Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

99-280
2001-11-28
2002-01-28
Upphävande av patent på utstansat ark för en trågliknande förpackning.
1999-07-27
-
-
9501548-3
1999-06-09
-
-
-
Uppfinningshöjd; Teknisk effekt
Förpackning; Förpackningstråg; Biglinjer
2 § patentlagen (1967:837); 8 § 2 st. patentlagen (1967:837)
patent
bifall2
intressant
sökande
SCA Packaging Marketing NV (tidigare Holding BV) ändrat/LC
Albihns Göteborg AB
-
Assi Domän Förenade Well AB
Awapatent AB
-
Uppfinningen avser ett utstansat ark för en trågliknande förpackning innefattande en bottendel, två långsidor och två kortsidor i ett stycke med bottendelen och utmärkta från denna genom biglinjer och avsedda att vikas upp och förenas med varandra vid ändarna. Biglinjerna är utformade så att en inåtriktad kraft uppkommer i långsidorna då arket formas till en trågliknande förpackning, så att långsidorna ej får benägenheten att knäckas utåt, utan i stället kommer att stödja sig mot och klämma mot innehållet i förpackningen. Patentbesvärsrätten fann att vad som anges i patentkravet 1 skiljer sig väsentligt från den åberopade kända tekniken. Vidare fann patentbesvärsrätten att en fackman som tar se fortsättning
del av beskrivningen får tillräckliga upplysningar för att kunna utforma en förpackning som har den avsedda tekniska effekten.
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och upprätthåller patentet i ändrad lydelse med nya patentkrav inkomna den 5 november 2001, och med ny, den 26 november 2001 inkommen beskrivningssida, som skall ersätta patentets sida 4.

YRKANDEN M.M.

I överklagandet yrkar patenthavaren att patentet upprätthålls i ändrad lydelse med nya patentkrav inkomna den 5 november 2001.

Invändaren yrkar att överklagandet inte bifalles.

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Föreliggande uppfinning avser enligt ingressen till det gällande patentkravet 1 ett utstansat ark för en trågliknande förpackning innefattande en bottendel, två långsidor och två kortsidor i ett stycke med bottendelen och utmärkta från denna genom biglinjer och avsedda att vikas upp och förenas med varandra vid ändarna.

Enligt beskrivningen är det viktigt att om ett tråg framställt av ett sådant utstansat ark, av till exempel kartong eller wellpapp exempelvis används för ölburkar, bärs vid kortsidorna, inte knäcker på mitten på grund av ölburkarnas tyngd. Ett vanligt tråg får gärna en utåtsvängd långsida som ett resultat av att burkarnas rörlighet i tråget påverkar långsidorna med utåtriktade krafter under en normal manuell hantering. Detta är givetvis en stor nackdel eftersom tråget därigenom lätt kan falla ihop genom att långsidorna viker sig.

Ändamålet med uppfinningen är att lösa problemen med de kända trågen.

Detta uppnås enligt den kännetecknande delen av det gällande patentkravet 1 genom att biglinjerna mellan bottendelen och åtminstone långsidorna är raka och svängda utåt vid ändarna och bildar en vinkel med den raka mellandelen av biglinjerna av 2-20∞, varigenom en inåtriktad kraft uppkommer i långsidorna då arket formas till en trågliknande förpackning, så att långsidorna ej får benägenheten att knäckas utåt, utan i stället kommer att stödja sig mot och klämma mot innehållet i förpackningen.

Invändaren anför att patentet avser ett utstansat ark för en trågliknande förpackning, i vilket det säregna är att biglinjerna mellan bottendelen och åtminstone långsidorna avviker från en rät linje. Den i målet åberopade patentskriften US, A, 3 062 429 (D1) visar ett utstansat ämne, där de ifrågavarande biglinjerna också avviker från en rät linje. Utformningen är sådan att två motstående biglinjers mittpartier befinner sig närmare varandra än biglinjernas ändar. Detta gäller också föremålet för patentkraven i föreliggande patent. Även i den i målet också åberopade patentskriften US, A, 5 377 903 (D2) visas förpackningstråg, vilkas långsidor avgränsas från bottnen med hjälp av biglinjer, som avviker från rät form. I samtliga fall i de åberopade skrifterna erhålls en ökad styvhet och motståndsförmåga mot deformation till följd av att sidoväggarna välvs och därför avviker från helt plan form. Någon påvisad ytterligare effekt genom att utforma biglinjerna så att de mellan bottendelen och åtminstone långsidorna är raka och svängda utåt vid ändarna och bildar en vinkel med den raka mellandelen av biglinjerna av 2-20∞ har inte påvisats. I vart fall torde skillnaden mellan svagt bågformig linje och en linje, vars ändpartier är vinklade 2∞ relativt linjens mittparti, inte vara av sådan art att den motiverar ett patentskydd.

Invändaren hävdar vidare i Patentbesvärsrätten att man i D1 behandlat samma problem som vid föreliggande uppfinning, nämligen att man har felaktig riktning på sidoväggarna. Detta korrigeras genom att böja biglinjerna. Genom att biglinjerna avviker från en rät linje byggs spänningar in. Alltså fås en inåtriktad kraft. Den raka kanten på sidoväggarna åstadkoms genom biglinjen mellan sidoväggarnas båda väggdelar, och inåtbuktning förhindras av att sidoväggarna är dubbla. Vidare har det inte visats att en rät biglinje som bildar en mellandel och som är ansluten med räta och utåt svängda biglinjer vid ändarna ger en annan effekt än vad en kontinuerligt krökt biglinje gör. Eftersom föreliggande patentskrift saknar dimensionsuppgifter är det osäkert om och i så fall vilken teknisk effekt som erhålls. Erforderlig uppfinningshöjd saknas hos uppfinningsföremålet mot bakgrund av vad som framgår av D1 och D2.

Patenthavaren har anfört att ändamålet med utformningen av biglinjerna enligt uppfinningen är att en inåtriktad kraft uppkommer i sidorna som är större ju större vinkeln på de utsvängda delarna är. Vid tom kartong kommer därför den övre kanten att vara något böjd inåt men då den är fylld med exempelvis ölburkar kommer trycket från ölburkarna att räta upp sidoväggarna. Den inåtriktade kraften kommer således att motverka benägenheten för långsidorna att knäckas utåt. Utformningen av biglinjerna som beskrivs i D1 medför att den mittre delen av långsidorna kommer att luta något utåt så att den övre kanten på sidoväggen kommer att bli ungefär rak. Den cirkelformiga biglinjen enligt D1 åstadkommer således en helt annan effekt än biglinjen enligt föreliggande uppfinning varför D1 inte kan anses föregripa föreliggande uppfinning.

Patenthavaren anför vidare i Patentbesvärsrätten att syftet med det i D1 beskrivna förpackningsämnet är att åstadkomma en estetiskt tilltalande förpackning med raka övre kanter och att eliminera utåtbuktning av väggarna i ett tråg som är sammanvikt av förpackningsämnet. Det är enligt D1 likgiltigt om biglinjerna är inåtkrökta eller utåtkrökta eftersom den eftersökta förstyvningseffekten och de raka kanterna erhålls oavsett vilken riktning krökningen har. Dessutom är krökningen mycket liten och det anges inte hur stora vinklar krökningen har. En utformning där biglinjerna har så stor krökning att sidokanterna i ett obelastat förpackningstråg kommer att luta inåt strider direkt mot syftet med D1, nämligen att åstadkomma väsentligen raka sidokanter på ett förpackningstråg. För att få en rak kant krävs en kontinuerlig krökning. I annat fall fås olika krafter utmed sidan vilket står i motsats till vad som anges i D1. Eftersom biglinjerna i D1 är kontinuerligt krökta och vinklar av den storlek som finns i föreliggande uppfinning inte är angivna uppvisar föreliggande uppfinning nyhet. Uppfinningshöjd föreligger också då det i D1 är ett uttalat syfte att skapa raka sidokanter. En vinkling av dessa inåt motverkar syftet.

Uppfinningen enligt D2 löser enligt patenthavaren ett helt annat problem än föreliggande uppfinning. I D2 rör det sig om en belagd förpackning där man då förpackningen är tom får problem med skevning då den transporteras på transportband. Viklinjerna utformas här med en väldigt liten kontinuerlig krökning och skåror, som neutraliserar spänningar vid rest förpackning, anordnas motstående viklinjerna. Någon större krökning av viklinjerna, som en förpackning enligt uppfinningen har, och som ger upphov till en inåtriktad kraft nämns ej i D2. I D2 ges ingen anvisning till en fackman att utforma en förpackning enligt föreliggande uppfinning då det inte nämns något om en fylld förpackning i detta dokument.

Vidare framhåller patenthavaren att med de små krökningarna som finns i förpackningstrågen i D1 och D2 fås endast en förstyvningseffekt och sidoväggarna ställer sig rakt upp. Vid större krökningar viker sig väggen utåt eller inåt. Eventuell inåtriktad kraft är i D1 så stor att man får en rak överkant, men det är osäkert om någon inåtriktad kraft uppstår p.g.a. den dubbla väggen.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Den i det gällande patentkravet 1 angivna uppfinningen är ostridigt ny. Utformningen av ett ark enligt det gällande patentkravet 1 innebär att den inåtriktade kraften som uppkommer i långsidorna vid rest förpackning motverkar att långsidorna knäcks utåt och att i stället långsidorna kommer att stödja sig mot och klämma mot innehållet i förpackningen. Att på detta sätt utnyttja den inåtriktade kraften i sidoväggarna finns inte angivet eller antytt i något av dokumenten D1 eller D2. Då inget av dessa dokument ger fackmannen någon anvisning som skulle leda denne mot en utformning av biglinjerna i enlighet med det gällande patentkravet 1 får det som anges i detta patentkrav anses uppvisa erforderlig uppfinningshöjd.

Beträffande invändarens anmärkning att ansökan inte innehåller nödvändiga dimensionsuppgifter för att den tekniska effekten skall erhållas anser rätten att en fackman som tar del av beskrivningen får tillräckliga upplysningar för att kunna utforma en förpackning som har den avsedda tekniska effekten.

Vid angivna förhållanden skall överklagandet bifallas och patentet upprätthållas i ändrad lydelse.

Björn Pernold Stefan Svahn Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

LC

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

Visa mer Visa mindre