Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

00-081
2003-04-30
2003-07-01
Bärarm med manöverorgan till lyfttruckar.
2000-03-02
-
-
9303955-0
1999-12-29
-
-
-
Nyhet; Uppfinningshöjd
Skjutstativtruck; Manöverpanel; Ergonomitri; Handstöd
2 § patentlagen (1967:837)
patent
avslag
övrigt
sökande
BT Industries AB
Berglunds Patentbyrå AB
-
Rocla OY
Lars Johansson Patentbyrå AB
-
Uppfinningen avsåg en anordning vid lyfttruckar och innefattade en för ratt (av minimiformat) och spakar för manövreringen av lyftaggregat gemensam manöverpanel vilken bars upp av en rörlig bärarm och därigenom blev rörlig mellan olika lägen från och mot förarplatsen i syfte att anpassa läget av manöverpanelen till olika förare. Panelens utformning var avsedd att ge föraren handstöd vid manövreringen av lyfttrucken. Uppfinningen var företrädesvis avsedd för skjutstativtruckar vid vilka föraren har en sittriktning vinkelrätt mot truckens längdriktning. Bristande nyhet och uppfinningshöjd ansågs föreligga.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDEN

Patenthavaren yrkar att överklagade beslutet undanröjs och att patentet upprätthålls på grundval av nya patentkrav inkomna till Patentbesvärsrätten den 1 maj 2000.

Invändaren bestrider ändring.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

1. Uppfinningen

I den till ifrågavarande patent hörande beskrivningen anges inledningsvis följande om uppfinningens bakgrund och ändamål.

Föreliggande uppfinning avser en anordning vid förarplatsen på lyfttruckar innefattande ratt för styrning av åkriktning och olika manöverorgan för styrning av truckens lyftaggregat. – Lyfttruckar används ofta under långa arbetspass i en för föraren pressande miljö i form av tidspress, buller, kyla, värme och höga krav på noggrannhet m.m. För industritruckar avsedda för intern materialhantering tillkommer dessutom komplikationen att föraren normalt sitter på en förarplats riktad vinkelrätt mot truckens sammanfallande längs- och körriktning. För att undvika belastnings- och förslitningsskador på förarna har stora ansträngningar gjorts för att förbättra sittställningen och tillgängligheten av olika manöverorgan. Således är ofta ratten uppburen på en konsol som kan flyttas från eller mot föraren och vidare finns olika stöd för armar och armbågar. Hittills kända truckar har dock fasta manöverdon för styrningen av lyftaggregatet m.m. medan ratt och förarstol normalt är justerbara. Detta innebär att inplaceringen av manöverdonen får ske enligt något valt normalvärde medan ratten kan injusteras individuellt till varje förare. Manöverdonen blir därför belägna för långt bort för en kortväxt förare och för nära för en storväxt. Detta påverkar givetvis inte bara ergonomin utan även säkerheten särskilt i situationer där precision och snabbhet krävs. – Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma en anordning vid förarplatser för truckförare vilken är så uppbyggd att nämnda olägenheter med tidigare kända anordningar kan undvikas. Ett annat ändamål är att skapa effektivare och mer lättmanövrerade enheter för styrning och manövrering av trucken.

Uppfinningen definieras på följande sätt i det av patenthavaren numera åberopade kravet 1.

1. Anordning vid förarplatsen på lyfttruckar innefattande ratt (20) för styrning av åkriktning och olika manöverorgan (21) för styrning av truckens lyftaggregat (13), kännetecknad av att ratten och manöverorganen är anbringade på en gemensam manöverpanel (25), och att denna är uppburen av en rörlig bärarm (26) som för anpassning till olika förare är inställbar i olika lägen från eller mot (37) föraren och att manöverpanelen även utgör handstöd, varvid manöverorganen (21) innefattar ett antal spakar (31, 34) avsedda för manövrering med förarens fingrar samtidigt som handen är understödd.

Som bakgrund till den avslutande bestämningen i kravet (”och att manöverpanelen - - - handen är understödd”) finns i anslutning till i ansökningen beskrivna utföringsexempel följande uppgifter.

Genom att ratt och manöverorgan blir belägna på samma avstånd från föraren undviks onödig snedställning av kroppen till följd av att förarens två händer får arbeta på två olika avstånd. I det visade exemplet kan således förarens ena hand vila kring och på ratten 20 medan den andra kan vila på åkriktningsplatten 30. – Spakarna 31-34 manövreras lämpligen med fingertopparna på den hand vars handflata anligger mot åkriktningsomkopplaren 30 varför flera av dessa funktioner kan utföras samtidigt av en tränad förare.

Konstruktionen enligt utföringsexemplet är vidare sådan att manöverpanelen är rörlig i tre frihetsgrader genom att bärarmen (26) via axlar (39 resp. 38) är ledat förbunden med i sin ena ände manöverpanelen (25) och i sin andra ände en slädanordning (35) som i truckens längsled löper på skenor inne i hyttväggen på förarens högra sida.

Utföringsexemplet avser uppfinningens tillämpning vid en s.k. skjutstativtruck, dvs. en truck vars förare har en sittriktning som är vinkelrät mot truckens längs- och körriktning och där lyftaggregatet med tillhörande gafflar befinner sig på förarens högra sida.

2. Känd teknik

Den i överklagade beslutet, som grund för att upphäva patentet, åberopade europeiska patentansökningen med publiceringsnummer 0 481 432 – vilken Patentverket anfört i tekniskt föreläggande redan innan patentets beviljande – beskriver en styrnings- och manövreringsmekanism, främst avsedd för användning i truckar. Mekanismen innefattar en teleskoperbar och därmed till sin längd varierbar bärarm (6), vilken i sin ena ände via en kulled (7) är rörligt anbragt på en stödanordning (8) som är avsedd för fast montering i hytten till höger om föraren. Ratten och en manöverspak (4, ”reversing switch”) är via en andra kulled (5) uppburna av bärarmen (6) i dennas andra ände. De båda kullederna (5 och 7) liksom bärarmens (6) båda teleskoperbara delar är försedda med låsorgan som kan manövreras via låshandtag (9, 10 resp. 15) så att varje enskild förare enkelt och snabbt kan ställa om läget av ratt och manöverorgan efter eget önskemål. Vid frigörande av låsningen av kulleden mellan bärarmen och stödanordningen (8) balanseras tyngden hos ratt, manöverorgan och bärarm av en gasfjäder (24). Infästningen av stödanordningen (8) till höger om förarplatsen syftar till att underlätta förarens av- och påstigning.

Invändaren stöder sin invändning främst på utformningen av en på marknaden före patentets prioritetsdag förekommande truck med beteckningen Rocla-Kombitrukki KKH-12 såsom denna framgår av dels ett i målet ingivet prospekt (broschyr) med denna beteckning och vilket prospekt ingivits i finsk- och tyskspråkig lydelse, dels av till trucken hörande konstruktionsritningar fogade till invändningsskriften som bilagor 5, 6 och 7. Dessa handlingar utvisar följande. Trucken har en för ratt och manöverorgan – vilka senare innefattar bl.a. tre spakar för reglering av lyftaggregatet – gemensam manöverpanel. Denna bärs upp av två, snett nedåt- framåt riktade armar vilka i sin nedre del är svängbart lagrade och därigenom gör manöverpanelen rörlig från och mot föraren. Svängningsrörelsens storlek svarar mot en vinkelsektor om 25° vars gränser bestäms genom ett bågformat urtag i respektive bärarms övre del och vilket urtag genomlöps av axeltappen på en reglerspak (8 i bilaga 7). Dennas funktion är enligt vad invändaren anfört att medge låsning av manöverpanelen i önskat läge inom vinkelsektorn. En sådan lösning är också nödvändig för att manöverpanelen inte oavsiktligt skall ändra läge under förarens styrning och manövrering av trucken. Av en bild i prospektet (sista sidan) av manöverpanelen sedd uppifrån och perspektivritningen i bilaga 7, liksom av måttuppgifter i bilagorna 5 och 6, framgår att själva manöverpanelen har en förhållandevis stor övre yta som är fri från manöverorgan.

Truckens förare har en sittriktning som sammanfaller med truckens längs- och körriktning.

Invändaren har vidare hävdat att uppfinningen inte heller är patenterbar i förhållande till den konstruktion som är känd genom amerikanska patentskriften 4 580 647. Denna beskriver en manöveranordning för fordon innefattande i en enhet ratt (22), ett antal manöverspakar (24) och en instrumentpanel (26). Enheten är via snett nedåt-framåt riktade stödarmar (18, 20) svängbart infäst vid fordonsgolvet. Syftet är att åstadkomma en konstruktion som såväl medger steglös och – via en låsspak – låsbar inställning av manöverenhetens läge i förhållande till förarplatsen som tål den belastning som manöverenheten utsätts för t.ex. då föraren utnyttjar ratten för att hålla balansen vid körning i oländig terräng eller utnyttjar ratten som stödhandtag vid av- och påstigning.

3. Parternas argumentering

Invändaren, som utvecklat sin talan främst ifråga om jämförelsen mellan uppfinningen och trucken KKH-12, har i sammanfattning hävdat att den i kravet 1 angivna anordningen inte är ny och att det ligger i öppen dag att spakar enligt tidigare känd teknik är avsedda för manövrering medelst förarens fingrar. Bestämningen i kravet 1 att detta skall ske ”samtidigt som handen är understödd” är enligt invändaren enbart funktionell till sin natur och utgör inte något konstruktivt särdrag för att precisera anordningens beskaffenhet.

Invändaren har också påpekat att det av den ursprungliga beskrivningen framgår enbart sådana former av handstöd som utgörs av olika reglage och inte av manöverpanelens ”fria” yta.

Inte heller preciserar kravet 1 uppfinningen till en användning i den förarmiljö som föreligger vid skjutstativtruckar utan detta krav omfattar användning vid förarplatser på lyfttruckar i största allmänhet.

Patenthavaren har vitsordat existensen av trucken KKH-12 men bestritt att uppfinningen skulle sakna nyhet och uppfinningshöjd i förhållande till denna liksom i förhållande till tekniken enligt den av invändaren också åberopade amerikanska patentskriften 4 580 647. Patenthavaren har till utveckling av sin talan anfört bl.a. följande.

KKH-12 är en s k kombitruck med helt andra ergonomiska aspekter än vid exempelvis en skjutstativtruck. Vid den senare gäller det att avlasta förarens armar eftersom han sitter och kör sin maskin under hela arbetspass. Vid kombitrucken innebär ergonomi däremot framför allt att se till att plockandet av varor i och ur containrar kan ske så lätt och snabbt som möjligt. Detta arbete avbryts ständigt av rörelser upp och ner för truckens gafflar och hytt. För det mesta är detta korta förflyttningar, men när exempelvis en pall med container fyllts och skall levereras till en utskeppningsstation eller dylikt kan det vara en utmärkt ergonomi att låta operatören sitta ner för att avlasta benen. Att justera in olika reglage till olika förare finns inget behov av mot bakgrund av de korta tidspass som [trucken] kommer till användning. – Vår uppfinning är företrädesvis tillämpad på en skjutstativtruck. Vid användning av denna sitter föraren ned hela tiden. Eftersom arbetsställningen då är väsentligen densamma är därför den ergonomiska utformningen av yttersta vikt. Den försvåras ytterligare på grund av det förhållandevis trånga förarutrymmet. Den till olika personer inställbara manöverpanelen med handstöd är därför ett stort steg framåt i utveckling.

[K]raven på förarmiljön vid den typ av truckar som det är frågan om vid uppfinningen [är] mycket speciella genom att föraren ofta har sitt huvud maximalt uppvridet och svängt samtidigt som han måste använda olika reglage. Under sitt arbetspass är operatören tvungen att kunna hålla reda på reglagen utan att titta på dem. Detta måste dessutom ske utan att kramp och förslitningsskador inträffar respektive uppstår. - - - Med uppfinningen erhålles genom manöverpanelens utseende, placering och inställningsmöjlighet ett integrerat stöd för den hand som sköter reglagen. Den andra handen som påverkar ratten kan vila på denna eller på kontrollpanelen. Oavsett vilka reglage som skall påverkas så kan detta följaktligen ske utan att förarens arm av denne måste hållas upplyft i luften.

Att som invändaren påstå att den tomma övre ytan [på manöverpanelen vid KKH-12] utgör handstöd förefaller direkt felaktigt. Manövrering av en kombitruck innebär i de flesta fall att båda händerna används. Såvitt vi kan förstå hålls händerna antingen på ratten eller handtagen varvid kontakt med manöverpanelen knappast kan föreligga, definitivt inte i form av ett ergonomiskt fördelaktigt stöd. Vid manövrering av de tre spakarna nära nämnda fria yta framgår av [det åberopade prospektet] sista sidan, övre högra bilden att dessa spakar är så långa att föraren ej kan utnyttja ytan som handstöd när han manövrerar spakarna. - - - de olika handtag och reglage som finns anordnade vid manöverpanelen kan ej anses utgöra stödytor hos densamma. Det ligger i sakens natur att en manöverpanel innefattar manöverorgan som kan greppas av operatörens händer. För att detta särdrag i kravet ska få en meningsfull tolkning måste således avses ett handstöd som ej utgörs av det aktuella reglaget i sig. - - - När man stödjer sig mot en paneldel på en kombitruck har det i de flesta fall karaktären att man tar stöd mot den, exempelvis lutar sig, under det att det vid en skjutstativtruck i stället är fråga om att bära upp vikten av arm och hand för undvikande av belastningsskador.

DOMSKÄL

Vad gäller uppfinningsdefinitionen i kravet 1 är först att konstatera att de i denna ingående bestämningarna inte innebär någon lösning som är specifik eller särskilt lämpad för skjutstativtruckar där förarens sittriktning är vinkelrät mot truckens längsriktning. Den angivna lösningen innefattar, såvitt avser manöverpanelens rörlighet, som enda särdrag att panelen bärs upp av ”en rörlig bärarm (26) som för anpassning till olika förare är inställbar i olika lägen från eller mot (37) föraren”. I sin enklaste form kan det innebära att bärarmen är svängbart infäst i lämplig fast del av trucken så att panelen kan ställas in åtminstone i två lägen, ett främre och ett bakre sett i sittriktningen. En sådan lösning är uppenbarligen allmänt användbar oavsett truckslag och otillräcklig för att lösa de särskilda problem som till följd av förarens arbetsställning uppkommer vid skjutstativtruckar. Det anförda innebär också att den i kravet 1 angivna anordningen i fråga om rörlighet och inställbarhet inte är ny i förhållande till motsvarande konstruktion t.ex. vid trucken KKH-12.

Det återstår att bedöma vilken betydelse som kan tillmätas den i kravet 1 avslutande bestämningen att ”manöverpanelen även utgör handstöd, varvid manöverorganen (21) innefattar ett antal spakar (31, 34) avsedda för manövrering med förarens fingrar samtidigt som handen är understödd”. Bestämningen har närmast karaktär av en användningsanvisning vilken inte getts stöd av någon konstruktionsuppgift i kravet 1. Uttrycket att ”manöverpanelen även utgör handstöd” innebär till den del det har stöd i patentets beskrivningsdel att handstödet utgörs främst av på panelen anordnade manöverorgan – ifråga om höger hand: ”kan vila på åkriktningsplattan 30” resp. ”vars handflata anligger mot åkriktningsomkopplaren 30” och för den vänstra: ”kan vila kring och på ratten 20”. Någon speciell innebörd kan därför inte läggas i uttrycket handstöd. Det är uppenbart att en förare av trucken KKH-12 kan, om han så önskar, utnyttja manöverpanelen med dess manöverorgan som handstöd.

Det är vidare uppenbart att en manövrering av de vid KKH-12 på manöverpanelens övre yta i dess högra del förekommande tre spakarna normalt inbegriper användningen av högra handens fingrar, jfr. i KKH-12-prospektet den övre högra bilden på sista sidan. Däremot gör spakarnas längd att handen i övrigt inte har något stöd. Invändaren har till detta anfört att det visat sig att förarna i praktiken istället låter handen vila mot panelen och manövrerar spakarna med fingergrepp om spakskaftet. Oavsett riktigheten i denna uppgift ligger det i sakens natur att fackmannen som arbetar med manöverpaneler vid truckar strävar efter att åstadkomma en ur ergonometrisk synpunkt så lämplig utformning som möjligt. Att därvid anpassa sådant som spaklängd m.m. till aktuella behov av handstöd ligger inom fackmannens normala kunnande och i vart fall innefattar den i kravet 1 angivna anordningen inte något uppfinningshöjdsmotiverande i detta avseende.

Sammantaget finner därför Patentbesvärsrätten att kravet 1 inte anger en uppfinning som uppfyller villkoren för patenterbarhet enligt 2 § patentlagen.

Överklagandet kan sålunda inte bifallas.

Lennarth Törnroth Valeria Kovacs Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

Visa mer Visa mindre