Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

01-073
2004-12-14
2005-02-15
Registrering av ett varumärke i form av en utstyrsel.
2001-02-19
-
-
97-11509
2000-12-05
-
-
-
Utstyrsel; Tekniskt resultat; Frihållningsbehov
-
13 § 2 st varumärkeslagen (1960:644)
varumärke
avslag
vägledande
sökande
Lindab Aktiebolag
Awapatent AB
-
-
-
-
En varuutstyrsel i form av en "tätningslist på ett rörformigt skarvstycke" har ansetts i allt väsentligt representera en form på en vara som krävs för att uppnå det med denna avsedda tekniska resultatet och har därmed bedömts falla under registreringsförbudet i 13 § andra stycket VmL. Den omständigheten att en likvärdig teknisk funktion kunnat uppnås även med andra tänkbara utförandeformer har ansetts inte kunna påverka bedömningen.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE OCH GRUNDER.

Sökanden har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin ansökan.

Sökanden har i målet gjort gällande att den ifrågavarande varutstyrseln - beskriven som en dubbelläppad tätningslist på ett rörformigt skarvstycke eller en ändstos -genom sina individuella särdrag och i vart fall i kombination med visad användning uppfyller det för varumärkesregistrering i 13 § första stycket varumärkeslagen (VmL) uppställda kravet på särskiljningsförmåga.

Sökanden har vidare gjort gällande att utstyrseln inte faller under registrerbarhetsundantaget för former som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat i 13 § andra stycket VmL, dels eftersom den uppvisar en kombination av estetiska och funktionella särdrag, dels eftersom andra utformningsalternativ finns att tillgå för att uppnå ett likvärdigt teknisk resultat.

I målet har hållits muntlig förhandling.

SÖKANDENS UTVECKLING AV TALAN

Sökanden har för bedömningen av det sökta märkets särskiljningsförmåga hävdat att den ifrågavarande utstyrseln uppvisar särdrag som skiljer den från andra tillverkares motsvarande produkter bl.a. genom att tätningslisten är u-formad med två tätningsläppar som inbördes har samma höjd och vars höjd i sin tur motsvarar bredden på listens basdel. Vidare har framhållits att listen är mörkfärgad och är fäst på rördetaljen med ett stålband som är placerat mellan läpparna.

När det gäller användningen av utstyrseln har sökanden framhållit att den lanserats på den svenska marknaden 1975 och att den sedan dess använts konsekvent och i synnerligen stor omfattning. Till stöd för att användningen medfört att den inarbetats som ett kännetecken på marknaden har sökanden bl.a. redovisat belopp rörande den årliga omsättningen för produkten samt åberopat en av Brand Eye AB utförd marknadsundersökning. Sökanden har hävdat att undersökningen visar att 45 procent av omsättningskretsen spontant uppfattat sökanden som ursprung för utstyrseln.

Vad sedan gäller frågan huruvida utstyrseln har en sådan tekniskt betingad utformning som utesluter märket från skydd enligt undantagsbestämmelsen i 13 § andra stycket VmL har sökanden i sin argumentering erinrat om att bestämmelsen är grundad på artikel 3.1 e i EG:s varumärkesdirektiv - Rådets första direktiv 89/104 EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar - och har framhållit att EG-domstolens praxis därför ytterst är avgörande för tolkningen av bestämmelsen. Sökanden har som sin uppfattning uttalat att direktivbestämmelsen har en avfattning som innebär att tillämpningen skall vara restriktiv vad gäller kvalificeringen av kännetecken som inte kan registreras. Redan den omständigheten att det är möjligt att variera formen på en produkt med bibehållen teknisk funktion innebär därför enligt sökanden att bestämmelsen i 13 § andra stycket VmL inte är tillämplig. Med den utgångspunkten har sökanden framhållit att utformningen av produkten enligt utstyrseln är ett resultat ”av både funktionalism och estetik”. De särdrag som utmärker denna är inte uteslutande nödvändiga för att uppnå ett tekniskt resultat utan det finns andra utföringsformer tillgängliga för tredje man som vill åstadkomma samma tekniska effekt.

Sökanden har till stöd bl.a. för sin tolkning av bestämmelsen i 13 § andra stycket VmL åberopat ett rättsligt utlåtande av professor Marianne Levin, Stockholms universitet. Levin har i sitt yttrande utöver de argument som berörts av sökanden i den frågan framhållit att bestämmelsen för sin tillämpning måste anses förutsätta att det är fråga om formen på en vara som sådan. Bestämmelsen kan således inte gälla när fråga endast är om formen på en i en varan ingående detalj. Med utgångspunkt i uppfattningen att sökandens ifrågavarande utstyrsel avser enbart den dubbelläppade tätningslisten som den förekommer på det rörformiga skarvstycket men inte skarvstycket som helhet gör Levin det konstaterandet att utstyrseln inte skall bedömas enligt undantagsbestämmelsen utan i stället utifrån de allmänna villkor för registrerbarhet som följer av 13 § första stycket VmL. Levin kommer i det avseendet till slutsatsen att sökanden genom den i målet åberopade marknadsundersökningen får anses ha visat att utstyrseln har en känneteckensfunktion på marknaden.

DOMSKÄL

En grundläggande förutsättning för erhållande av varumärkesskydd genom registrering är enligt 13 § första stycket VmL att det märke som söks skyddat har särskiljningsförmåga. Vid bedömningen av ett märkes särskiljningsförmåga skall hänsyn tas till alla omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket varit i bruk.

När det gäller märken som utgörs av utstyrslar och har avseende på varans form föreligger enligt 13 § andra stycket VmL också vissa specifika registreringshinder. Enligt bestämmelsen får som varumärke inte registreras ”kännetecken som uteslutande består av en form som följer av varans art eller en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde”. Hindret mot registrering i de olika situationer som anges i bestämmelsen är - till skillnad mot vad som gäller enligt första stycket - definitivt i den meningen att det inte kan avhjälpas genom användning och inarbetning av kännetecknet.

Patentbesvärsrätten prövar därför först frågan huruvida utstyrseln enligt märket är av sådant slag att hinder mot registrering föreligger enligt undantagsbestämmelsen i 13 § andra stycket VmL. Frågan är därvid närmare bestämt om utstyrseln i bestämmelsens mening kan anses uteslutande bestå av en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat.

Bestämmelsen utgör som helhet en anpassning till artikel 3.1 e i varumärkesdirektivet och den överensstämmer till sin lydelse i allt väsentligt med artikeltexten. Enligt artikel 3.1 e (andra strecksatsen) föreligger således registreringshinder eller grund för ogiltighet för ”tecken som endast består av en form på en vara som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat”.

Den aktuella utstyrseln har det särskilda utförande som framgår av det överklagade beslutet och har av sökanden beskrivits föreställa en dubbelläppad tätningslist på ett rörformigt skarvstycke eller på en ändstos. Sökanden har vid den muntliga förhandlingen också uppgett att rördelar i det aktuella utförandet tillhandahålls och säljs som separata varor. Mot den bakgrunden kan det inte föreligga någon tvekan i målet om att utstyrseln som den söks registrerad består av formen på en vara i den mening som avses i 13 § andra stycket VmL.

Frågan är därmed vidare om det rör sig enbart om en form på varan som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat i undantagsbestämmelsens mening. Och i det sammanhanget vilken betydelse det kan ha för tillämpningen att ett likvärdigt tekniskt resultat skulle kunna uppnås också med andra utförandeformer.

För tolkningen av undantagsbestämmelsen i berörda avseenden kan ledning hämtas från EG-domstolens dom den 18 juni 2002 i mål C-299/99 (Philips-målet) om förhandsavgörande rörande bl.a. tolkningen av artikel 3.1 e i varumärkesdirektivet.

Den ifrågavarande nationella domstolen hade bl.a. ställt frågan (domen p. 66) om artikel 3.1 e andra strecksatsen skall tolkas så att ett tecken som endast består av formen på en vara inte får registreras om det visas att de väsentliga särdragen i denna form endast är hänförliga till uppnåendet av ett tekniskt resultat, och om detta registreringshinder eller denna ogiltighetsgrund i så fall skall tillämpas även om det kan konstateras att det finns andra former med hjälp av vilka samma tekniska resultat kan uppnås.

EG-domstolen anförde bl.a. i domen (p. 79) att syftet med artikel 3.1 e andra strecksatsen är att förhindra registrering av former vars väsentliga särdrag fyller en teknisk funktion, eftersom varumärkesrätten annars oundvikligen skulle begränsa konkurrenternas möjligheter att erbjuda en vara i vilken en sådan funktion införlivas, eller i vart fall begränsa deras valfrihet i tekniskt hänseende vid införlivande av en sådan funktion i sina varor. Domstolen anförde vidare (p. 82) att genom bestämmelsen återspeglas det berättigade syftet att enskilda inte skall kunna erhålla eller för all framtid vidmakthålla exklusiva rättigheter till tekniska lösningar genom att registrera ett varumärke.

Domstolen uttalade därefter (p. 83) att när de väsentliga särdragen i en varas form är hänförliga till ett tekniskt resultat skall registreringsförbudet i artikel 3.1.e andra strecksatsen tillämpas på ett tecken som består av den formen, även om det skulle finnas andra former med hjälp av vilka detta tekniska resultat kunde uppnås.

Domstolen fann därför att den nationella domstolens fråga skulle besvaras så att artikel 3.1 e andra strecksatsen i direktivet skall tolkas så att ett tecken som endast består av formen på en vara inte får registreras om det visas att de väsentliga särdragen i denna form endast är hänförliga till uppnåendet av ett tekniskt resultat. Detta gäller även om det kan visas att det finns andra former med hjälp av vilka samma tekniska resultat kan uppnås.

Patentbesvärsrätten gör mot bakgrund av EG-domstolens tolkning av den berörda direktivbestämmelsen följande överväganden.

Den vara som utstyrseln i förevarande mål representerar har uppenbarligen primärt till ändamål att genom sin form tillgodose att en väl fungerande tätning uppnås mellan två i ett rörsystem ingående rörkomponenter. Något som för övrigt med full tydlighet framgår av den till det överklagade beslutet bilagda utläggningsskriften enligt vilken bl.a. en motsvarande u-formad läpptätning fäst på ett skarvstycke genom sin form och dimensionering framställs som en del av uppfinningens tekniska särdrag. Utstyrseln kan inte heller i övrigt anses till formen uppvisa något särdrag som kan uppfattas tillgodose något annat huvudsakligt ändamål än det med varan avsedda tekniska resultatet.

Vid angivna förhållanden föreligger det vid en direktivenlig tillämpning av undantagsregeln i 13 § andra stycket VmL hinder mot att utstyrseln registreras som varumärke för sökanden. Sådant hinder föreligger trots att det finns möjlighet att uppnå ett likvärdigt tekniskt resultat genom utnyttjande av andra utförandeformer.

Vid den nu gjorda bedömningen saknas anledning pröva registrerbarheten med tillämpning av bestämmelsen i 13 § första stycket VmL.

Alf Linder Eva Hammar Stig Bragnum

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

EE
Visa mer Visa mindre