Domstols Målregister

Målet gäller: Byte av efternamn (Shahho).

Ink datum: 2000-01-11

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 98-0864

PRV beslutsdag: 1999-12-07

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: -

Tekniska sökord: -

Lagrum: -

Måltyp: namn

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: YK, Terzo, MK, SK, GK, TK, AK

Ombud: NK

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: se mål 00-014

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar målet åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

YRKANDE

Sökandena har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin talan.

DOMSKÄL

Angående den tidigare handläggningen av sökandenas ansökningar om namnbyte till i första hand Shahho, i andra och tredje hand Shaho resp. Sahho bör följande antecknas. Sökandena är invandrare från Turkiet och enligt vad de uppger i handlingar i målet påtvingades de sitt nuvarande namn av de turkiska myndigheterna. Enligt deras eget påstående, som stöds av ett intyg från Syrisk-Ortodoxa kyrkan i Södertälje, är det riktiga släktnamnet Shahho. Det har som skäl för namnbytet framhållits att det nuvarande namnet Kücükkaya vållar svårigheter och obehag och även detta stöds av intyg.

Patentverket avslog ansökningarna om namnbyte i beslut den 21 juli 1998. Besluten överklagades. Patentbesvärsrätten undanröjde Patentverkets beslut genom fem likalydande domar den 7 september 1999. I domskälen har Patentbesvärsrätten antecknat följande:

Patentverket har som skäl för sitt avslagsbeslut anfört att Shahho lätt kan förväxlas med det redan befintliga förnamnet Shaho, att Shaho är i bruk som förnamn och att Sahho lätt kan förväxlas med det redan befintliga efternamnet Saho.

Vad angår sökandenas förstahandsförslag Shahho, som enligt vad som påstås är deras riktiga efternamn, finns inget i utredningen som visar att detta namn förekommer i Sverige, vare sig som förnamn eller efternamn.

Av 12 § 2. namnlagen följer att som nybildat efternamn inte får godkännas namn som är i bruk som förnamn om det inte finns särskilda skäl. Bestämmelsen, som inte talar om förväxlingsrisk utan endast om direkt förekomst av ett förnamn, lägger således inte hinder i vägen för ett godkännande av namnet Shahho.

Hinder mot godkännande av efternamnet Shahho föreligger enligt det anförda inte på de skäl som Patentverket har angivit. På grund härav, och då det inte har kommit fram något annat hinder mot bifall till ansökningen, skall den visas åter till Patentverket för fortsatt behandling på grundval av sökandenas förstahandsyrkande om namnändring till Shahho.

Sedan målen återförvisats till Patentverket utfärdade verket ett föreläggande av följande innehåll:

Vid återupptagande av i släkten tidigare buret efternamn skall det önskade efternamnet ha burits som efternamn i rätt uppstigande led inom de senaste 100 åren samt ha förekommit som efternamn i åtminstone två generationer. Detta skall styrkas genom folkbokföringsutdrag.

Shahho kan inte godkännas som nybildat efternamn då det till sin bildning har en sådan språklig form att det inte är lämpligt som efternamn här i landet.

Sökandena, som redan tidigare hade lämnat in intyget från Syrisk-Ortodoxa kyrkan i Södertälje att deras riktiga släktnamn är Shahho, besvarade föreläggandet och anförde bl.a. följande:

Att genom folkbokföringsutdrag styrka att namnet Shahho förekommit som efternamn i 2 generationer eller burits som efternamn i minst 100 år är tyvärr omöjligt på grund av att släkten påtvingades namnet Kucukkaya av myndigheterna i Turkiet.

Till svaret fogades också ytterligare ett intyg från två oberoende personer att det riktiga släktnamnet är Shahho.

Patentverket utfärdade därefter ett föreläggande av identiskt samma innehåll som det sökandena just hade besvarat. Sedan sökandena vidhållit sin ansökan meddelade Patentverket det bifogade avslagsbeslutet.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

I Patentbesvärsrättens tidigare dom i målet uttalade domstolen att det hinder som Patentverket ansett föreligga inte utgjorde något hinder mot bifall till ansökan. Därutöver uttalade domstolen att det inte heller hade kommit fram något annat hinder mot bifall till ansökningen. När Patentverket efter målets återförvisning utfärdade sitt första föreläggande till sökandena hade inget nytt material tillkommit. Patentverkets föreläggande grundades alltså på exakt samma material som det som Patentbesvärsrätten hade tagit ställning till.

Förutom Patentbesvärsrättens klara uttalande i den tidigare domen i saken finns det anledning att peka på att Patentbesvärsrätten flera gånger har ändrat Patentverkets beslut som rör tillämpningen av 12 § 1. namnlagen med hänvisning till Regeringsrättens avgöranden RÅ 1997 ref. 75 I och II (se t.ex. Patentbesvärsrättens domar 1999-04-06 i mål 98-428 och 1999-09-21 i mål 98-446).

Även när det gäller kravet på utredning om att ett namn har burits i släkten på visst sätt har Patentbesvärsrätten i flera tidigare avgöranden angivit vad som bör anses vara sådana synnerliga skäl som avses i 14 § andra stycket namnlagen i fall där det är fråga om invandrare från Turkiet (se t.ex. Patentbesvärsrättens domar 1998-03-13 i mål 97-364 och 1998-12-02 i mål 98-300). I en dom den 20 maj 1999 i mål 98-370 har Patentbesvärsrätten uttalat följande i den frågan:

I praxis brukar krävas att sökanden ger in utredning för att visa att det sökta namnet har burits i släkten på det sätt som nyss sagts. Det är uppenbart att samma krav på utredning i detta avseende inte kan ställas på en person som har sina rötter i ett land där folkbokföringen inte fungerar på det sätt vi är vana vid i Sverige. Inte heller kan samma krav ställas när det gäller personer som lämnat sitt hemland som flyktingar.

Vad Patentbesvärsrätten har uttalat i den domen gör sig med samma styrka gällande i detta mål. Det bör självfallet inte komma i fråga att förelägga personer med invandrarbakgrund att styrka vissa förhållanden "genom folkbokföringsutdrag".

Patentbesvärsrätten har enligt det anförda dels i det aktuella fallet uttalat att hinder inte föreligger mot det sökta namnbytet och dels – mot bakgrund av Regeringsrättens nyss redovisade domar – i flera tidigare avgöranden tagit ställning i fråga om tillämpningen av 12 § 1. namnlagen liksom till innebörden av begreppet synnerliga skäl i 14 § andra stycket namnlagen i fall liknande detta. Det ligger i instansordningens natur att Patentverket, om inte särskilda skäl talar emot detta, utan vidare utredning och prövning följer den bedömning som Patentbesvärsrätten eller i sista hand Regeringsrätten har gjort, jfr RÅ 1979 I:95 och JO 1992/93 s. 238; i rubriken till JO:s yttrande uttalas följande: Kammarrätts dom, varigenom en fråga om tillstånd i sin helhet avgjorts, har ansetts böra följas av den i första instans beslutande länsstyrelsen utan vidare utredning och prövning.

Sammanfattningsvis finner Patentbesvärsrätten att ingenting har tillkommit som föranleder en annan bedömning än den som domstolen redovisade i sitt tidigare avgörande i detta mål. Det överklagade beslutet skall följaktligen undanröjas och ansökningarna visas åter till Patentverket för fortsatt behandling.

Vad beträffar handläggningen i Patentverket efter målets återförvisning dit vill Patentbesvärsrätten slutligen framhålla att det inte finns grund för att utfärda ett nytt föreläggande, identiskt med ett tidigare som sökanden har besvarat. Om verket inte anser att sökanden har yttrat sig i de frågor som verket begärt svar på – något som knappast kan ha varit fallet här – måste ett eventuellt nytt föreläggande preciseras. I annat fall är det Patentverkets skyldighet att avgöra ärendet utan ytterligare förelägganden.

Per Carlson Roland Halvorsen Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

LC Visa mer Visa mindre