Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

01-406
2004-10-07
2004-12-08
Registrering av ett varumärke bestående av en figur i blå färg (PANTONE 3145 U).
2001-12-11
-
-
98-09609
2001-10-17
-
-
-
Särskiljningsförmåga; Figurmärke; Färg; Förvärv
-
13 § 1 st varumärkeslagen (1960:644)
varumärke
avslag
vägledande
sökande
BankomatCentralen Aktiebolag
GROTH & CO. KB
-
-
-
-
Fråga om ett varumärke i form av en figur i blå färg förvärvat för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för transaktionstjänster i klass 36.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE M.M.

BankomatCentralen har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin ansökan om registrering av sitt varumärke bestående av en figur i blå färg (Pantone 3145 U), med en varuförteckning begränsad till ”transaktionstjänster med användning av bankkort i uttagsautomater” i klass 36.

Bolaget har här till grund för talan hållit fast vid att det sökta märket genom användning förvärvat för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för de tjänster det avser.

Till utveckling av sin talan har BankomatCentralen anfört i huvudsak följande.

På uppdrag av BankomatCentralen utförde Brand Eye AB en marknadsundersökning dagtecknad den 17 november 1998 avseende varumärket BANKOMAT. Undersökningen, vilken BankomatCentralen åberopade redan i Patentverket, visar att omsättningskretsen angav ”blå färg” som svar på en fråga om vilken färg sådana uttagsautomater har på vilka varumärket med BANKOMAT är anbringat.

På uppdrag av BankomatCentralen har Brand Eye AB härefter gjort en marknadsundersökning dagtecknad den 31 juli 2002 som varit inriktad på den blå färg som det sökta figurmärket består av. Av undersökningen framgår att 71 procent av dem som tillfrågats förknippade det sökta märket med sådana tjänster eller företag som har samband med uttagsautomater, antingen spontant eller efter upplysning att färgen används i samband med något som har med pengar att göra.

Undersökningsresultatet visar enligt BankomatCentralens mening att märket i den blå färgen i praktiken fungerar väl som varumärke för de tjänster vilka ansökan numera omfattar. Det bör framhållas att bankkontoren på senare år kraftigt skurit ned på sina kontantuttagstjänster, vilket lett till att allmänheten blivit mer och mer hänvisad till uttagsautomater. Detta innebär med all sannolikhet att tidigare visad inarbetning av den sökta ”färgfiguren” förstärkts.

___________

BankomatCentralen har i Patentbesvärsrätten - förutom den marknadsundersökning dagtecknad den 17 november 1998 som lades fram i Patentverket - åberopat den marknadsundersökning som Brand Eye AB utfört och som är dagtecknad den 31 juli 2002.

DOMSKÄL

Frågan i målet är om BankomatCentralens figurmärke i blå färg genom användning förvärvat särskiljningsförmåga för sådana transaktionstjänster i klass 36 som det numera avser. Något förenklat kan märket beskrivas som en rektangel med avrundade hörn, vilken i sin helhet är täckt med den blå färg som i Pantone Inc:s färgidentifieringskod, Pantone Matching System, har beteckningen Pantone 3145 U. Enkla geometriska figurer såsom den i det sökta märket har enligt fast praxis låg ursprunglig särskiljningsförmåga för varor och tjänster. I hög grad är därför särskiljningsförmågan hos märket i dess helhet beroende av om omsättningskretsen sätter den i märket framträdande blå färgen i samband med de tjänster som märket avser.

Bestämmelserna om förvärv av särskiljningsförmåga i 13 § varumärkeslagen bygger på artikel 3.3 i Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EG:s varumärkesdirektiv). EG-domstolen har i sin dom den 4 maj 1999 i de förenade målen C 108--109/97 (Chiemsee-fallet) yttrat sig över hur artikel 3.3 i direktivet skall tolkas med avseende på geografiska namn. Domstolen har senare bekräftat att dessa omständigheter är relevanta också vid bedömning av särskiljningsförmågan hos andra varumärken än sådana som består av geografiska namn, se bl.a. domstolens dom den 6 maj 2003 i mål C-104/01 (Libertel Groep-fallet) angående frågan om en färg i sig (färgen rosa) kan registreras som varumärke.

Prövningen av frågan om ett varumärke förvärvat särskiljningsförmåga skall enligt EG-domstolens praxis grundas på en helhetsbedömning av de omständigheter som kan visa att varumärket i fråga fungerar som ett individualiseringsmedel (Chiemsee-fallet punkt 49 och Libertel Groep-fallet punkt 67). Hänsyn kan tas till bl.a. den marknadsandel som varumärket innehar, hur ofta, hur länge och på hur stort geografiskt område varumärket har brukats, hur stora investeringar som har gjorts för att saluföra det, den andel av omsättningskretsen som tack vare varumärket kan ange att varan kommer från ett visst företag samt yttranden från handelskammare och andra yrkessammanslutningar (Chiemsee-fallet 51).

Om omsättningskretsen eller åtminstone en betydande del av denna krets uppfattar varumärket som ett kännetecken för de varor som märket avser skall kravet på särskiljningsförmåga enligt EG-domstolen under alla förhållanden anses uppfyllt (Chiemsee-fallet 52). Kravet på särskiljningsförmåga kan dock enligt domstolen inte bedömas enbart med utgångspunkt i abstrakta fakta såsom bestämda procentsatser (Chiemsee-fallet 52). I anslutning härtill har domstolen förklarat att gemenskapsrätten inte utgör hinder för att marknadsundersökningar används för att bedöma om ett varumärke förvärvat erforderlig särskiljningsförmåga (Chiemsee-fallet 53).

BankomatCentralen har till stöd för att märket förvärvat särskiljningsförmåga - förutom påståendet att bankkontoren på senare år kraftigt skurit ned på sina kontantuttagstjänster och att detta lett till att allmänheten blivit mer och mer hänvisad till uttagsautomater - endast åberopat omständigheter som avser kännedomen om det sökta figurmärket i blå färg. Och till styrkande av kännedomen om märket har bolaget åberopat de två marknadsundersökningar som utförts av Brand Eye AB. Frågan om märket förvärvat särskiljningsförmåga för de transaktionstjänster som det numera avser får följaktligen bedömas med utgångspunkt i främst de åberopade marknadsundersökningarna.

Den första undersökningen från år 1998 syftar enligt sin lydelse till att undersöka till vilken näringsidkare varumärket BANKOMAT kopplas och till vilken färg märket kopplas. I undersökningen anges att den genomfördes under veckorna 39-41 år 1998 samt att frågor ställdes per telefon till 502 personer i ett slumpmässigt urval av hushåll runt om i landet. Vidare anges att den person i hushållet som stod närmast i tur att fylla år blev intervjuad. I undersökningen finns dock inga närmare uppgifter om hur det slumpmässiga urvalet av hushåll gjordes.

Enligt undersökningen svarade ca 2 procent av de tillfrågade (9 av 502) ”blå” på frågan ”Kan du säga vad du kommer att tänka på när Du hör ordet BANKOMAT?”. Vidare svarade ca 81 procent av de tillfrågade (409 av 502) ”blå” på frågan ”Kan Du säga vilken färg en BANKOMAT-skylt eller en BANKOMAT-uttagsautomat har?”.

Den andra undersökningen från år 2002 är enligt sin lydelse inriktad på att undersöka till vilken företeelse en viss färg kopplas. I undersökningen anges att den genomfördes under veckorna 23-25 år 2002 samt att den omfattade intervjuer med ett slumpmässigt urval av 1 004 personer i åldrarna 18-60 år i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Jönköping, Sundsvall och Nyköping. I undersökningen finns inga uppgifter om hur det slumpmässiga urvalet av personer gjordes.

Enligt undersökningen var det ca 58 procent av de tillfrågade (580 av 1 004) som - i samband med att de förevisades en bild på det sökta märket - svarade ”Ja” på frågan ”Känner du igen den här blå färgen?”. Av dessa var det sedan ca 19 procent (195 av 1 004) som på följdfrågan ”Om ja. För vad?”, preciserade sitt svar till att avse varumärket BANKOMAT (45) eller uttagsautomater (150). Vidare var det ca 4 procent (33 av 1 004) som på denna följdfråga svarade banker i allmänhet (5), någon av bankerna Svenska Handelsbanken, Nordea eller SEB (23) eller bankkort (5).

Härutöver var det, som undersökningen får förstås, ca 38 procent av de tillfrågade (379 av 1004) som svarade uttagsautomater (275) eller BANKOMAT (104) på frågan ”Om jag säger att den här färgen används i samband med något som har med pengar att göra, vad kommer du att tänka på då?”. Till detta kommer att ca 10 procent av de tillfrågade (104) på denna fråga svarade banker i allmänhet (15), någon av bankerna Svenska Handelsbanken, Nordea eller SEB (76) eller bankkort (13).

Av de frågor som ställts i de båda undersökningarna är det enligt Patentbesvärsrättens mening endast den första frågan, jämte tillhörande följdfråga, i den andra undersökningen som ensam för sig är ägnad att ge ett underlag för slutsatsen i vilken mån de tillfrågade personerna uppfattade figurmärket i blå färg som ett kännetecken för sådana transaktionstjänster som märket avser.

Varken frågan om färg i den första undersökningen eller den ovan redovisade frågan med hjälpinformation i den andra undersökningen kan sålunda enligt rättens mening visa huruvida blå färg respektive figurmärket i blå färg fungerar som ett kännetecken för föreliggande tjänster. Att det i omsättningskretsen finns en kunskap om att en näringsidkare använder en viss färg i något avseende behöver sålunda inte innebära att färgen i sig också uppfattas som ett kännetecken. Och s.k. hjälpinformation som tar sikte på föremålet för de tjänster som tillhandahålls inbjuder i alltför hög grad till ett svar som sätter figurmärket i samband med tjänsterna.

Av svaret på den i sammanhanget adekvata frågan får anses framgå, att de ca 20 procent av de tillfrågade som utan någon hjälpinformation preciserade sitt svar till varumärket BANKOMAT - som är skyddat för bl.a. automater för uttag av kontanter - uttagsautomater eller till bankkort kan sägas ha uppfattat det sökta figurmärket i blå färg som kännetecken för sådana transaktionstjänster som märket avser. Att ca 3 procent satte märket i samband med banker kan däremot inte läggas till grund för slutsatsen att de också uppfattade märket som ett kännetecken för transaktionstjänster, eftersom det finns ett tämligen stort utrymme för att de därmed satt märket i samband med något annat än tjänster av detta slag.

Det förhållandet att ca 20 procent av respondenterna i undersökningen uppfattat märket som kännetecken för transaktionstjänster är enligt Patentbesvärsrättens mening inte tillräckligt för att märket skall anses ha förvärvat för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för sådana tjänster. Inte heller med beaktande av vad som i övrigt förekommit är det visat att märket förvärvat sådan särskiljningsförmåga. Överklagandet skall därför lämnas utan bifall.

Per Carlson Jeanette Bäckvall Valeria Kovacs

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

ak
Visa mer Visa mindre