Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av mönstret för benvärmare för ryttare.

Ink datum: 2000-09-26

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 99-1312

PRV beslutsdag: 2000-07-25

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Skillnadskravet

Tekniska sökord: -

Lagrum: 2 § mönsterskyddslagen (1970:485)

Måltyp: mönster

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: DB

Ombud: -

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit att det sökta mönstret för en benvärmare för ryttare, som i allt väsentligt betingats av funktionen, inte uppvisar några särdrag som gör att det väsentligen skiljer sig från fot- och benbeklädnader i allmänhet. Skillnadskravet i 2 § ML har därför inte ansetts uppfyllt.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE M.M.

Sökanden har i Patentbesvärsrätten vidhållit ansökningen.

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Enligt 2 § mönsterskyddslagen kan ett mönster registreras endast om det väsentligen skiljer sig från vad som blivit känt före dagen för registreringsansökningen. Mönsterskyddet är ett rent utseendeskydd och skillnadskravet i 2 § mönsterskyddslagen innebär ett krav på utseendemässig distans av inte ringa betydelse. För mönsterskydd krävs vidare enligt praxis en formgivning som inte är helt betingad av funktionen.

Det sökta mönstret för benvärmare för ryttare har en form som vid användning huvudsakligen följer benets och fotens form på motsvarande sätt som t.ex. en strumpa, damask eller stövel. Benvärmaren är försedd med fyra rektangulära häftband. Enligt Patentbesvärsrättens mening uppvisar mönstret, som i allt väsentligt betingats av funktionen, inga särdrag som gör att det väsentligen skiljer sig från fot- och benbeklädnader i allmänhet. Det i 2 § mönsterskyddslagen uppställda skillnadskravet kan därmed inte anses vara uppfyllt. På grund härav kan överklagandet inte bifallas.

Per Carlson Eva Hammar Jeanette Bäckvall

Skiljaktig; Referent

se prot.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

Patenträttsrådet Carlson är skiljaktig och anför:

Ett övergripande syfte med bl.a. de regleringar som finns på mönsterområdet är att främja en effektiv konkurrens, jfr prop. 1969:68 s. 49 f. Ensamrätten till ett mönster gör att innehavaren kan tillgodogöra sig det ekonomiska värdet av mönstret, vilket stimulerar ett fortsatt nyskapande av mönster. Den enskildes intresse av skydd måste dock vägas mot det allmänna intresset av att konkurrerande företag har frihet att använda vissa former i sin tillverkning av varor. Utanför det område som omfattas av mönsterskydd bör det följaktligen råda en efterbildningsfrihet, låt vara att det inte får leda till förväxling med någon annans kända och särpräglade produkter. Denna intresseavvägning ligger till grund för utformningen av skyddsförutsättningarna inom mönsterrätten, bl.a. de grundläggande kraven på nyhet och skillnad i förhållande till vad som tidigare är känt.

Det ligger i sakens natur att vad som främjar en effektiv konkurrens är beroende av utvecklingen på marknaden. Det gäller inte minst det krav på skillnad som skall vara uppfyllt för att ett mönster skall vinna skydd genom registrering. Vad som utgör en tillräcklig utseendemässig distans i förhållande till vad som är förut känt förändras därför hela tiden. I takt med att allt fler mönster blivit kända har också kravet på utseendemässig distans på ett naturligt sätt mildrats. En sådan tillämpning har varit en förutsättning för att mönsterskyddet skall kunna fylla det övergripande syftet att främja en effektiv konkurrens. Det finns anledning att räkna med att kravet på utseendemässig skillnad kommer att mjukas upp ytterligare i takt med ökad förtätning på mönsterområdet.

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd finns t.ex. inget krav på att ett mönster för att kunna registreras skall skilja sig väsentligt från vad som är förut känt. Enligt huvudregeln i artikel 3.2 skall ett mönster skyddas genom mönsterrätt i den mån det är nytt och särpräglat. Och enligt artikel 5 skall ett mönster anses som särpräglat om det helhetsintryck en kunnig användare får av mönstret skiljer sig från det helhetsintryck en sådan användare får av ett mönster som är förut känt. Jfr dock stycke 13 i ingressen, beaktandemeningen oräknad, enligt vilket mönstret skall skilja sig tydligt från vad som är förut känt. Angående innehållet i direktivet i detta avseende, se vidare SOU 2000:79 s. 65 f.

Det sökta mönstret för benvärmare är visserligen av förhållandevis enkelt slag. Mönstret kan sägas innehålla delar som också finns i andra mönster, såsom den benvärmare (mans 93-2765) och det ankelskydd (mreg 51 359) som Patentverket anfört som exempel. Mönstret som enhet ger dock ett helt annat helhetsintryck än de sålunda anförda mönstren. Inte heller kan mönstret utan vidare hänföras till det s.k. allmänna formförrådet. Än mindre kan det sökta mönstret anses vara av helt banal karaktär. Vid en samlad bedömning och i betraktande av det övergripande ändamålet med mönstersskyddet uppfyller det sökta mönstret det mått av nyskapande som krävs för mönsterskydd.

Som ovan

Eva Hammar

Prot. uppvisat den 2001/

PC

ak Visa mer Visa mindre