst i det fjädrande elementet försvann i och med limningen. Därav följde att måttnoggrannheten på glasets ben ej kunde hållas tillräckligt snäv. Glaset skulle tillverkas hantverksmässigt och stora måttavvikelser var nödvändigt att kunna acceptera. Detta ledde fram till att GLs idé förkastades. – Detta att kunna tillverka glaset hantverksmässigt är av väsentlig betydelse för marknadsföringen av denna typ av produkt, det vill säga träfot kopplad till ett glas.

Som framgår av patenthandlingarnas inledning så är det mycket svårt att på ett universellt och tillförlitligt sätt göra förbandet mellan två så olika materialslag öppningsbart. Detta är ett viktigt argument för att bedöma patentets teknikhöjd. – Den skissritning (bil. 2) som läggs fram som något slags bevis har GL aldrig visat eller omnämnt, i samband med upprättandet av det åberopade avtalet. Vad som däremot visats är en skål som GL sålde som lämplig julgåva och som är öppen uppåt så som tidigare framförts. Den produkt som visas på skissen har däremot släktskap med en ljusstake med utformning medelst svarvade ringar som sammanfogades efter lackering.

Samarbetsavtalet som initierades av undertecknad skulle säkerställa leverans av det fästelement som GL kunde tillhandahålla. Leveranssäkerheten bedömdes som osäker och därav bedömdes ett avtal viktigt. Produktionen som planerades tillsammans med Johansfors Glasbruk gjorde det angeläget med säkra leveranser. Servisglaset ”Ekeby” (Johansfors egen design) var basen för denna produktion och utformades foten till denna av undertecknad. – Bestrider därav påståendet att produkten skulle vara av GLs design.

Samarbetsavtalet kom senare att ligga till grund för köp av rättigheter och produktionsverktyg för gjutning av nämnda fästelement i och med GLs personliga konkurs. Köpet genomfördes av konkursförvaltaren Bengt Knutsson, Växjö.

Det av RS åberopade och till Patentbesvärsrätten ingivna samarbetsavtalet mellan honom och GL är daterat den 12 juni 1996 och underskrivet av Sundenäng den 19 juni 1996. Av avtalet framgår bl.a. följande.

Samarbetet innebär att parterna gemensamt producerar de av GL framtagna produktidéerna. – GL upplåter till RPS-Industrilackering att under avtalstiden med ensamrätt tillverka och sälja följande produkt:

–träfötter i varierande former försedda med fästelement för den försäljning som omfattas av Nya Johansfors Glasbruk AB normala försäljningsorganisation.

Endast fästelement levererade av GL får användas som förbindning mellan trä och glas i samband med denna försäljning.

Den av RS gjorda uppfinningen och förbättringen, patenterbar eller ej, som avser själva Produkten skall tillhöra RS med rätt för RPS-Industrilackering att fritt utnyttja den inom ramen för detta avtal. Av RS gjorda uppfinningar och förbättringar som avser själva tillverkningen av Produkten skall tillhöra RPS-Industrilackering.

Leverans av fästelement från GL måste beställas minst tre (3) veckor före önskad leveransdag. RPS-Industrilackering användande av annat fästelement, mellan glas och trä räknas som brott mot detta avtal. – RPS-Industrilackering förbinder sig att varken själv eller i samarbete med annan under detta avtals giltighet och inom fem (5) år därefter utveckla närstående produkt som direkt eller indirekt konkurrerar med Produkten. – Om avtalet upphör att gälla återgår ensamrätten till GL eller den han satt i sitt ställe.

GL bestrider att limning behövs för att kvarhålla fästelementet i hans produkter och hänvisar i detta avseende till de i anslutning till överklagandet ingivna produktexemplaren. Han bestrider likaså att Sundenäng genomfört något köp från konkursboet av rättigheter eller produktionsverktyg för gjutning av fästelement; vad som enligt GL skett är en överenskommelse om att samarbetsavtalet upphörde per den 8 april 1998.

DOMSKÄL

Inledningsvis anmärker Patentbesvärsrätten att Sundenäng genom den beskrivning med ritning och de patentkrav som han gav in den 22 augusti 1997 synes ha i strid med 13 § PL ändrat sitt skyddsanspråk på ett sådant sätt att det av fackmannen inte direkt och otvetydigt kan härledas ur den ursprungligen ingivna ansökningen. Det gäller bl.a. den närmare utformningen av det ifrågavarande kopplingselementet. Med hänsyn emellertid till att de sålunda vidtagna ändringarna inte kan antas ha någon avgörande betydelse för den bedömning som Patentbesvärsrätten i det följande gör i anledning av överklagandet avstår rätten från att slutligt pröva om de gjorda ändringarna bör föranleda att patentet upphävs.

Vad därefter angår överklagandet och de däri vidhållna båda grunderna för att upphäva patentet finner Patentbesvärsrätten med hänsyn till utredningens beskaffenhet det lämpligast att inleda med en prövning av om villkoren enligt 2 § PL är uppfyllda.

Utredningen ger i den delen otvetydigt stöd för att uppfinningen, såvitt avser själva användningen av ett fäst- eller kopplingselement av elastiskt material, genom åtgärder från GLs sida före patentansökningsdagen blivit känd på sätt som avses i 2 § PL. Detta gäller i vart fall Gemlaskålen genom den i målet dokumenterade marknadsföring och försäljning av denna som förekommit redan kring årsskiftet 1995/96. Men med beaktande av den sammantagna bevisningen och i frånvaro av bestridande från RSs sida får också det anförda snapsglasutförandet anses ha blivit känt innan patentet sökts. Däremot delar Patentbesvärsrätten RSs uppfattning att GL genom hänvisning till Olympiaservisen inte övertygande visat att han före patentets ansökningsdag öppet utnyttjat metoden att för kvarhållande av ett fästelement använt en urtagning svarande mot den i uppfinningen, dvs. en urtagning i fotens hål som har större diameter än hålet har.

Å andra sidan finner Patentbesvärsrätten att, såsom GL hävdat, åtgärden att genom en sådan urtagning säkerställa ett kvarhållande av fästelementet i det i övrigt cylindriska hålet i träfoten endast innebär en tillämpning av en grundläggande och generellt tillämpad metod för kvarhållande och lägesstabilisering av konstruktionselementet. Den har f.ö. visats vara känd inom det uppfinningsenliga teknikområdet genom den ovan nämnda, av Patentverket anförda tysk Offenlegungsschrift 3 839 400, och den medför inte några för fackmannen oväntade fördelar vid den uppfinningsenliga tillämpningen, vare sig sådan denna framgår av den ursprungligen ingivna patentansökningen eller de nya handlingar som enligt ovan ingavs den 22 augusti 1997. Det är också uppenbart för fackmannen att det finns flera alternativa och enkla metoder för att utan tillgripande av limning kvarhålla fästelementet i fothålet, t.ex. den i snapsglasutförandet med pressinpassning eller den utformning som framgår av bilaga 5 till GLs till Patentverket den 20 december 1999 inkomna skrift och där fästelementet har en yttre form som ger såväl en kvarhållande som en elasticitetshöjande effekt.

Erforderlig uppfinningshöjd saknas sålunda och patentet skall därför med undanröjande av överklagade beslutet upphävas med stöd av 25 § första stycket första punkten PL. Vid denna utgång saknas anledning pröva huruvida patentet skall upphävas på grund av bristande förfoganderätt till uppfinningen.

Lennarth Törnroth Per Carlson Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 3 (Formulär A)

ak Visa mer Visa mindre