Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 02-358

Beslutsdatum: 2003-09-23

Lagakraft: 2003-09-23

Målet gäller: Giltighet av den internationella varumärkesregistreringen MONEYUNIT.

Ink datum: 2002-07-18

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 747.461

PRV beslutsdag: 2002-05-15

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Särskiljningsförmåga; Ordmärke; Suggestivt; Internationell registrering

Tekniska sökord: -

Lagrum: 13 § 1 st och 54 § 2 st varumärkeslagen (1960:644)

Måltyp: varumärke

Utgång: bifall2

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Deutsche Telekom AG

Ombud: Ström & Gulliksson Intellectual Property AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Klagandens internationella varumärkesregistrering MONEYUNIT avsåg olika slags apparater, datautrustning m.m. i klass 9, trycksaker m.m. i klass 16, annons- och affärsverksamhet m.m. i klass 35, försäkringsverksamhet m.m. i klass 36, telekomunikation m.m. i klass 38 och dataprogrammering m.m. i klass 42. Efter viss begränsning av varorna i klass 9 och tjänsterna i klass 36 fick märket enligt PBR anses mer suggestivt än beskrivande för klagandens varor och tjänster. Märket hade därför erforderlig särskiljningsförmåga enligt 13 § VmL och hinder mot att registreringen skulle gälla i Sverige förelåg därför inte på av PRV anfört skäl.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar frågan om giltighet av den internationella varumärkesregistreringen 747.461 MONEYUNIT åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

YRKANDE M.M.

Klaganden har i Patentbesvärsrätten, såsom talan slutligen bestämts, vidhållit sin begäran att den internationella varumärkesregistreringen 747.461 MONEYUNIT skall gälla i Sverige och har därvid dels låtit varorna ”automatic vending machines and mechanism for coin operated apparatus” i klass 9 utgå ur förteckningen över varor och tjänster dels preciserat varorna i klass 9 och tjänsterna i klass 36 genom tillägget ”for telecommunication”.

Klaganden har till grund för sin talan gjort gällande att varumärket MONEYUNIT besitter erforderlig särskiljningsförmåga enligt 13 § varumärkeslagen (VmL) och har till utveckling av sin talan anfört bl.a. följande. Varumärket MONEYUNIT är sammansatt av orden money och unit. Märkesordet är en nybildning och det skall bedömas i sin helhet. Märket kan visserligen ge associationer till klagandens varor och tjänster eller antyda vissa egenskaper hos dessa och således ha suggestiv karaktär men märket är inte deskriptivt. Det föreligger inte något frihållningsbehov för märkesordet.

DOMSKÄL

Enligt 54 § andra stycket VmL föreligger hinder mot giltighet här i landet av en internationell varumärkesregistrering bl.a. om det med registreringen avsedda märket inte uppfyller förutsättningarna enligt 13 § VmL.

Enligt 13 § första stycket VmL får ett varumärke registreras endast om det har särskiljningsförmåga. Ett varumärke som uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger bl.a. varans (tjänstens) art, beskaffenhet eller användning skall inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Vid bedömande av om ett märke har särskiljningsförmåga skall hänsyn tas till alla omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket varit i bruk.

Klagandens varumärke MONEYUNIT är en sammansättning av de engelska orden money och unit. På svenska har ordet money betydelserna som Patentverket angett i sitt beslut och ordet unit betyder, som framgår av beslutet, enhet men kan ha andra betydelser såsom ental, del av ett föremål eller en apparat. Även om orden som sådana kan associera till i första hand några av de tjänster som den internationella registreringen omfattar, nämligen tjänsterna ”financial affairs” och ”monetary affairs” i klass 36, finner Patentbesvärsrätten likväl att det sammansatta ordet MONEYUNIT inte kan anses ge något konkret besked om arten, beskaffenheten eller användningen av varorna och tjänsterna som klagandens internationella registrering efter den i Patentbesvärsrätten gjorda begränsningen omfattar. Märket framstår i stället som mer suggestivt än beskrivande för dessa varor och tjänster och det får därför anses ha nödvändig särskiljningsförmåga enligt 13 § VmL. Hinder mot att klagandens internationella varumärkesregistrering blir gällande i Sverige föreligger därför inte på av Patentverket anfört skäl. Överklagandet skall därför bifallas.

Alf Linder Stig Bragnum Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ak Visa mer Visa mindre