Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

00-420
2003-02-28
2003-02-28
Registrering av varumärket ZOXX.
2000-11-13
-
-
98-03572
2000-09-07
-
-
-
Ordmärke; Särskiljningsförmåga; Art; Beskrivande; Användning
-
13 § 1 st. varumärkeslagen (1960:644)
varumärke
bifall
vägledande
sökande
LT Skor AB
Tom Hansen Kransell & Wennborg AB
-
-
-
-
Varumärket ZOXX har ansetts vara icke beskrivande för bl.a. kläder m.m. i klass 25.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökan åter till Patentverket för erforderlig behandling på grundval av yrkandet i första hand.

YRKANDEN M.M.

LT Skor AB har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin ansökan om registrering av varumärket ZOXX, i första hand i oförändrat skick, dvs. för ”kläder, fotbeklädnader, huvudbonader; delar till nämnda varor ” i klass 25, i andra hand med en varuförteckning begränsad till ”skor” i samma klass.

LT Skor AB har här till grund för talan hållit fast vid vad bolaget åberopat i Patentverket, men som inte antecknats i verkets beslut, att det sökta märket ZOXX i sig har för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för alla de varor som märket avser och i vart fall för skor.

Till utveckling av sin talan i Patentbesvärsrätten har LT Skor AB anfört i huvudsak följande. Även om det skulle förhålla sig så att bolaget avsiktligt använt sig av det generiska ordet ”socks” så innebär ändå den synnerligen originella stavningen att ett distinktivt märke skapats. Och det är självklart att det inte finns något som helst frihållningsbehov för denna stavning. I svensk praxis har också ord med en annorlunda stavning av detta slag accepterats. Vidare har varumärket ZOXX registrerats i både Danmark och Norge.

DOMSKÄL

Ett varumärke skall enligt rådande praxis anses vara beskrivande om det bedömt i sin helhet endast består av sådana element (”kännetecken eller upplysningar”) som vid en ur omsättningskretsens uppfattning normal användning är direkt beskrivande för eller anger en väsentlig egenskap hos den vara eller tjänst som märket avser, se EG-domstolens dom den 20 september 2001 i mål C-383/99 P (BABY-DRY, punkt 39). När det gäller ordmärken får det enligt Patentbesvärsrättens mening anses innebära, att varje märkbar avvikelse i lydelsen av ett sådant märke från det sätt på vilket ordet eller orden normalt används i omsättningskretsen kan vara ägnat att ge märket för registrering erforderlig särskiljningsförmåga (jfr BABY-DRY-fallet punkt 40). Vidare vill rätten erinra om att ett varumärke som är beskrivande får vägras registrering – förutom i fall som här helt saknar betydelse – endast om de deskriptiva element som märket består av inte har framställts eller arrangerats på ett sätt som särskiljer varumärket som helhet från de vanliga sätten att beskriva varorna eller tjänsterna i fråga eller deras väsentliga egenskaper (se BABY-DRY-fallet, punkt 39).

Patentbesvärsrätten finner lika med Patentverket, att det sökta varumärket ZOXX framstår som en avsiktlig felstavning av det engelska appellativet ”socks”, som kan översättas med bl.a. strumpor. Märket skiljer sig visserligen visuellt på ett lätt märkbart sätt från det ifrågavarande appellativet. Däremot ligger det nära till hands att uttala märkesordet ZOXX på ungefär samma sätt som ordet socks. Begynnelsebokstaven i ZOXX skall dock enligt engelska uttalsregler uttalas som ett tonande s [z], medan första bokstaven i socks enligt dessa regler uttalas som ett tonlöst s [s]. Med hänsyn till att fråga nu är huruvida märket har särskiljningsförmåga enligt svensk nationell rätt bör emellertid beaktas att första bokstaven i ZOXX enligt svenska uttalsregler skall uttalas med ett tonlöst s. Det sökta märket ZOXX har vid dessa förhållanden en tydlig fonetisk likhet med ordet ”socks”, vilket är artangivande för varuslaget strumpor som ansökan omfattar enligt yrkandet i första hand. – Att slutkonsonanterna XX i märket kan erbjuda olika uttalsmöjligheter på både engelska och svenska föranleder inte någon annan bedömning.

Ett varumärke som på detta sätt har en fonetisk likhet med ett artangivande ord kan vid muntlig användning visserligen komma att uttalas så att det framstår som en generisk beteckning. Ur språklig synvinkel är dock ett märke av detta slag, såvitt nu är i fråga, varken artangivande för eller beskrivande för det varuslag som är i fråga, se Lars Holmqvist, Varumärkens särskiljningsförmåga, 1999 s. 120 f. Ett sådant märke kan därför inte heller i varumärkesrättslig mening anses vara direkt beskrivande för eller ange en väsentlig egenskap hos den vara eller tjänst som märket avser, allt under förutsättning att det såsom i föreliggande fall innehåller en visuellt märkbar avvikelse från det sätt på vilket ordet används i omsättningskretsen. Till yttermera visso innebär bestämmelsen i 3 § första stycket varumärkeslagen, tolkad i ljuset av artikel 3.3 i varumärkesdirektivet (89/104/EEG), att ensamrätten till ett varumärke inte hindrar någon annan från att använda ett artangivande eller beskrivande ord i sin marknadsföring.

På grund av det anförda kan det inte anses föreligga något hinder mot registrering av det sökta märket ZOXX på det skäl som Patentverket anfört.

Per Carlson Stig Bragnum Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

LC
Visa mer Visa mindre