Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 02-228

Beslutsdatum: 2003-09-12

Lagakraft: 2003-09-12

Målet gäller: Byte av efternamn (Amnelius).

Ink datum: 2002-05-10

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 01-2399

PRV beslutsdag: 2002-04-16

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Efternamn; Konstnärsnamn; Allmänt känt namn

Tekniska sökord: -

Lagrum: 13 § 1 st. 4 namnlagen (1982:670)

Måltyp: namn

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: SL och LML

Ombud: -

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: PRV hade avslagit ansökan om godkännande av efternamnet Amnelius med hänvisning till 13 § 1 st. 4. NL, då namnet var allmänt känt genom att det burits av Andreas Petri Amnelius (1638-1692) som var komminister i Romfartuna och känd som översättare av en andaktsbok och av psalmer. PBR fann att namnet Amnelius varken var ett konstnärsnamn eller ett likartat namn enligt 13 § 1 st. 4. NL. Följaktligen förelåg inte hinder mot att godkänna ansökan på det skäl som Patentverket anfört.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för erforderlig behandling.

YRKANDE M.M.

SL och hans hustru LML ansökte hos Patentverket om godkännande av efternamnet Aunelius men ändrade under ärendets handläggning sin ansökan till namnet Amnelius. Till stöd för sin begäran åberopade sökandena bl.a. skriftliga medgivanden till namnbytet från de tre befintliga bärarna i Sverige av släktnamnet Amnelius. Under Patentverkets fortsatta handläggning av ärendet uppkom fråga om hinder enligt bestämmelsen i 13 § första stycket 4. namnlagen (NL) förelåg mot att godkänna namnet Amnelius för sökandena, då det enligt verket fanns anledning anta att namnet var allmänt känt. Sökandena stod dock fast vid sin begäran om byte till namnet Amnelius. Genom det överklagade beslutet avslog Patentverket ansökan. Grunden för avslaget var dels att det sökta namnet, med hänvisning till 13 § första stycket 4. NL, var allmänt känt eftersom det hade burits av komministern i Romfartuna, Andreas Petri Amnelius (1638-1692), som gjort sig känd som översättare av en andaktsbok och psalmer, och dels att det inte förelåg sådana synnerliga skäl att ansökan kunde bifallas med stöd av 14 § andra stycket NL.

Sökandena har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin ansökan om byte till efternamnet Amnelius. De har därvid ifrågasatt tillämpligheten av 13 § första stycket 4. NL och till Patentbesvärsrättens bedömning överlämnat frågan om Andreas Petri Amnelius uppfyller kriterierna för ”allmänt känd”. Sökandena har bl.a. uppgett att Andreas Petri Amnelius inte är omnämnd i Bra Böckers lexikon från 1980-talet.

SL har därutöver åberopat att det föreligger synnerliga skäl att godkänna ansökan och han har i den delen av målet anfört i huvudsak följande. I början av 1900-talet arbetade hans farmor hos familjen OWA i Östersund. När det blev känt att hon väntade barn med sonen i familjen, KA, fick hon sluta sin anställning. Hon födde en pojke som fick namnet Karl och som var SL:s far. I kyrkböckerna antecknades Karls far som okänd. Enligt farmodern erbjöd sig släkten Amnelius att adoptera Karl, men farmodern godtog inte erbjudandet och hon hade under resten av sitt liv inte några kontakter med Karls far. Karl hade sporadiska kontakter med sin far. Några år före sin död tog fadern kontakt med Karl och bad honom komma till sitt hem i Östersund. Karl tackade emellertid nej till inbjudan.

SL har åberopat skriftliga berättelser av sina systrar BE och MJ till stöd för att KA var SL:s farfar.

DOMSKÄL

Av bestämmelsen i 13 § första stycket 4. NL framgår att som efternamn får inte godkännas namn som lätt kan förväxlas med någon annans konstnärsnamn eller ett likartat namn som är allmänt känt. Med ett konstnärsnamn förstås ett särskilt artistnamn under vilket en konstnär arbetar och blir känd. Till begreppet likartat namn räknas t.ex. pseudonymer och signaturer (jfr Höglund, Namnlagen, En kommentar, 1985, sid. 118 f.).

Patentbesvärsrätten konstaterar att efternamnet Amnelius i det av Patentverket anförda namnet Andreas Petri Amnelius varken är ett konstnärsnamn eller ett likartat namn enligt 13 § första stycket 4. NL. Följaktligen finns det inte något hinder mot att godkänna namnet Amnelius som släktnamn för sökandena på det skäl som Patentverket anfört. På grund härav skall det överklagade beslutet undanröjas och ansökan återförvisas till Patentverket för erforderlig behandling.

Alf Linder Stig Bragnum Per Carlson

Referent

Enhälligt

EE Visa mer Visa mindre