Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

01-212
2004-12-30
2005-03-01
Patent på stansningsmaskin, stansningsförfarande och användning.
2001-06-27
-
-
9500150-9
2001-04-25
-
-
-
Öppen utövning; Uppfinningshöjd
Stansmaskin; Plåtflikning; Utgångsvinkel
2 § patentlagen (1967:837)
patent
bifall2
intressant
invändare
Givab AB
Awapatent AB
-
MH
Albihns Stockholm AB
-
PBR har funnit att en maskin för stansning av plåt är ny och har erforderlig uppfinningshöjd. Maskinen omfattar en stomme, minst ett axelpar samt på axlarna anordnade, med avseende på varandra inriktade spår- och tandvalsar, mellan vilka plåten som stansas löper och vilka av det material som frigörs från perforeringarna bildar tungor, länkar eller andra liknande utsprång. Enligt uppfinningen är tandvalsen i förhållande till spårvalsen förskjuten nedströms i plåtmatningsriktningen varigenom plåten inte utsätts för några nedåtriktade böjkrafter som skulle äventyra kvaliteten i stansningsprocessen.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och upprätterhåller patentet i ändrad lydelse med patentkrav inkomna den 23 maj 2003.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

Yrkanden

I överklagandet yrkar invändaren att patentet skall upphävas.

Patenthavaren yrkar att patentet skall upprätthållas med nya patentkrav inkomna den 23 maj 2003.

Grunder

Invändaren åberopar som grund för sin talan att uppfinningen är känd genom öppen utövning.

Patenthavaren bestrider att uppfinningen öppet utövats före patentansökans prioritetsdag.

Uppfinningen

Föreliggande uppfinning avser enligt ingressen till patentkrav 1 inkommet den 23 maj 2003 en maskin för stansning av en plåt tillverkad av ståltunnplåt eller motsvarande metallplåt, vilken maskin omfattar en stomme, minst ett axelpar samt på axlarna anordnade, med avseende på varandra inriktade spår- och tandvalsar, mellan vilka plåten som stansas löper och vilka av det material som frigörs från perforeringarna bildar tungor, länkar eller andra liknande utsprång på sådant sätt, att utsprånget/utsprången åtminstone i en kant är förenade med plåten som stansas, samt vid behov en anordning för fästande av tejp på plåten. Uppfinningen avser enligt patentkrav 10 även ett stansningsförfarande åstadkommet av stansmaskinen.

Enligt beskrivningen är ändamålet med uppfinningen att vid stansoperationen på plåten åstadkomma utsprång vars utgångsvinkel från plåtmatningsplanet är av väsentligen annan storlek än 90°, lämpligast 50° - 80°. Stansningsoperationen leder till en förankringsmekanism för sammansatta konstruktioner eller utsprång för upphängning eller infästning i plåten.

Detta uppnås enligt patentkravets 1 kännetecknande del genom att spåret/spåren i spårvalsen är kontinuerliga i perifeririktningen och tänderna på tandvalsen är utformade på sådant sätt, att utgångsvinkeln av utsprånget/utsprången från plåtmatningsplanet är av väsentligt annan storlek än 90°, lämpligen 50°- 80°, varvid tandvalsen vertikalt överlappar spårvalsen men är förskjuten nedströms denna, sett i plåtmatningsriktningen.

Parternas utveckling av talan

Invändaren

Den i Patentverket framförda åsikten att föreliggande uppfinning öppet utövats före patentansökans prioritetsdag vidhålles. Till stöd för att uppfinningen öppet utövats hänvisas till intyg från fyra personer: Gustav Näslund, Lars Öhlund, Sören Hansson och Andreas Jalar.

De tre förstnämnda har besökt NPF Nordisk Plåtformning AB (NPF AB) eller Givab AB:s fabrikslokaler och därvid kunnat studera den aktuella plåtflikningsmaskinen utan att några krav på sekretess ställdes. Den sistnämnde, Andreas Jalar, har upprättat uppmätningsritningar av plåtflikningsmaskinen jämte en detaljförteckning.

Den stansmaskin som Givab AB använder och som föregriper den nu aktuella uppfinningen har en uppbyggnad som framgår av uppmätningsritningar (benämnda 100B, 500, 1200, 1203, 1300 resp. 1302) jämte detaljförteckning (benämnd 100) som åberopats i Patentbesvärsrätten.

Ritningarna och förteckningen är daterade i november och december 1994, men visar maskinen så som den såg ut när den levererades till NPF AB i april 1991. Maskinen har fungerat utmärkt allt sedan leveransen och inga modifikationer i fråga om tändernas och spårskivornas utseende har utförts.

Av ritning 100B framgår att en flikenhet HC93 har ett stativ, i vilket ett axelpar är monterat. Vidare framgår att den ena axeln (den undre) i axelparet bildar en spårvals genom att den har ringar, vilka är anordnade på avstånd från varandra i axialriktningen för att mellan sig avgränsa spår, som är kontinuerliga i perifeririktningen. Detta framgår också av de bifogade ritningsbladen 1300 och 1302.

Den andra axeln (den övre) i axelparet bildar en tandvals, vars tänder är utformade på ett sådant sätt, att utsprånget från plåtmatningsplanet är av väsentligen annan storlek än 90°. Att så är fallet framgår av ritningsbladen 1200 och 1203. Av den bifogade detaljförteckningen (blad 100) framgår också, att maskinen är försedd med en anordning för applicering av tejp.

Underkraven anger inte några i sig patenterbara särdrag. Dessutom återfinns flertalet av dessa särdrag hos den av Givab använda maskinen, t.ex. användningen av distanshylsor mellan de enskilda spårskivorna och de enskilda tandringarna. Stansningsförfarandet enligt patentkravet 11 (motsvarar det nya patentkravet 10, PBR:s anm.) är inte heller nytt, eftersom det automatiskt utövas vid utnyttjande av den kända maskinen hos Givab.

Fabrikshallen där maskinen var placerad fungerade också som utställningsutrymme för att aktuella plåtprodukter skulle kunna demonstreras för tilltänkta kunder. Fabrikshallen fungerade därmed de facto som utställningslokal till vilken alla kunder och besökare hade tillgång. De intyg som Givab AB åberopat i målet bekräftar också att maskinerna kunnat studeras av besökande i fabrikslokalerna utan att några krav på sekretess ställts. Öppen utövning i patentlagens mening har förelegat ända sedan leveransen i april 1991, dvs. långt före prioritetsdagen den 20 januari 1994.

Patenthavaren

Mellan det finska företaget HomeCon Oy och det svenska företaget Jac Samverkansteknik AB tecknades i december 1990 ett licensavtal som avsåg tillverkning och handel med HomeCons samverkansplåtar. I april 1991 levererade HomeCon Oy till NPF AB, vilket företag inträtt som underlicenstagare till Samverkansteknik AB, några maskiner av det aktuella slaget som lån.

Maskinerna samägdes av avtalsparterna, dvs. HomeCon Oy och Jac Samverkansteknik AB. NPF AB använde maskinerna för tillverkning av falsade plåtprodukter. Våren 1993 försattes NPF AB i konkurs och varefter Givab AB inköpte konkursboets egendom. Givab AB trädde därvid in i NPF AB:s ställe som tillverkare och därmed som underlicenstagare till Jac Samverkanteknik AB.

Licensavtalet mellan HomeCon OY och Samverkansteknik AB innehöll en sekretessparagraf. Det gjorde även underlicensavtalet mellan Jac Samverkansteknik AB och NPF AB. Såväl Samverkansteknik AB och NPF AB som Givab AB har således haft en skyldighet att hemlighålla relevanta uppgifter om stansmaskinen.

Beträffande de av invändaren åberopade intygen gör patenthavaren gällande att det inte är rimligt att man i en produktionslokal skulle ha tillåtit att en obestämd krets fick tillträde. Vidare förhåller det sig så att intygsgivarna har eller har haft ett avtalsförhållande med NPF AB eller Givab AB. Uppfinningen kan därmed inte anses ha blivit allmänt tillgänglig eller öppet utövad.

Den maskin som fanns i de aktuella lokalerna innefattade dels en tandvals med sådana tänder som omfattas av patentet 9500150-9 och dels en spårvals som även den omfattas av nämnda patent. Det är korrekt som invändaren anger att spårvalsen och tandvalsen som levererades i april 1991 inte har modifierats i sak. Däremot var maskinen vid denna tidpunkt inte färdig att användas för produktion av de aktuella samverkansplåtarna. Under perioden 1991- januari 1993 levererade HomeCon Oy nya tandinfästningsdelar, nya spårvalsar genom att deras infästningssystem var felaktiga och därigenom måste även nya tänder tillhandahållas.

Det arrangemang som sedan patentsöktes i Finland den 20 januari 1994 uppvisade ett ytterligare väsentligt särdrag, som av olika anledningar inte meddelades den svenska tillverkaren/distributören, men som bestod i att tandvalsen flyttats fram i plåtens matningsriktning, dvs. så att valsarnas axlar fått de lägen som framgår av patentets 9500150-9 ritningsfigur 3, där tandvalsen således ligger förskjuten åt höger i ritningsplanet, således närmare tejparrangemanget.

Genom att förfara på det sätt som anges och visas i patentet kommer undersidan av den plåt som matas in mellan valsarna - i det moment då en tand angriper plåtens yta - att anligga mot spårvalsen, vilken då fungerar som mothåll för plåten. Detta säkerställer att den flik som stansas ut erhåller det önskade vinkelläget relativt plåtplanet.

Invändarens ritning 100B visar ett arrangemang där en tand i tandvalsen kommer i kontakt med plåten då denna befinner sig i inmatningsfasen till valsarna. Tanden angriper följaktligen plåten då denna ännu inte har fått kontakt med spårvalsen och orsakar därigenom en nedböjning av plåten, vilket har en negativ inverkan på den efterföljande stansproceduren.

I angivet avseende föreligger det en betydelsefull skillnad mellan maskinen enligt patentet och den enligt sagda ritning.

Invändaren har således inte kunnat påvisa att den patenterade maskinen varit föremål för öppen utövning i patentlagens mening.

Invändaren

Givab AB bestrider att det fanns något villkor om sekretess i avtalet mellan Jac Samverkansteknik AB och NPF AB. Den handling som patenthavaren hänvisar till är ett förslag till ändring av ett utkast till avtal, i vilket förslaget till ändring men inte den tidigare texten innehåller villkor om sekretess. Något undertecknat avtal mellan Jac Samverkansteknik AB och NPF AB har emellertid inte visats föreligga.

Bevisning

Parterna har i Patentbesvärsrätten åberopat viss ytterligare utredning med avseende på frågan om öppet utövande. Invändaren har därvid åberopat bl.a. ritningar och vittnesintyg.

DOMSKÄL

Uppfinningen enligt patentet har till ändamål att vid stansning av plåt skapa utsprång som har en utgångsvinkel som väsentligen avviker från 90° och därför är den för ändamålet uppfunna maskinen utrustad med spårvalsar med i perifeririktningen kontinuerliga spår och tänder på en tandvals så utformade att önskad utgångsvinkel uppnås. Uppfinningen såsom den definieras i de nya självständiga patentkraven inkomna den 23 maj 2003 utmärks dessutom av att tandvalsen är förskjuten nedströms spårvalsen.

Av utredningen i målet framgår, att en stansmaskin levererats till NPF AB i april 1991 samt att maskinen efter NPF AB:s konkurs våren 1993 kom i Givab AB:s besittning och att den därefter användes av detta bolag. Patenthavaren har vitsordat att den stansmaskin som fanns i de aktuella lokalerna hade en spårvals och en tandvals med sådana tänder som omfattas av patentet 9500150-9.

Enligt de åberopade intygen har vidare några namngivna personer haft möjlighet att se denna plåtflikningsmaskin i NPF AB:s eller Givab AB:s fabrikslokaler. Intygen innehåller dock inte några närmare uppgifter om vad dessa personer skulle ha sett vid sina besök i lokalerna.

Och enligt de ovan nämnda uppmätningsritningarna, som enligt invändaren visar den stansmaskin som levererades av NPF AB, är tandvalsen, i plåtmatningsriktningen, placerad förskjuten uppströms i förhållande till spårvalsen och därmed i omvänt förhållande till vad som utmärker uppfinningen vid vilken tandvalsen är förskjuten nedströms spårvalsen.

Vid dessa förhållanden är inte visat att uppfinningen enligt patentkraven inkomna den 23 maj 2003 varit öppet utövad.

Den i de självständiga patentkraven angivna uppfinningen skiljer sig alltså från i målet visad känd teknik genom valsarnas inbördes förskjutning. Härigenom uppnås enligt uppfinningen att plåten inte utsätts för några nedåtriktade böjkrafter som skulle äventyra kvaliteten i stansningsproceduren. Fackmannen som ställs inför det uppfinningsenliga problemet finner i anförd känd teknik ingen ledning till en lösning av problemet. Då ej heller allmänt känd teknik kan anses leda fackmannen till den föreslagna lösningen får uppfinningen anses väsentligen skilja sig från känd teknik.

På grund av det anförda skall patentet upprätthållas med de nya patentkraven inkomna den 23 maj 2003.

Per Carlson Håkan Sandh Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

ak
Visa mer Visa mindre