Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

00-352
2002-05-08
2002-07-09
Upphävande av patent på reaktor för behandling av massa med gas, innefattande ett avgasande utloppsorgan.
2000-09-28
-
-
9403921-1
2000-07-28
-
-
-
-
gasseparation, cellulosamassa
2 § patentlagen (1967:837)
patent
bifall
intressant
invändare
Ahlstrom Machinery Corp
Awapatent AB
-
Kvaerner Pulping AB
Lars-Olof Lundquist, L-O Lundquist Patentbyrå AB
-
Reaktor för behandling av massa med en gas bestående av ett vertikalt kärl och ett utloppsorgan vid kärlets topp. Utloppsorganet består av ett cylindriskt hus i vilket en rotor roterar för separering av gas och massa. Massan slungas mot husets insida och ut till en blåsledning.Gasen ansamlas i husets centrum i en utloppskanal. Denna sträcker sig från centrumav huset. Huset är försett med en mellanvägg som delar det i ett utrymmme för rotorn och ett utrymme som ingår i gasutloppssystemet i vilket utloppskanalen mynnar. - Skiljer sig ej väsentligen från vad som är förut känt. - Näsman skiljaktig.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och upphäver patentet.

YRKANDEN M.M.

Invändaren yrkar att patentet upphävs.

Patenthavaren bestrider ändring.

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Patentkravet 1 har följande lydelse:

"Reaktor för behandling av en massa med en gas, innefattande ett trycksatt, vertikalt kärl (1) och ett utloppsorgan (2) vid kärlets (1) topp och innefattande en blåsledning (3) för överföring av gasbehandlad massa till ett blåskärl, vilket utloppsorgan (2) innefattar ett cylindriskt hus (5), som står i öppen förbindelse med kärlet (1) och till vilket nämnda blåsledning (3) är ansluten; en i huset (5) roterande rotor (10) för separering av gas och massa från varandra genom att rotorn är anordnad att slunga massa i riktning mot husets insida för att utmatas till blåsledningen (3), medan gas ansamlas i husets (5) centrum; en drivenhet (8) för drivning av rotorn (10) via dess rotoraxel (27); samt ett gasutloppssystem, som innefattar en utloppskanal (20) och en utloppsledning (24), som står i förbindelse med nämnda utloppskanal (20) för avlägsnande av gas från husets (5) centrum, k ä n n e t e c k n a d a v att utloppskanalen (20) sträcker sig genom rotoraxeln (27) från centrum av rotorn (10), att huset (5) är försett med en mellanvägg (17), som uppdelar huset i ett nedre större utrymme (18) för rotorn (10) och ett övre mindre utrymme (16), som ingår i nämnda gasutloppssystem och i vilket nämnda utloppskanal (20) mynnar och till vilket nämnda utloppsledning (24) är ansluten, och att nämnda utloppskanal (20) i rotoraxeln (27) innefattar en central del (22) och en radiell del (23), som utmynnar i nämnda övre husutrymme (16)."

Invändaren har i Patentbesvärsrätten anfört att den aktuella uppfinningen inte väsentligen skiljer sig från vad som är förut känt genom US-A-5 266 160 (D1) i kombination främst med vad som är förut känt genom US-A-5 017 198 (D8) och/eller US-A-4 976 586 (D10) och/eller US-A-4 410 337 (D7) och/eller US-A-4 921 400 (D4=D11). Invändaren har hävdat att den enda skillnaden som föreligger mellan den patenterade reaktorn och den reaktor som är förut känd genom D1 är att gasen i den kända anordningen passerar ut genom en flödespassage (44) till ett gasutlopp (84). Uppgiften i kravet 1 att en blåsledning är ansluten till kärlet har invändarebolaget tolkat som "ledning lämpad för". Bolaget har inte heller ansett att funktionen är annorlunda om efterföljande kärl utgörs av en tvättanordning i stället för av ett blåskärl eftersom problemet är detsamma i alla slags massaledningar efter ett trycksatt blekningskärl. För övrigt anser invändaren att idén att gasens utlopp sker i rotoraxeln framgår av ett flertal av de i utredningen framtagna hänvisningarna.

Invändaren har även riktat en del formella anmärkningar mot formuleringen av patentkravet 1. Med hänsyn till utgången av den materiella prövningen lämnas dessa utan avseende i domen.

Patenthavaren har i huvudsak anfört följande.

Det problem som löses genom uppfinningen är att förhindra uppkomsten av stötar och vibrationer när massasuspensionen leds från en reaktor med högre tryck till ett kärl med lägre tryck, såsom i en blåsledning. Enligt D1 finns ingen central kanal för gasen i rotoraxeln utan den passerar på avstånd från rotoraxelns centrum via ett antal flödespassager. Till skillnad från uppfinningen behövs i den kända anordningen tre separationskammare. Eftersom D1 saknar en utloppskanal, som sträcker sig genom rotoraxeln, saknar D1 även bestämningarna att utloppskanalen skall innefatta både en central del och en radiell del som utmynnar i det övre husutrymmet. - Beträffande övriga av invändaren anförda hänvisningar har patenthavaren i korthet hävdat att de inte har något gemensamt med en reaktor av det slag som definieras i ingressen till krav 1 i föreliggande patent och flertalet avser avskiljning av gas ur en material-gasblandning som skall pumpas. Man vet också, såsom invändaren anfört i samband med D2, att pumpar med långa kanaler aldrig har fungerat p.g.a. att gaskanalen förr eller senare sätts igen av fibrer. Gasutloppsledningens centrala del enligt uppfinningen däremot blir relativt kort

så att igensättningen av fibrer minskar och den önskade gassepareringen kan fortgå med full effekt.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Genom D1 är förut känd en reaktor för behandling av massa med en gas innefattande ett trycksatt vertikalt kärl och ett utloppsorgan vid kärlets topp (se särskilt fig. 1). Utloppsorganet består av ett hus med en däri anordnad rotor vilken slungar massa mot husets insida för att genom det tryck som råder pressa ut avgasad massa. Vid utloppet för massasuspensionen har huset formen av en spiralformig kammare. Gasen passerar nära rotorns axel från den större kammaren som omsluter rotorn till en andra kammare försedd med organ för återförande av eventuellt kvarvarande fibrer.

Uppgiften i förevarande krav 1 att blåsledningen är ansluten till det cylindriska huset måste enligt definitionen innebära att tömningen sker från ett kärl med högre tryck till ett med lägre tryck, vilket stämmer med vad som beskrivs i D1 (jämför TNC 92 Pappersordlista blåsning = tömning genom bottenutlopp av kokarinnehållet med hjälp av kokartrycket). Rotorskalet enligt D1 kan vara koniskt eller cylindriskt (sp. 7, r. 1-3), varför det får antas att även huset kan ha en cylindrisk form. Det framstår även som uppenbart för fackmannen att spiralformen vid massautloppet kan uteslutas. Reaktorn enligt förevarande krav 1 får därför anses skilja sig från den kända anordningen huvudsakligen genom att utloppskanalen för gas, som innefattar en central och en radiell del, sträcker sig genom rotoraxeln från centrum av rotorn.

Genom D8, är det förut känt att vid avskiljning av gas från en fibersuspension använda en anordning innefattande en rotor för att genom centrifugalkraften slunga fibersuspensionen i riktning mot husets insida medan gasen bringas att passera en utloppskanal som sträcker sig genom rotoraxeln från centrum av rotorn (se särskilt fig.18). Massan skall sedan föras vidare till en centrifugalpump eller till ett integrerat rörsystem (sp. 13, r. 38-40). På ritningarna visas utföringsformer där suspensionens inlopp är placerat i toppen och gasens utlopp i botten på anordningen. Även andra anslutningslägen är dock tänkbara (sp. 13, r. 40). Genom den beskrivna anordningen förhindras att pulsationer till följd av komprimerad innesluten gas uppstår i tryckledningen till en pump (sp. 12, r. 32-35) dvs. samma problem som ligger till grund för den aktuella uppfinningen.

Genom dokumentet D4 är förut känd en centrifugalpump som anges vara särskilt lämpad för pumpning av fibersuspensioner. För att komma till rätta med problem som uppstår på grund av att gas ansamlas i pumpen föreslås ett antal lösningar i vilka gas bortföres från pumpen. Dels visas lösningar som ligger nära den som visas i D1 och dels visas en lösning där gasen dras ut från centrum av rotorn (pumphjulet) och leds bort genom en kanal i rotoraxeln vilken kanal innefattar en central longitudinell del och en radiell del från vilken gasen leds till en ledning för bortförande av gasen.

Det torde vara uppenbart att fackmannen känner till hur en gasbubbla bildas och uppträder då en fibersuspension behandlas i ett hus med en i detta roterande rotor samt att risken för att fibrer följer med gasen är minst om gasen uttas från rotorns centrum.

Att modifiera en anordning enligt D1 och härvid tillämpa lösningar som är avsedda att användas vid avlägsnande av gas i en centrifugalpump eller i en särskild avgasningsanordning där, i båda fallen, en massasuspension behandlas i ett hus med en i detta roterande rotor och där gasen uttages från rotorns centrum och leds genom en kanal i rotoraxeln, vilka är kända genom D4 resp. D8, samt att anordna utloppskanalen med en radiell del, vilket är i och för sig förut känt genom D4 och på så sätt komma fram till en anordning enligt patentkravet 1, utgör endast för

fackmannen närliggande åtgärder.

Patentkravet 1 anger således inte en patenterbar uppfinning.

Suzanne Depken Rune Näsman Stefan Svahn

Referent Skiljaktig;

se prot.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

Målet föredras av referenten och avgörs, se dom.

Patenträttsrådet Näsman är skiljaktig och anför:

Genom D1 är en anordning för avskiljning av gas från massa förut känd. Denna anordning får anses komma uppfinningen närmast eftersom den är avsedd att utgöra ett utloppsorgan på toppen av ett vertikalt kärl (96 i Fig. 6) och avses lösa i huvudsak samma problem. Anordningen innefattar ett koniskt vidgande hus som övergår i en spiralformig kammare och en rotor innefattande en fläns (20) och blad (24) anordnade att slunga massa mot husets insida för att under tryckökning (sp. 5 r. 24-28) pressa ut massan genom en utloppsledning. Gasen passerar via en flödespassage (44) i rotorns fläns till en kammare på flänsens andra sida, på vilken en andra uppsättning blad (30) är anordnade att avskilja kvarvarande fibrer. En tredje uppsättning blad (34) avskiljer fibrer som har följt gasströmmen till en tredje kammare och gasen avgår via ett utlopp 84.

Reaktorn enligt förevarande krav 1 innebär en avsevärd förenkling i förhållande till den från D1 kända anordningen och skiljer sig från denna huvudsakligen genom att huset (5) är cylindriskt, att massan utmatas till en blåsledning, vilket innebär att tömningen sker från ett kärl med högre tryck till ett med lägre tryck, och genom att utloppskanalen (20) sträcker sig genom rotoraxeln från centrum av rotorn (10) och innefattar en central del (22) och en radiell del (23), som utmynnar i ett övre husutrymme. Med "cylindriskt hus (5)" får med hänsyn till beskrivningen och ritningarna förstås såväl att huset är icke-koniskt som att det inte har spiralform. Med "en central del" får med hänvisning till fig. 2 förstås en axiellt förlöpande del av utloppskanalen.

Reaktorn enligt förevarande krav 1 skiljer sig från den genom D1 kända anordningen också genom att huset (5) är försett med en mellanvägg (17), som uppdelar huset i ett nedre större utrymme (18) för rotorn (10) och ett övre mindre utrymme (16). Genom att inga anordningar förutom mellanväggen erfordras mellan utrymmena kan utloppskanalen göras kort. I mellanväggens ställe synes den genom D1 kända anordningens lock (back plate 72) ha en inåtriktad fläns vid 84. Det mindre utrymmet för gasutloppet avgränsas därutöver från det större utrymmet av rotorflänsen 20 och av den nyssnämnda anordningarna med tre bladuppsättningar.

Invändarens ombud visade vid den muntliga förhandlingen hur i D1 kanaler hade kunnat anordnas genom rotorns centrala del. Ett sådant utförande kom faktiskt inte till stånd och hade inneburit ett frångående av den i D1 föreslagna problemlösningen.

Jag kan inte finna att vare sig det allmänna fackmannakunnandet eller det övriga i målet anförda materialet skulle få fackmannen att frångå den av D1 angivna problemlösningen och uppnå uppfinningen. Medan det genom D8 är förut känt att vid avskiljning av gas från en fibersuspension använda en anordning innefattande en rotor med utloppskanal i form av ett axiellt förlöpande rör (41 i fig. 18) har utloppskanalen där ingen radiell del, och något med en mellanvägg avskilt mindre utrymme där en radiell kanaldel kan mynna finns inte. I stället löper axeln via ett lagerhus (guide or bearing pipe 33 i fig. 2) och en drivanordning och gasen avdrages via en till axeländen ansluten stationär anordning (35, 42). Kanalen måste därför göras lång, vilket som även patenthavaren har anfört ger ökad risk för igensättning.

Den i Fig. 5 med tillhörande beskrivning (sp. 4, r. 19-54) i D4 visade konstruktionen, som synes vara en anordning där en genom en axel löpande kanal har en axiell och en radiell del, är så tekniskt ofullgången att fackmannen inte skulle hämta lärdom därifrån. Sålunda är det inte visat hur den för silens rensning erforderliga relativrörelsen mellan det på axeln anordnade silelementet 50 och rotorn 53 skall uppnås.

Först med kännedom om uppfinningen torde fackmannen kunna överföra den axiella kanalanordningen från D8 till D1, tillfoga en radiell kanaldel från D4 och ersätta de i D1 visade fläns- och skrapanordningarna med en mellanvägg.

Vad gäller invändarens formella anmärkningar mot patentkraven finner jag att, som invändaren själv har anfört, ordet "blåsledning" och dess ändamålsbeskrivning får förstås så att ledningen i fråga är lämpad för det angivna ändamålet. Den faktiska innebörden av ordalydelsen är att tömning sker från ett kärl med högre tryck till ett med lägre tryck. Patentkravet 1 är inte bristfälligt i detta avseende. Uttrycken "vid kärlets (1) topp" och "står i öppen förbindelse med kärlet" innebär inte heller någon sådan oklarhet som står i strid med patentlagen.

I beaktande av det ovan framförda finner jag att patentkravet 1 anger en patenterbar uppfinning.

Som ovan

Suzanne Depken

ak
Visa mer Visa mindre