Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 03-190

Beslutsdatum: 2003-11-05

Lagakraft: 2004-06-18

Målet gäller: Upphävande av patent på anordning och metod för att markera defekter på en transparent remsa.

Ink datum: 2003-07-07

Reg datum: -

Överklagat: 2004-01-04

PRV:s nummer: 9604131-4

PRV beslutsdag: 2003-05-28

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 152-2004

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: Upphävande; grundhandlingar; nyhet; uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Defekter; polymer; remsa;markör; etikett

Lagrum: 2 §, 25 § patentlagen (1967:837);

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Svante Björk AB

Ombud: Albihns Göteborg AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Semyre Photonic Systems AB

Ombud: GROTH & CO KB

Fler Motparter: -

Referat: Patentkrav avseende en metod och en anordning för att markera defekter i eller på en huvudsakligen plan remsa, företrädesvis en remsa av polymerfilm, där defekten markeras genom en markör som placeras på en etikett som fästs på nämnda remsa, så att nämnda markör placeras i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på nämnda remsa befanns, genom ändringar införda i patentkraven, sakna motsvarighet i grundhandlingarna. Metoden och anordningen befanns ha nyhet i förhållande till öppet utnyttjande, men befanns sakna uppfinningshöjd.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte patenthavarens talan om ändring av Patentverkets beslut om upphävande av patent.

YRKANDEN

Patenthavaren yrkar ändring av Patentverkets beslut, på så sätt att det överklagade beslutet undanröjs och patentet upprätthålls med patentkrav ingivna i Patentbesvärsrätten den 7 juli 2003. Invändaren bestrider patenthavarens talan och yrkar att upphävandet fastställs.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningen

Uppfinningen avser enligt patentkrav 1 en metod för att markera defekter i eller på en huvudsakligen plan remsa, företrädesvis en remsa av polymerfilm, där defekten markeras genom att först:

a) belysa i huvudsak remsans bredd genom en ljuskälla;

b) detektera defekter i eller på nämnda remsa genom en detektor, varvid nämnda remsa utsträcker sig i ett plan i anslutning till nämnda ljuskälla och där det inkommande ljuset avbildas på nämnda detektor, och därefter markera defekten genom en markör som placeras i en förutbestämd position i relation till nämnda defekt.

Den uppfunna metoden kännetecknas av att nämnda markör placeras på en etikett varvid nämnda etikett även förses med information avseende dimensionerna och/eller läget hos nämnda defekt, samt att nämnda etikett fästes på nämnda remsa, så att nämnda markör placeras i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på nämnda remsa, vilken motsvaras av nämnda defekts position, varigenom defektens position markeras.

Enligt patentkrav 6 avser uppfinningen en anordning för att markera defekter i eller på en huvudsakligen plan remsa, företrädesvis en remsa av polymerfilm, där anordningen innefattar:

a) en ljuskälla, för att belysa i huvudsak remsans bredd;

b) en detektor, för att detektera defekter i eller på nämnda remsa; och

c) en markeringsanordning anordnad för att markera defekter med hjälp av en markör som anordnas i en förutbestämd position i relation till en defekt, varvid nämnda remsa utsträcker sig i ett plan i anslutning till nämnda ljuskälla och där nämnda ljuskälla är anordnad så att ljus som träffar nämnda remsa avbildas på nämnda detektor.

Den uppfunna anordningen kännetecknas av att den innefattar en skrivare, anpassad för att anordna nämnda markör på en etikett genom att skriva ut nämnda markör samt information avseende dimensionerna och/eller läget hos nämnda defekt på nämnda etikett, samt att anordningen är inrättad för att fästa nämnda etikett på nämnda remsa, så att nämnda markör placeras i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på nämnda remsa, vilken motsvaras av nämnda defekts position, varigenom defektens position markeras.

Enligt beskrivningen är det känt sedan länge hur förekomster av defekter kan detekteras. Defekter i en film av polymer kan påvisas med hjälp av en anordning som belyser en film underifrån från en ljuskälla. Filmen kan betraktas ovanifrån av en detektor. För att kunna hitta och analysera defekten kan denna markeras med hjälp av en markerare. Detektorn och markeraren kan vara elektriskt anslutna till varandra, detektorn kan vidarebefordra signaler till markeraren ifall en defekt påträffas och markeraren kan markera detta på remsan, med en bläckstråleskrivare. Ett problem därvid är att bläcket kan flyta ut på remsan. Ett syfte med uppfinningen är därför att tillhandahålla en metod och en anordning för att enkelt kunna markera och analysera defekter på en remsa.

Utgång i Patentverket

Patentverket upphävde patentet då det befanns sakna uppfinningshöjd i förhållande till vad som är förut känt genom US-A-4,492,477 (D1). Vad som enligt Patentverket skiljer uppfinningen enligt de beviljade patentkraven 1 och 6 från det som sålunda är känt är att markören medelst en skrivare anordnas på en etikett och att denna etikett sedan placeras på remsan med markören i anslutning till defekten. Genom US-A-4,547,250 (D5) kan fackmannen lära sig att etiketter med markörer kan placeras i anslutning till defekterna i syfte att markera dessas lägen. Vad som vidare skiljer uppfinningen enligt patentkraven 1 och 6 från det som är känt genom D1 är att det plana materialet utgörs av en remsa. Anordningen och förfarandet enligt D1 skulle dock kunna tänkas användas för detektering av defekter hos remsor.

Patenthavarens argument.

I överklagandet anför patenthavaren, Svante Björk AB (Björk) att patentkraven är av samma lydelse som patentkraven i motsvarande europeiska patentansökan nr. 97913600.9, som beviljades 2003-03-12. Patenthavaren hävdar, att eftersom svensk patentpraxis skall vara förenlig med praxis vid EPO kan patentet upprätthållas på grundval av de med överklagandet ingivna patentkraven.

Genom de tillägg som, i förhållande till de beviljade patentkraven, gjorts i patentkraven 1 och 6, klargörs att uppfinningen baseras på att den i patentkraven angivna markören placeras i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på nämnda remsa, vilken position svarar mot nämnda defekts position. På så vis kan defektens position markeras på ett tydligt och effektivt sätt.

Vad beträffar förut känd teknik noterar patenthavaren att det i Patentverkets beslut anförda dokumentet D1 visar ett arrangemang för markering av defekter på en transparent skiva som innefattar ett markeringssystem (17, se figur 13) som är inrättat att direkt på skivans yta göra en markering exakt där en eventuell defekt förekommer. En väsentlig skillnad mellan arrangemanget enligt D1 och den föreliggande uppfinningen är att den senare baseras på grundtanken att ingen markering av defekten görs direkt på den aktuella ytan. Istället utnyttjas en skrivare för utskrift av information på en särskild etikett. Etiketten placeras på remsan i anslutning till den punkt där defekten finns. En fördel med uppfinningen är att etiketten innefattar en markör som placeras så att den hamnar i anslutning till defekten på remsan, antingen genom att variera placeringen av markören på etiketten eller genom att variera etikettens placering på remsan. I synnerhet ges detta av att markören placeras i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på nämnda remsa så att nämnda position svarar mot defektens position.

Vidare anför patenthavaren att D5 visar ett system vid vilket defekter hos en remsa (t.ex. av papper) markeras med etiketter. En väsentlig skillnad mellan detta system och rubricerade patent är att det förra placerar etiketter vid kanten av pappersbanan medan det senare baseras på en etikett som innefattar en markör som, enligt vad som förklarats ovan, är placerad i anslutning till en detekterad defekt.

Patenthavaren poängterar att inga förut kända dokument har anförts som visar sätt eller anordningar för markering av en defekt på en remsa där en markör kan placeras på en etikett så att markören ges en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på remsan, vilken position svarar mot defektens position, varigenom defektens position markeras.

Patenthavaren upplyser vidare om att en motsvarande patentansökan i USA har beviljats (US 6,295,129).

I en skrift inkommen den 23 oktober 2003 anvisar patenthavaren, med anledning av invändarens påstående om patentkravens bristande motsvarighet i grundhandlingarna, var han anser att motsvarighet finns och anför att motsvarande uppgifter har lagts fram i motsvarande europeiska patentansökan och att det europeiska patentverket inte har anfört några hinder.

Invändarens argument.

Invändaren, Semyre Photonic Systems AB (Semyre) upplyser om att i en rättegång vid Stockholms tingsrätt mot Semyre och bolagets två ställföreträdare med påstående att Semyre gjorde intrång i Björks patent ogillade tingsrätten Björks samtliga interimistiska yrkanden och yrkande om intrångsundersökning. Tingsrätten uttalade genom beslut att övervägande skäl talade för att patentet skulle komma att förklaras ogiltigt.

Semyre begränsar även i Patentbesvärsrätten sin redogörelse av nyhetsskadande omständigheter till de uppenbara offentliggöranden som framgår av punkterna (A)-(E) nedan och som i varje del styrks av den skriftliga bevisningen. Var och en av dessa omständigheter är tillräcklig för att Patentbesvärsrätten skall fastställa Patentverkets beslut.

Öppet utnyttjande

Semyre gör gällande att uppfinningen saknar nyhet på grund av öppet utnyttjande före ansökningsdagen. Bolaget anser sig sålunda ha styrkt:

Att bolaget före prioritetsdagen sålt och levererat nio avsyningssystem som vart och ett "innehållit alla utföringsformer enligt patentet". Till stöd för påståendet hänvisar bolaget till kopior (här betecknade P1 etc.) på

(i) fakturor som avser dessa leveranser [P1, underbilagorna 32-40 till en sakframställan ställd till Stockholms Tingsrätt, som inkom till Patentverket den 27 mars 2003 (Dl0)],

(ii) specifikationer för avsyningssystemen (P2, underbilagorna 8, 18, 24, 26 och 31 till D10),

(iii) Semyres användarmanual och tekniska specifikation (P3, underbilaga 14 till D10) samt

(iv) Borealis funktionsbeskrivning (P4, underbilaga 27 till D10).

Bolaget upplyser vidare om att ett flertal personer, bland dem en Kris Tulkens, vid förhör vid tingsrätten samstämmigt har bekräftat att Semyre före prioritetsdagen sålt och levererat dessa avsyningssystem som innehållit alla utföringsformer enligt patentet. Till Patentverket hade den 25 februari 2003 inkommit en handling rubricerad "Utskrift av vittnesmål av Kris Tulkens" (V1) avseende förhör i tingsrätten.

Att Borealis Antwerpen och Borealis Stenungsund före prioritetsdagen, vid i vart fall femton olika tillfällen, och för i vart fall fyrtiofyra av bolagens kunder, har förevisat Semyres avsyningssystem som innehållit alla utföringsformer enligt patentet. Till stöd för påståendet hänvisar bolaget till

(i) Borealis sammanställningar av besökslistor och besöksagendor (P5, underbilagorna 43-55 till D10) samt

(ii) specifikationer, användarmanual, funktionsbeskrivning och fakturor enligt punkt A), (P1-P4) ovan.

Bolaget upplyser vidare om att uppgiften om genomförda förevisningar och besök har bekräftats vid förhör med bland andra nämnde Kris Tulkens.

Att Semyre före prioritetsdagen till konkurrenten Dr Collins GmbH översänt en produktbeskrivning av Semyres avsyningssystem som innehållit alla utföringsformer enligt patentet. Bolaget upplyser vidare om att Björk under rättegången vid Stockholms tingsrätt har vitsordat att samtliga utföringsformer enligt patentet framgår av den skriftiga bevisning som består i

(i) Semyres produktbeskrivning jämte följebrev av den 9 oktober 1996 (P6, underbilaga 57 till D10, sid. 1-2).

Bolaget upplyser vidare om att Semyres ställföreträdare vid förhör har bekräftat just det som framgår underbilaga 57 till D10, sid. 1, nämligen att bolaget före prioritetsdagen skickat produktbeskrivningen till Dr Collins GmbH.

Semyre och bolagets kunder har före prioritetsdagen producerat etiketter som utvisar att Semyres avsyningssystem innehållit alla utföringsformer enligt patentet. Semyre har i denna del förebringat den skriftliga bevisning som utgörs av

(i) kopior av daterade etiketter (P7, underbilaga 42 till D10).

Semyres avsyningssystem, som innehållit samtliga utföringsformer enligt patentet, har före prioritetsdagen gjorts känt genom att Semyres kund, Erdölchemie GmbH, före prioritetsdagen har berett professor M. Rückert och doktoranden Guido Brüser vid Kölns universitet tillfälle att granska och utvärdera Semyres avsyningssystem på plats hos Erdölchemie GmbH. Professor Rückerts och doktoranden Brüsers granskning uppges ha avslutats den 1 juli 1996.

Resultatet, och genomförandet av utvärderingen och granskningen samt tiden härför, framgår av

(i) utdrag från Internet (P8, underbilaga 56 till D10).

Invändarebolaget hävdar vidare att Patentverkets analys och skäl för det överklagade beslutet är korrekta. Sålunda var det före prioritetsdagen allmänt känt att mätvärden från ett avsyningssystem kunde skrivas ut med hjälp av t.ex. en bläckstråleskrivare och att en sådan utskrift kunde ske på ett avsynat föremål - ett sådant märksystem använde bland andra Björk (P9, underbilaga 59 till D10).

Publikationer

Före prioritetsdagen var det allmänt känt att mätvärden från ett avsyningssystem kunde skrivas ut med hjälp av t.ex. en bläckstråleskrivare och att en sådan utskrift kunde ske på ett avsynat föremål.

Före prioritetsdagen var det också allmänt känt att utskrifter av mätvärden kunde ske på etiketter och att sådana utskrifter också kunde göras på rörliga materialbanor - jfr. bland annat D5 och US-A-4,972,326 (D7). Utöver Patentverkets hänvisningar i D5 pekar Semyre på de ytterligare upplysningar om känd teknik som framgår av sp. 1 r. 30-59 i D5.

Bolaget anför vidare att Semyres mångåriga tillverkning och försäljning av avsyningssystem, ävensom innehållet i Borealis kravspecifikationer, tydliggör att utvecklingen med utgångspunkt i vad som framgår av Dl, D5 och D7 ligger inom ramen för vad som kan förväntas av en fackman och att uppfinningen enligt patentet därför saknar uppfinningshöjd.

Ändring av patentkraven

Semyre anför att det ändrade patentkravet 1 genom uttrycken "... som placeras i en förutbestämd position i relation till nämnda defekt," och "så att nämnda markör (200) placeras i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på nämnda remsa (70,170), vilken motsvaras av nämnda defekts position, varigenom defektens position markeras", liksom motsvarande ändringar och tillägg i kravet 6, saknar stöd i grundhandlingarna.

DOMSKÄL

Angående ändring av patentkraven.

Patentbesvärsrätten finner att uttrycket "så att nämnda markör (200) placeras i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på nämnda remsa (70,170), vilken motsvaras av nämnda defekts position, varigenom defektens position markeras" i patentkraven 1 och 6, saknar motsvarighet i de handlingar som enligt patentkungörelsen 21 § utgör grundhandlingar. Grundhandlingarnas patentkrav 1 anger sålunda att markören "placeras i anslutning till" defekten, medan grundhandlingarnas patentkrav 6 anger att anordningen är försedd med en markör som "anordnas i anslutning till" en defekt. Inte heller på de ställen som patenthavaren anger (s. 5, r. 33 – s. 6, r. 1, fig. 2, s. 6, r. 9-15 och s.7, r.9-15) eller eljest ur grundhandlingarna kan några uppgifter återfinnas som innebär att markören placeras i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på nämnda remsa.

Till skillnad från detta anges exempelvis på s. 5 r. 34-35 en markör som placeras i anslutning till defekten och vidare (s. 6, r. 1-2), att förutom markören kan markeraren skriva ut defektens dimensioner och/eller defektens läge. Detta överensstämmer även med fig. 2 och tillhörande beskrivningstext. Uttrycket saknar inte heller teknisk betydelse. Patenthavaren har själv tillmätt uttrycket en för patentet avgränsande betydelse genom att poängtera att en sådan bestämning inte framgår av förut offentliggjorda dokument.

Patentet skall med hänsyn till det anförda upphävas redan på den grunden att det omfattar något som inte framgick av ansökningen när den gjordes (patentlagen 25 §).

Frågan om den i patentkraven 1 och 6 angivna uppfinningen är förut känd genom öppet utnyttjande.

Patentbesvärsrätten finner att de allmänna uppgifter om vittnesförhör i Stockholms tingsrätt som lämnats inte kan tillmätas bevisvärde i förevarande mål. I den mån närmare uppgifter över huvud taget lämnats är de lösryckta ur sitt sammanhang och kan därmed inte underkastas en fullständig bedömning. Från förhör med Kris Tulkens har dock en utskrift av vittnesförhör (V1) ingivits till Patentverket den 25 februari 2003. Den får förutsättas vara en korrekt utskrift av det vittnesmål som omtalas i beslut i tingsrättens protokoll från sammanträde 24-26 maj 2000 i målet T 342-00.

Av utskriften framgår att Semyre till Borealis i Antwerpen före ansökningsdagen har sålt ett avsyningssystem som också har visats för utomstående av Borealis. Systemet innehöll ett märksystem innefattande en ljuskälla, en detektor och en markör för att markera defekter. Markören placerades på en etikett som fästes på tejpen (en remsa). Etiketten hade även uppgifter om dimensioner och/eller läget hos defekten. Systemet hade två olika användningsområden, nämligen för transparent och svart tejp. I systemet för den svarta tejpen hade etiketten ingen information om defektens läge. För den transparenta tejpen fanns på etiketten en indikation om defektens breddposition. För längdpositionering fanns ett, uppenbarligen separat, markeringssystem som gjorde en markering på tejpens sida, inte på etiketten.

Patentbesvärsrätten finner att markören sålunda inte anger kontaminationens läge på det fullständiga sätt som får anses följa av uttrycket i patentkraven 1 och 6: "så att nämnda markör (200) placeras i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på nämnda remsa (70,170), vilken motsvaras av nämnda defekts position, varigenom defektens position markeras".

Beträffande invändarebolagets punkt A) finner Patentbesvärsrätten att endast en av fakturorna P1 anger fakturamottagare. När utnyttjande skall styrkas med en faktura får det anses vara ett minimikrav att det förutom säljaren, fakturadatum och identifiering av varan anges till vem varan sålts. Kopplingen mellan fakturauppgifterna och en eventuellt ingiven beskrivning av varan måste vidare vara otvetydig.

Fakturan från Photonic Systems AB, vilket bolag får förutsättas åsyftas med uppgiften om Semyres försäljning, till EC Erdölchemie GmbH får anses uppfylla kraven på bevisning om utnyttjande. Den är daterad den 25 mars 1996 och sålunda före ansökningsdagen och den avser tre månaders uthyrning av "DOTCHECKER CONTAMINATION DETECTOR SYSTEM". Uppgifter om Dotchecker, återfinns i P3, vars koppling till fakturauppgifterna får anses vara otvetydig. I den i P3 ingående "TECHNICAL SPECIFICATION DOTCHECKER" med datumuppgiften 950208 anges i punkten 3, Label system, att en etikett trycks och positioneras på remsan strax efter kontaminationen. Etiketten anger produktinformation, kontaminationsdata och en markör som grovt anger kontaminationens breddläge. Ur den föregående punkten 2, Mark system framgår emellertid att det finns ett separat system för indikering av kontaminationens längdläge, vilket utgörs av ett hett organ som gör ett märke i remsans kant.

Liksom för det i V1 angivna systemet, finner Patentbesvärsrätten att i den av Semyre till EC Erdölchemie GmbH sålda anordningen anger markören inte kontaminationens läge på det fullständiga sätt som får anses följa av det citerade uttrycket i patentkraven 1 och 6.

Med hänsyn till bedömningen av vad som anges i V1 om visning för utomstående, finner Patentbesvärsrätten inte anledning att gå in i bedömning av ytterligare visningar som må ha förekommit enligt invändarebolagets punkt B).

Beträffande invändarebolagets punkt C) kan konstateras att handlingen P6 innefattar en del av ett brev daterat den 9 oktober 1996 och en teknisk specifikation av samma datum. Specifikationen svarar mot den som ingår i P3 i ovan citerade delar. Av samma skäl som anförs angående P3, finner Patentbesvärsrätten att i det i P6 angivna systemet anger markören inte kontaminationens läge på det fullständiga sätt som får anses följa av det citerade uttrycket i patentkraven 1 och 6.

Beträffande invändarebolagets punkt D) finner Patentbesvärsrätten att det av de i P7 visade etiketterna inte framgår att markören anger kontaminationens läge på det fullständiga sätt som får anses följa av det i det föregående citerade uttrycket i patentkraven 1 och 6.

Beträffande invändarebolagets punkt E) finner Patentbesvärsrätten att utdraget från Internet (P8) visar att Semyres produkt Dotchecker ställts till förfogande av EC Erdölchemie och används för tester av polyeten. En ritning med beteckningen Dotchecker visas också. Det framgår inte annat än att anordningen överensstämmer med den enligt P1 av Semyre till EC Erdölchemie GmbH sålda anordningen. Av motsvarande skäl som anförs beträffande denna finner Patentbesvärsrätten att det av uppgifterna om Dotchecker i P8 inte framgår att markören anger kontaminationens läge på det fullständiga sätt som får anses följa av det citerade uttrycket i patentkraven 1 och 6.

Mot bakgrund av det anförda finner Patentbesvärsrätten att invändarebolaget inte i förevarande mål har visat att uppfinningen, som den anges i patentkraven ingivna 2003-07-07, saknar nyhet genom av bolaget påstått öppet utnyttjande.

Frågan om uppfinningshöjd

Av patentbeskrivningen får anses framgå att det på ansökningsdagen tillhörde teknikens ståndpunkt att detektera defekter i eller på en huvudsakligen plan remsa, på det sätt som anges i patentkrav 1, liksom att direkt på remsan med en bläckstråleskrivare anordna en markör för en defekts läge i anslutning till defekten. På motsvarande sätt tillhör det teknikens ståndpunkt att tillhandahålla en anordning för detektering och anordnande av en markör för en defekts läge i anslutning till defekten, direkt på remsan, såsom anges i patentkrav 6. Denna teknikens ståndpunkt framgår av den av invändarebolaget i Patentverket den 27 mars 2003 ingivna (under)bilagan 59 till dokumentet D10. Handlingen (P9), som är teknisk information utgiven år 1990 av Neste Polyeten AB och nederländska och finska Nestebolag, får anses komma uppfinningen närmast. P9 innefattar också en ritning av en "Camera Unit" som överensstämmer med patentets fig. 1 med den skillnaden att den kända enheten har ett bläckstråleorgan med flaska medan patentets figur visar en separat markerare varmed en markör placeras på en etikett.

Vad som skiljer den uppfunna metoden och anordningen från den av P9 visade teknikens ståndpunkt är, att markören placeras på en etikett, varvid etiketten även förses med information avseende dimensionerna och/eller läget hos defekten, samt att etiketten fästes på remsan, så att nämnda markör placeras i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på remsan, vilken motsvaras av defektens position.

Genom D5 (US-A-4,547,250) är det förut känt att visuellt eller automatiskt detektera en defekt på en bana, såsom ett tryckt pappersark, och markera typ av defekt medelst en stämpelenhet på en etikett som fästs på banan, jfr. Abstract samt sp. 4 r. 10-16 och r. 34-37 samt sp. 5 r. 11-18. I sp. 1, r 31-59 hänvisas till märkning med bläckstråle som en konventionell metod för indikering av defekter. Det får anses ligga nära till hands för en fackman som finner att markering direkt på remsan inte är önskvärd, att med ledning av D5 modifiera den genom P9 kända metoden och anordningen genom att placera lägesmarkören på en etikett som fästs på remsan. Att därvid förse etiketten med information avseende dimensionerna och/eller läget hos defekten och placera markören i en position i två ömsesidigt vinkelräta riktningar på remsan, vilken motsvaras av defektens position, får anses ligga inom fackmannens förmåga.

Uppfinningen enligt patentkraven 1 och 6 kan därför inte anses skilja sig väsentligen från vad som är förut känt, varför patent på uppfinningen inte kan upprätthållas.

Det får numera anses vara en i svensk rättspraxis etablerad utgångspunkt att rättstillämpningen på patenträttens område skall, inom ramen för vad som är förenligt med lagstiftningen, ske med beaktande av den praxis som utvecklas vid det europeiska patentverket (EPO). Att det europeiska patentverkets anmälningsavdelning och det amerikanska patentverket har kommit till en annan slutsats vid prövning av motsvarande ansökningar utgör avgöranden i enskilda fall och kan inte anses anvisa någon praxis som svenska myndigheter och domstolar har att följa.

Upphävandet av patentet skall därför bestå.

Suzanne Depken Rune Näsman Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

ak Visa mer Visa mindre