Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av varumärket AUGUST STRINDBERG.

Ink datum: 2001-11-22

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 98-07826

PRV beslutsdag: 2001-09-19

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Annans släktnamn; Åsyftar någon sedan länge avliden

Tekniska sökord: -

Lagrum: 14 § 1 st 4) varumärkeslagen (1960:644)

Måltyp: varumärke

Utgång: bifall

Beslutskategori: vägledande

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Gert Strand AB och Darom AB

Ombud: Bertil Lundh, Firma Solinvent

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Hinder enligt 14 § första stycket 4) VmL har ansetts inte föreligga mot att som varumärke registrera namnet AUGUST STRINDBERG eftersom detta knappast kunde komma att förknippas med någon annan bärare av släktnamnet Strindberg än den välkände författaren med det namnet som avlidit för mer än 90 år sedan och därför fick anses vara sedan länge avliden i det angivna lagrummets mening.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

YRKANDE M.M.

Sökandena har i Patentbesvärsrätten vidhållit ansökningen om registrering av varumärket AUGUST STRINDBERG för alkoholhaltiga drycker (ej öl) i klass 33.

Sökandena har hänvisat till registreringspraxis i Danmark och Norge och har hävdat att man i Danmark har som utgångspunkt att namn som burits av kända personer kan utnyttjas kommersiellt efter två generationer, d.v.s. efter ca 70 år, och att det i Norge anses att 50 år alltid utgör en tillräckligt lång tid. Sökandena har vidare hänvisat till att namnet John Ericsson ansetts registrerbart som varumärke i Sverige redan 85 år efter uppfinnarens död.

DOMSKÄL

Enligt 14 § första stycket 4) varumärkeslagen (VmL) får ett varumärke inte registreras bl.a. om det innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som annans släktnamn, konstnärsnamn eller likartat namn eller annans porträtt, där namnet eller porträttet uppenbarligen inte åsyftar någon sedan länge avliden.

Av bestämmelsen följer således - såvitt är av intresse i målet - att det hinder som i allmänhet föreligger mot att i varumärke inta ett förekommande släktnamn som sökanden inte har någon behörighet till undantagsvis får vika om namnet burits av en person som är avliden sedan länge och som allmänheten i det förekommande fallet har anledning att primärt förknippa namnet med.

Namnet August Strindberg som det sökta märket består av kan knappast komma att uppfattas åsyfta någon annan bärare av släktnamnet Strindberg än den välkände svenske författaren med det namnet som avled 1912. Fråga i målet är därför om de drygt 92 år som numera förflutit sedan författaren avled innebär att denne är att anse som sedan länge avliden i bestämmelsens mening, i följd varav något hinder inte skulle föreligga mot att namnet registreras som varumärke för sökandena.

Rekvisitet sedan länge avliden är som sådant tämligen oprecist och anger inte någon klar tidsgräns efter vilken ett namn av det här aktuella slaget får brukas i varumärke utan hinder av annans förekommande namnrätt.

I förarbetena till varumärkeslagen förekommer inte heller något närmare uttalande om bakgrunden till undantagsregeln eller om vad som skall förstås med uttrycket sedan länge avliden enligt denna. Där framhölls endast, närmast som ett exempel, att - i överensstämmelse med rådande praxis i de nordiska länderna - namn på historiska personer fick ingå i varumärke utan hinder av att det var fråga också om ett alltjämt förekommande släktnamn (SOU 1958:10 s. 285).

Bestämmelser som i fråga om skyddet för bl.a. släktnamn i sak motsvarar den i VmL finns också i 4 § punkt 4 b) mönsterskyddslagen och i 10 § första stycket punkt 4 firmalagen.

I förarbetena till mönsterskyddslagen (dåvarande 4 § punkt 2 c) uttalade departementschefen med avseende särskilt på rekvisitet sedan länge avliden att det var vanskligt att ange hur gränsdragningen skulle göras men att det bakomliggande syftet, att skydda de efterlevande från att ett namn av det aktuella slaget utnyttjades i ett registrerat mönster, i allmänhet krävde att minst 50 år förflutit från dödsfallet (prop. 1969:168 s. 157 f.). I förarbetena till firmalagen framhölls att undantagsregeln av hänsyn till levande bärare av samma namn eller den avlidnes efterlevande borde tillämpas med försiktighet (prop. 1974:4 s. 213).

Kravet att den åsyftade namnbäraren skall vara avliden sedan länge har således enligt dessa förarbeten främst till ändamål att under en period skydda de efterlevande till den avlidne mot att namnet mot deras vilja blir kommersiellt utnyttjat. Det får förutsättas att detta är bakgrunden även när det gäller den aktuella bestämmelsen i VmL.

Vid ställningstagandet till hur skyddet till förmån för efterlevande närmare bör avgränsas i tiden vid tillämpningen av undantagsregeln kan det ha visst intresse att konstatera att kravet på att den åsyftade namnbäraren skall vara avliden och att viss längre tid gått sedan detta inträffade kan frångås om de efterlevande - när sådana finns - lämnar sitt medgivande till registrering (14 § fjärde stycket VmL).

Undantagsregeln får därmed sin betydelse främst i fall där det inte föreligger något medgivande, beroende antingen på att ett sådant inte begärts eller av någon anledning inte kunnat erhållas.

Med den utgångspunkten är det närmast fråga om att i tillämpningen finna en tidsgräns efter vilken det allmänt sett inte längre framstår som berättigat att eventuella efterlevande skall kunna motsätta sig en registrering av ett namn av det aktuella slaget. En jämförelse kan därvid göras med den skyddstid som i allmänhet gäller inom upphovsrätten och som innebär att det upphovsrättsliga skyddet består under 70 år efter upphovsmannens död (43 § upphovsrättslagen) i syfte bl.a. att det skall kunna hävdas av de två första generationerna av upphovsmannens efterlevande (se Olsson, Henry, Upphovsrättslagstiftningen - En kommentar, 1996, s. 239 f.).

Det finns enligt Patentbesvärsrättens mening inget som talar för att det i allmänhet skulle föreligga ett behov av att ett i tiden längre än så verkande skydd skall gälla till förmån för efterlevande mot utnyttjande av sådana namn som faller under undantaget i 14 § första stycket 4) VmL.

Det synsättet tycks f.ö. vara utgångspunkten vid tillämpningen av motsvarande bestämmelse i den danska varumärkeslagstiftningen (se Koktvedgaard, Mogens och Wallberg, Knud, Varemærkeloven & Fællesmærkeloven 2 uppl.,1998, s. 116).

Patentbesvärsrätten finner mot bakgrund av det anförda att de mer än 90 år som numera förflutit sedan författaren August Strindberg avled får anses innebära att denne är att anse som sedan länge avliden i den mening som avses med bestämmelsen i 14 § första stycket 4) VmL. Hinder föreligger därför inte enligt den bestämmelsen mot att det sökta märket AUGUST STRINDBERG registreras för sökandena. Överklagandet skall därför bifallas.

Alf Linder Valeria Kovacs Stig Bragnum

Referent

Enhälligt

ak Visa mer Visa mindre