Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

98-512
2003-09-16
2003-11-17
Registrering av ett kombinerat ord- och figurmärke innehållande bl.a. ordet HUMMEL.
1998-12-16
-
-
95-07455
1998-11-12
-
-
-
Annans släktnamn; Dubbelbetydelse; Användning
-
16 § 1 st 4) varumärkeslagen (1960:644)
varumärke
avslag
vägledande
sökande
Åre Bryggeri AB
Noréns Patentbyrå AB
-
-
-
-
Fråga om efternamnet Hummel i ett varumärke har sådan annan betydelse i språket att det inte är ägnat att uppfattas som annans släktnamn. Tillika fråga om namnet Hummel i märket genom användning kommit att uppfattas som ett kännetecken och inte som släktnamnet.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE M.M.

Sökanden har i Patentbesvärsrätten vidhållit ansökningen.

Sökanden har bestritt att släktnamnet Hummel utgör hinder mot registrering av det sökta märket. Sökanden har – som det får förstås – gjort gällande att ordet HUMMEL som det förekommer i märket och i anslutning till de aktuella varorna är ägnat att uppfattas på annat sätt än som släktnamnet dels genom att ordet har andra betydelser på det svenska språket dels genom att det genom omfattande användning av märket blivit känt i omsättningskretsen som ett varukännetecken för varuslaget öl.

Sökanden har hävdat att ordet hummel förekommer i det svenska språket i betydelsen berg och höjd samt att det även utgör benämningen på ett visst slags stränginstrument. Sökanden har vidare anfört att ordet i bestämd form ingår i namnen på de båda fjällen Mörvikshummeln och Totthummeln i Åre, vilka skall ha fått sina namn på grund av att det förr i tiden odlades humle på deras sluttningar. Och särskilt i samband med varan öl ger ordet HUMMEL enligt sökanden en klar association till humle.

Sökanden har i fråga om användningen av märket anfört att det togs i bruk av sökanden 1989 i marknadsföringen av ett öl som därefter sålts i stor omfattning bl.a. genom Systembolaget och ICA-handeln.

Sökanden har i målet åberopat den skriftliga utredning som sökanden gav in i ett av Patentbesvärsrätten sedermera avgjort mål (målet 96-095) avseende registrering av ordmärket HUMMEL ORIGINAL. Utredningen i det målet omfattade bl.a. visst broschyrmaterial samt en intervjuundersökning genomförd i Åre vid två tillfällen under vintersäsongen1994/1995. I det nu aktuella målet har utredningen kompletterats med en motsvarande undersökning genomförd säsongen 1996/1997.

Patentbesvärsrätten har förordnat att målet skall avgöras i plenum.

DOMSKÄL

Enligt 14 § första stycket 4) varumärkeslagen får – såvitt i målet är av intresse – ett varumärke inte registreras om märket innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som annans släktnamn.

Med ledning av uttalandena i förarbetena till varumärkeslagen (SOU 1958:10 s. 276 ff.) anses släktnamnshindret enligt den praxis som utvecklats i den administrativa prövningen kunna frångås bl.a. i fall där namnet utgörs av ett ord som ingår i språket med en för omsättningskretsen känd annan betydelse som framstår som den primära i det förekommande sammanhanget. Motsvarande gäller om ordet i praktiken använts som ett varukännetecken i en omfattning som har lett till att det i omsättningskretsen i första hand uppfattas i den egenskapen och inte som släktnamnet. Det är med andra ord fråga om situationer där märket visserligen innehåller eller består av ett ord som förekommer som släktnamn men som i sig eller på grund av användning uppfattas ha en annan primärbetydelse än som ett sådant namn. Den omständigheten att ett namn endast har ett mindre antal bärare eller har en mindre vanlig språklig form har inte i praxis ansetts som sådan medföra att släktnamnshindret kan frånfallas (jfr bl.a. RÅ 1984 Ab 24 och 1993 not 123).

Sökandens märke har till utförandet formen av en flask- eller burketikett som – utöver viss text med varuinformation – innehåller sökandens firmadominant, Åre Bryggeri, samt därunder ordet HUMMEL och ordet ORIGINAL i nämnd ordning. Därjämte innehåller märket bilden av ett stiliserat fjäll. Som märket är utformat framstår ordet HUMMEL i förening med ordet ORIGINAL som den benämning under vilken sökandens varor kommer att efterfrågas. Märket avser varor av dagligvarukaraktär, bl.a. öl, och det riktar sig följaktligen till konsumenter i största allmänhet.

Hummel bärs som släktnamn av ett knappt hundratal personer här i landet. Sökanden har inte gjort gällande någon på namnrätten grundad behörighet att i varumärkessammanhang använda sig av det namnet. Frågan är således om det kan anses föreligga omständigheter som medför att ordet HUMMEL i märket är ägnat att i omsättningskretsen uppfattas främst i någon annan betydelse än som släktnamn.

Vid bedömningen om sådana omständigheter föreligger finner Patentbesvärsrätten till att börja med att sökandens påstående att ordet hummel förekommer i svenska språket som en synonym till orden berg och höjd vara uppenbart felaktigt. Däremot är det riktigt att hummel är en benämning på ett ålderdomligt stränginstrument, närmare bestämt ett särskilt slag av brädcittra. Det finns emellertid – som sökanden också tycks vara införstådd med – knappast någon anledning att anta att ordet i den betydelsen är känt av en bredare allmänhet.

Det framgår av Svenska Akademiens ordbok att ordet hummel har förekommit i äldre svenskt språkbruk som en formvariant till ordet humle och att det i likhet med detta förekommit också i diverse sammansättningar som haft en saklig anknytning till humleväxten och odlingen av denna. Det finns emellertid inte något belägg för att ordet hummel i den angivna betydelsen används i modernt språkbruk eller att det numera skulle vara i nämnvärd grad känt som en tidigare använd formvariant till ordet humle. Det kan därför inte heller antas att allmänheten uppfattar att ordet hummel i den form det ingår i namnen på de båda i Åre belägna fjällen Totthummeln och Mörvikshummeln har samband med den odling av humle som förekommit där i äldre tider.

Mot den nu angivna bakgrunden kan ordet HUMMEL i märket inte anses ha någon i språket för omsättningskretsen känd annan betydelse som i sammanhanget framstår som den primära i förhållande till släktnamnet.

Vad härefter gäller frågan huruvida benämningen HUMMEL i märket kommit att uppfattas i första hand som ett varukännetecken genom användning har framkommit att sökanden marknadsfört öl under denna benämning sedan 1989. Det finns emellertid i målet inte några uppgifter om försäljningens omfattning och hur denna kan ha fördelat sig på olika platser i landet. De båda intervjuundersökningar som sökanden åberopat i målet och som genomfördes i Åre under vintersäsongerna 1994/95 och 1996/97 har vid respektive tillfällen omfattat ett tämligen litet urval och kan inte läggas till grund för ett generellt ställningstagande ifråga om kännedomen om beteckningen som ett kännetecken för sökandens varor. Det kan därför genom utredningen i målet inte anses ha klarlagts att beteckningen HUMMEL genom användning blivit känd i en sådan omfattning att den i första hand uppfattas som ett kännetecken för sökandens varor.

Överklagandet kan på anförda skäl inte bifallas.

Alf Linder Jeanette Bäckvall Stig Bragnum

Referent

Per Carlson Eva Hammar

Skiljaktig; Skiljaktig;

se prot. se prot.

Målet föredras av referenten och avgörs, se dom.

Patenträttsråden Carlson och Hammar är skiljaktiga samt anför följande.

Av förarbetena till bestämmelsen i 14 § första stycket 4 varumärkeslagen (VmL) framgår, att avsikten var att släktnamnsskyddet i VmL skulle sträcka sig lika långt som den då gällande namnrätten (se SOU 1958:10 s. 230 och 284 f. samt prop. 1960:67 s. 105). Utan att gå in på frågan huruvida den aktuella bestämmelsen i VmL när den infördes speglade namnrätten, står det klart att den nu ger efternamn ett betydligt vidare skydd i förhållande till varumärken än vad bestämmelserna i namnlagen (NL) gör.

Enligt 20 § andra stycket NL får sålunda ingen obehörigen till nackdel för den som förvärvat ett egenartat efternamn, i näringsverksamhet använda en firma, ett varumärke eller ett annat kännetecken som lätt kan förväxlas med namnet. Och ett efternamn skall enligt tredje stycket i samma paragraf anses som egenartat, om det är ägnat att utmärka tillhörigheten till viss släkt. Ett förbud mot användning av ett varumärke enligt NL kan således meddelas endast om märket är lätt förväxlingsbart med ett egenartat namn och användningen är till nackdel för namnbäraren.

En naturlig utgångspunkt är att skyddet mot registrering av varumärken som består av eller innehåller någon annans namn bör spegla det skydd som finns i NL. Varumärkeskommittén har också föreslagit att bestämmelserna i en ny varumärkeslag skall utformas på detta sätt, se SOU 2001:26 s. 320 f. I avvaktan på att de varumärkesrättsliga bestämmelserna ändras i detta avseende bör de undantag, eller s.k. escape-clauses, som finns från släktnamnshindret tillämpas generöst.

Ordet hummel förekommer, som majoriteten berört, i den svenska ordskatten som ord och ordled i olika betydelser, inbegripet geografiska namn såsom Mörviks- och Totthummeln i Åre, i vilken ort sökandebolaget enligt vad utredningen visar också har sin verksamhet förlagd. Av särskild betydelse är att ordet hummel ingår i bl.a. avledningar från orden humla och humle, t.ex. i ord som hummelbo och hummelstör (se härtill Svenska Akademiens ordbok, SAOB, spalt [H1379] och [H1380].

När ordet hummel används i samband med öl torde det för de allra flesta leda tanken till humle, eftersom det är närmast allmänt känt att humle ofta används vid bryggning av öl. Så torde det i vart fall förhålla sig när ordet hummel används så som i sökandens märke, dvs. i förening med bl.a. firmaorden Åre Bryggeri och bilden av ett stiliserat fjäll. Härtill kommer att ordet hummel på senare år rönt stor uppmärksamhet genom att det ingår i titeln på författaren Torgny Lindgrens roman Hummelhonung från år 1995.

På grund av det anförda kan märkesordet HUMMEL inte anses vara ägnat uppfattas som släktnamnet Hummel i den mening som avses i 14 § första stycket 4 VmL. Det överklagade beslutet skall därför undanröjas och frågan om registrering återförvisas till Patentverket för erforderlig behandling.

Som ovan

Jeanette Bäckvall

Prot. uppvisat 2003/

AL

LC

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

Visa mer Visa mindre