Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

01-338
2004-02-16
2004-04-19
Upphävande av patent på vakuumlyftanordning där vakuumkällans sugkapacitet regleras.
2001-10-16
-
-
9601232-3
2001-08-18
-
-
-
Öppet utnyttjande; Uppfinngshöjd; Otydlighet
Lyftrör; Ventilreglage; Fjärrstyrning
2, 8 och 13 §§ patentlagen (1967:837)
patent
bifall
intressant
invändare
Vacutrade AB
Ström & Gulliksson IP AB ändr. 02-04-16 ak
-
PRONOMIC AB (tidigare Allvacuum Svenska AB) ändr. 02-10-10/LC (tidigare AB Initio) ändr. 01-12-03 ak
Åke Waldinger
-
Uppfinningsidé: reglering av höj- och sänkrörelser hos lyftröret i en vakuumlyft genom steglös ventilstyrning av vakuumkällans sugkapacitet i stället för som tidigare enligt exempelvis SE 451 834 med luftinsläppsventiler på sugfoten. PBR fann - sedan patenthavaren bestritt relevansen av de vakuumlyftar invändaren åberopat såsom öppet utnyttjade - att uppfinningsidén redan angivits som en alternativ lösning i den nyssnämnda SE-skriften. Den utrustning för påverkan av själva ventilreglaget som därutöver framgick av patentet föregreps av motsvarande utrustning i det öppna utnyttjandet som i denna del var styrkt. Erforderlig uppfinningshöjd saknades därför. Också fråga om inverkan av tydlighetsbrist jämte motsvarighetsbrist i patentkravet 1.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och upphäver patentet.

YRKANDEN

Invändaren vidhåller sitt yrkande att patentet skall upphävas.

Patenthavaren vidhåller patentet på grundval av nya patentkrav, ny beskrivning och nytt sammandrag inkomna till Patentbesvärsrätten den 22 december 2003.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningens bakgrund och utformning

Uppfinningen avser en vakuumlyftanordning med ett vertikalt upphängt och medelst en vakuumalstrande anordning sammandragbart lyftrör. I den med ansökningen om förevarande patent ingivna beskrivningen framgår följande om uppfinningens bakgrund och bärande idé.

Vakuumlyftanordningar är kända genom exempelvis SE 451 834 och är försedda med en ventilanordning vid lyftrörets nedre del, medelst vilken ytterluft vid behov kan släppas in i lyftrörets inre, så att lufttrycket i lyftröret kan regleras så, att lyftrörets nedre del kan höjas och sänkas på önskat sätt. Detta medför en synnerligen enkel manövrering av lyftanordningen genom att sänkning av suganordningen, fastsugning av ett föremål, höjning av suganordningen med föremålet och nedsänkning av desamma och avlämnandet av föremålet kan ske enbart med hjälp av ventilanordningen. – En nackdel med denna kända typ av lyftanordningen består däri, att vakuumkällan, en vakuumpump eller tryckluftdriven ejektoranordning, arbetar hela tiden med maximalt vakuumflöde, som är dimensionerat för det tyngsta lastfallet samt för snabba lyft. Så snart lyftet skett efter 1-2 sekunder reduceras behovet av vakuumflöde väsentligt beroende på hur mycket läckage som förekommer genom föremålet som lyfts och runt suganordningens kanter. Detta innebär att man då måste släppa in luft i lyftröret motsvarande överkapaciteten hos vakuumkällan. Om det inte görs kommer vakuumnivån i lyftröret att öka, varvid lasten kommer att stiga till maximal lyfthöjd, vilket inte är önskvärt. Hela den insläppta luftmängden genererar ett fullständigt onödigt pumparbete, som ställer onödigt stora krav på pumpdimensioneringen och fördyrar såväl tillverkningen som driften. Så stora vakuumflöden gör det dessutom normalt nödvändigt att använda fläktar och utesluter användningen av enkla och lätt applicerbara ejektorer drivna av tryckluft.

Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en enkel och ekonomiskt arbetande vakuumlyftanordning, vid vilken de angivna nackdelarna är eliminerade. – Detta har enligt uppfinningen ernåtts därigenom, att i stället för att reglera vakuumnivån i lyftröret på det kända sättet genom insläppning av luft genom en ventil har man genom uppfinningen löst problemet med manövrering av lyftröret genom att ventilen i stället är anordnad att styra vakuumkällans sugkapacitet eller med andra ord vakuumflödet. Man skall således ha stort vakuumflöde under själva lyftet men sedan inte större vakuumflöde än läckaget in i lyftröret.

Patentet meddelades med ett patentkrav 1 som i huvudsak återger endast denna styrningsprincip.

Invändaren åberopade i sin invändning mot patentet att samma styrningsprincip tillämpats vid tre specialversioner av invändarens egna vakuumlyftar av märkena Microlex och Vaculex. Av specialversionerna som i enlighet med i målet ingivna intyg och fotografier sålts och levererats utan sekretessförbehåll till olika kunder under åren 1990-1994 var två, den ena till Mölnlycke Tissue AB och den andra till Volvo Personlavagnar AB, utrustade med en tryckluftsdriven ejektorpump som vakuumkälla, där sugkapaciteten styrdes med en i tryckluftledningen anordnad manuellt påverkbar och steglöst inställbar ventil. Patenthavaren har konstaterat att det av den bevisning invändaren åberopat till stöd för sin uppgift om ventilens funktion inte framgår vare sig att ventilen var steglöst inställbar eller att den var avsedd för att styra lufttrycket i lyftröret under själva lyftrörelsen; mera troligt är att det istället är, vilket enligt patenthavaren är vanligt förekommande vid vakuumlyftar, fråga om en ventil som kan ställas in i, förutom helt stängt respektive helt öppet läge, ytterligare lägen för att inför förestående lyft anpassa sugkapaciteten till tyngden hos det föremål som skall lyftas i syfte att undvika alltför hastig lyftrörelse vid övergången mellan lyft av tunga föremål och lyft av lätta föremål medan däremot lufttrycket i lyftröret under själva lyftrörelsen styrs med luftinsläppsventiler på sedvanligt sätt.

Frågan om hur det förhåller sig med ventilfunktionen i specialversionerna har emellertid numera tappat sin avgörande betydelse eftersom Patentbesvärsrätten under beredningen av målet har uppmärksammat att – och gett parterna tillfälle att yttra sig däröver – det redan av den ovannämnda svenska patentskriften 451 834 (s. 5, mittenstycket) framgår att styrningen av vakuumlyften medelst luftinsläppsventilarrangemanget kan ersättas med en reglering av det vakuumalstrande organet. Det sålunda förändrade nyhetsläget har föranlett patenthavaren att avgränsa uppfinningen genom det numera gällande patentkravet 1 som har följande lydelse (av rätten gjorda kursiveringar markerar de preciseringar som tillkommit i förhållande till det ursprungliga och i patentet ingående kravet 1, varvid patenthavaren ersatt uppgiften om vakuumkälla med preciseringen ”tryckluftdriven ejektoranordning”):

Vakuumlyftanordning med ett vertikalt, upptill i en åkbar vagn (2) upphängt lyftrör (4), som är anslutet till en på lyftrörets övre del (3) anbragt, tryckluftdriven ejektoranordning (7), och som vid en nedre ände (5) är försett med en eller flera sugskålar (6), och som är axiellt ut- och ihopdragbart i beroende av storleken av det i lyftröret rådande lufttrycket, som är manuellt reglerbart medelst en av ett reglage påverkbar ventil anordnad att styra ejektoranordningens sugkapacitet genom styrning av tryckluftflödet till ejektoranordningen, kännetecknad därav, att reglaget (15, 16) är anordnat på en från lyftrörets övre del (3) till ett läge i nivå med lyftrörets nedre del (5) nedhängande anordning (13, 17).

Såvitt gäller den sålunda ändrade inriktningen av kravet 1 med dess kännetecknande del framgår av utredningen om känd teknik i huvudsak följande.

Ifråga om de båda med tryckluftdriven ejektorpump försedda specialversionerna är det otvistigt mellan parterna att ejektorpumpen vid ”Mölnlyckelyften” är monterad på en mellan golv och tak infäst stativstolpe och att den via en sugslang är förbunden med lyftröret, vilket i sin tur är åkbart upphängt. Tryckluftledningen till ejektorpumpen är neddragen i en slinga med den i ledningen anordnade reglageförsedda ventilen belägen i slingans lägsta del som är fäst på stativstolpen i nivå med ”lyftrörets nedre del”. I Volvoversionen är ejektorpumpen i stället monterad på det åkbart upphängda lyftrörets övre del. Tryckluftsledningen är – uppenbarligen för att medge åkbarheten hos lyftröret – dragen i en hängande slinga från en anslutning till en i taknivå inkommande rörledning. Ventilen är anordnad nära denna anslutning och manövreras med en från ventilen nedhängande kedjeslinga.

I det av invändaren åberopade standardutförandet av vakuumlyften Microlex i alternativet med tryckluftdriven ejektorpump är enligt i målet ingiven broschyr och likaledes ingiven instruktionsbok pumpen monterad i anslutning till det åkbart upphängda lyftrörets övre del. Pumpen kan startas och stängas av medelst en vid pumpen anordnad tryckluftsventil vilken kan manövreras med ett utmed lyftröret nedhängande ”startsnöre” som mot bakgrund av i broschyren angivna måttuppgifter i normalfallet torde kunna nås av operatören samtidigt som denne styr sugskålen. Beträffande Vaculexlyften i standardutförande, vilken enligt en ingiven broschyr är avsedd för tyngre lyft än de 20 kg som Microlexen är dimensionerad för, framgår att den i alternativet elvakuumpump – i broschyren visad med ”rumsfix” montering och förbunden med det åkbart upphängda lyftrörets övre del via en utdragbar sugslang – kan erhållas med fjärrstart. I de sålunda redovisade utförandena av Microlex- och Vaculexpumparna har således operatören möjlighet att i energibesparande syfte och/eller för att reducera störande ljud från pumparna och utan att avlägsna sig från lyftröret stänga av respektive pump mellan de olika lyften.

Invändaren har utöver vad som således är känt i fråga om ventilreglagets belägenhet i förhållande till lyftröret anfört sammanfattningsvis att det som är lämpligast i det enskilda fallet beror bl.a. på vad det är som skall lyftas och vilket syftet med lyftet är; ibland är lämpligast att operatören befinner sig vid lyftröret medan det i andra fall är lämpligare att operatören står några meter från lyftröret, varvid eventuella sidorörelser av lyftröret i horisontell riktning får hanteras av en annan person eller med hjälp av en motordriven åkanordning.

Patenthavaren har till stöd för patenterbarheten av det i patentkravet 1 nu som utmärkande för uppfinningen angivna reglageanordnandet anfört följande.

Varken i SE 451 834 eller i de av invändaren anförda mothållen kan man finna minsta antydan till den i föreliggande patent genomgående framhållna förbättringen av kända vakuumlyftanordningar, som är försedda med ett reglerbart vakuumalstrande organ, vilken förbättring består i ett arrangemang av det vakuumalstrande organets reglage så, att det alltid befinner sig i ett läge invid lyftrörets nedre del, där operatören befinner sig för att på vanligt sätt med en hand på sugskålens handtag manövrera sugskålen. – Detta kan synas vara något av en självklarhet, men då skall det beaktas, att denna fiktiva självklarhet har hängt i luften under mer än 20 år av omfattande utvecklingsarbete på många håll utan att någon före föreliggande uppfinnings tillkomst har lyckats inse, vilken stor energibesparing en så till synes enkel vidareutveckling av kända vakuumlyftanordningar kunnat medföra.

Vid de av invändaren anförda mothållen (specialversionerna, Patentbesvärsrättens anmärkning) befinner sig reglagen för styrning av tryckluftejektorerna fast monterade i tak eller väggar på varierande avstånd från lyftröret, som är åkbart långa sträckor. – Vid anordningen enligt SE 451 834 är det vakuumalstrande organet beläget utanför ritningsfiguren och anslutet till anslutningsuttaget 5 på den åkbara, slangliknande enheten 1. Ej heller här visar man något för styrning av det vakuumalstrande organet avsett reglage invid sugkroppen med dess handtag för manövrering av sugkroppen. Ifrågavarande passus i patentskriften är förmodligen införd rent rutinmässigt utan närmare tanke på placering av ett reglage för styrning av det på avstånd från lyftanordningen belägna vakuumalstrande organet. Varken då eller under efterföljande 20-årigt utvecklingsarbete har ett utförande enligt det nya patentkravet 1 framkommit, som dock skulle medföra en så avsevärd förbättring att den med största säkerhet skulle återspeglas tydligt i någon form.

Utöver bristande patenterbarhet enligt 2 § patentlagen har invändaren ifrågasatt att den kännetecknande delen av kravet 1 har erforderligt grundhandlingsstöd. Invändaren har vidare hävdat att det inte i kravet 1 framgår att uppfinningen avser styrningen av sugkapaciteten under själva lyftrörelserna och inte en styrning mellan dessa.

DOMSKÄL

Vad gäller giltigheten av den bevisning invändaren åberopat ifråga om känd teknik har patenthavaren inte bestritt denna i annat avseende än ifråga om den påstådda steglöst inställbara sugkapaciteten i specialversionerna. Med hänsyn härtill och då utredningen i övrigt inte ger anledning till annat utgår Patentbesvärsrätten från att det fackmannen kan utläsa av de ingivna fotografierna är att anse som före ansökningsdagen för patentet allmänt tillgängligt på sätt som avses i 2 § patentlagen. Motsvarande gäller ifråga om de i målet ingivna broschyrerna avseende vakuumlyftarna Microlex och Vaculex liksom den ingivna instruktionsboken avseende den förstnämnda lyften.

Vad därefter avser frågan om grundhandlingsstöd kan det visserligen med rätta ifrågasättas huruvida det för uppfinningen kännetecknande särdraget i det numera åberopade patentkravet 1 har erforderligt grundhandlingsstöd eftersom särdraget utgör en viss generalisering av vad som framgår av grundhandlingarna. Patentbesvärsrätten lämnar dock den frågan därhän emedan en justering av särdraget i detta avseende inte skulle medföra en annan utgång i den prövning av uppfinningens patenterbarhet enligt 2 § patentlagen som Patentbesvärsrätten gör i det följande.

Vad gäller frågan om bristande tydlighet i den numera till ingressen i kravet 1 överförda uppgiften att ventilen styr ejektoranordningens (ejektorpumpens) sugkapacitet genom styrning av tryckluftflödet till denna, konstaterar Patentbesvärsrätten att uppgiften måste tolkas i belysning av patentbeskrivningen vilken, såsom patenthavaren hävdat, entydigt klargör att ventilregleringen används för att styra lufttrycket i lyftröret under de enskilda lyfttillfällena, innefattande lyft uppåt, sidotransport och nedsänkning av ett föremål, och inte för en eventuell påverkan av tryckluftflödet mellan lyfttillfällena. Det förhållandet att uppgiften nu återfinns i ingressen i kravet 1 kan inte medge en annan tolkning av uppgiften. Bristande tydlighet i patentkrav är f.ö. i motsatts till vad invändaren antagit inte en sådan omständighet som i sig enligt 25 § patentlagen kan utgöra grund för ett upphävande av patentet.

När det därefter gäller prövningen av uppfinningens patenterbarhet enligt 2 § patentlagen finns det enligt Patentbesvärsrättens mening anledning att för tydlighets skull till en början och såvitt gäller den del av uppfinningen som nu efter vissa preciseringar hänförts till ingressen i kravet 1 klargöra följande. Som framgått ovan är den uppfinningsbärande idén, såsom den framställts i det meddelade patentet, föregripen i vart fall av vad som framgår av det ovan angivna stycket på sidan fem i den svenska patentskriften 451 834. Den omständigheten att uppgiften där om den alternativa styrningsmöjligheten kan ha införts ”rent rutinmässigt”, som patenthavaren uttryckt sig, utan närmare tanke på reglageplacering och kanske inte uppmärksammats av andra fackmän än den som ansökte om det nyssnämnda patentet ändrar inte på det förhållandet att det är fråga om en sådan objektivt sett allmänt tillgänglig omständighet som avses i 2 § patentlagen, vilken fackmannen i tiden före ansökningen om förevarande patent utan vidare kunde omsätta genom en av operatören manuellt utförd ventilstyrning av tryckluftsflödet vid den, som utredningen utvisar, likaså välkända användningen av vakuumlyftar med tryckluftsdrivna ejektorpumpar. Några för fackmannen oväntade fördelar medför inte en sådan tillämpning jämförd med t.ex. den minskning av tryckluftsförbrukning och störande ljud från pumpen som kan erhållas vid Microlexlyften i standardutförande genom att operatören med det nedhängande startsnöret stänger tryckluftsventilen under tiden mellan lyfttillfällena. Patentkravet 1 har således en adekvat uppdelning i ingress och kännetecknande del.

Emellertid delar Patentbesvärsrätten invändarens uppfattning att inte heller det i den kännetecknande delen i patentkravet 1 angivna reglageanordnandet, eller såsom detta mera konkret framgår av patentkraven 2 och 3, innefattar något patenterbart nytt jämfört med de kända exempel på fjärrstyrning av ventiler respektive på möjliggörande av ventilreglagepåverkan genom en neddragen slinga av den ejektorpumpen matande tryckluftsledningen med ventilen belägen i slingans nedersta del och i nivå med lyftrörets nedre del.

Det säger sig vidare självt att valet av ventilreglagets, eller motsvarande fjärrmanövreringsanordnings, läge i förhållande till lyftröret sett i horisontalplanet är en ren lämplighetsfråga som i tekniskt avseende inte ställer fackmannen inför annat än triviala tekniska överväganden. Inte heller i denna del innefattar därför uppfinningen något patentmotiverande.

Uppfinningen enligt de gällande patentkraven uppfyller sålunda inte villkoren i 2 § patentlagen. Patentet skall därför upphävas.

Lennarth Törnroth Per Carlson Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

LC

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

Visa mer Visa mindre