Domstols Målregister

Målet gäller: Registrering av mönstret för en tändare med tänddel.

Ink datum: 2002-02-20

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 99-0513

PRV beslutsdag: 2001-12-18

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Återtagen prioritet

Tekniska sökord: -

Lagrum: 2 § mönsterskyddslagen (1970:485)

Måltyp: mönster

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: BIC Corporation

Ombud: Albihns Stockholm AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: -

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

BAKGRUND

Den mönstersökta tändaren ingick tillsammans med sju andra mönster i en ansökan som inkom till Patentverket den 18 mars 1999. Prioritet åberopades från den 18 september 1998 och avsåg en designpatentansökning från USA med ansökningsnummer 29/093 828 publicerad med nr Des. 424 372 vars handlingar innehöll flera mönster identiska med mönster som ingick i den förevarande ansökningen. Samtliga mönster i BIC Corporations (BIC) ansökning blev offentliga den 19 mars 1999. Därefter återkallade BIC ansökan såvitt avsåg samtliga mönster utom det nu aktuella. Prioritetsyrkandet för förevarande mönster ändrades den 22 november 1999 till att gälla från en annan den 17 mars 1999 i USA ingiven designpatentansökan med nummer 29/102 108 publicerad med nr US D437 732 S som innehöll mönsterbilder identiska med de i målet aktuella. Prioritetsyrkandet beträffande samtliga mönster återtogs efter det att mönstren offentliggjorts. Patentverket avslog ansökningen genom det överklagade beslutet eftersom återtagandet av prioritetsyrkandet enligt verket innebar att BIC:s egna mönster utgjorde nyhetshinder mot registreringen av förevarande mönster.

YRKANDE M.M.

BIC har i Patentbesvärsrätten vidhållit ansökningen.

Till grund för sin talan har bolaget anfört att det sökta mönstret inte nyhetsskadats till följd av att tidigare prioritetsyrkande återtagits.

Till utveckling av talan har BIC bl.a. anfört följande. I målet är ostridigt att samtliga mönster blev allmänt tillgängliga den 19 mars 1999. Mönstren har inte publicerats eller på annat sätt blivit offentliga före denna dag vare sig i Sverige eller i utlandet. Nyhetsregeln i 2 § mönsterskyddslagen (ML) innebär att allt som blivit känt före dagen för registreringsansökan kan anföras som nyhetshinder om tillräcklig likhet föreligger. Om två mönster söks registrerade samma dag kan de inte utgöra hinder för varandra utan registreras sida vid sida. I 2 § andra stycket ML återfinns en regel om hur man skall förfara vid kollisionsfall d.v.s. sådana situationer där det finns en äldre rättighet som kolliderar med ett sökt mönster som blir offentligt före mönstret med äldre prioritet. Syftet med en sådan bestämmelse måste vara att det skall gå att avgöra vem som har rätt till ett mönsterskydd i de situationer där skilda rättsubjekt ansöker om registrering av samma formgivning. Stöd för uppfattningen finns i Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd, artiklarna 11 (1)(d) och 11 (4) varav framgår att skäl för att vägra registrering på grund av kollision med äldre rätt som gjorts tillgänglig för allmänheten efter den dag då ansökan gjordes endast får åberopas av den person som ansöker om eller innehar den konkurrerande rättigheten. I den svenska lagen har inte införts sådana bestämmelser som anges i artikel 11 (6) i direktivet. Regeln om kollisionsfall är inte tänkt att tillämpas för att stjälpa sökandens eget mönster utan har som huvudsyfte att bringa ordning då olika rättssubjekt har rättigheter som kolliderar. Patentverket grundar sitt avslag på att en begäran om prioritet inte kan återkallas sedan ansökan blivit offentlig. Något stöd för en sådan tolkning kan inte återfinnas. Återtagande av prioritet är utan tvekan en sådan inskränkning som enligt 13 § ML bör tillåtas så länge ansökan är under behandling. Förevarande ansökan har accepterats i ett flertal länder däribland Norge.

DOMSKÄL

I målet gäller 2 § ML i dess lydelse före den 1 juli 2002. Detsamma gäller bestämmelserna om prioritet i 8 § ML och 8 § i mönsterskyddsförordningen. Dessa innebär att vid tillämpning av 2 § ML anses en svensk mönsteransökan som ingiven på prioritetsdagen.

Vad först avser sökandens inställning att bestämmelsen i 2 § andra stycket andra meningen ML om äldre ansökans från dess ansökningsdag hindrade verkan mot senare ingiven ansökan inte bör tillämpas om det är en och samme sökande i de båda ansökningarna, kan konstateras att bestämmelsen till sin ordalydelse inte medger något sådant undantag. I förarbetena till bestämmelsen framhålls också att den är avsedd att få samma verkan oavsett att det är samme sökande i den äldre och i den yngre ansökningen, se SOU 1965:61, s. 232 m; jfr också förarbetena till 2 § i 1967 års patentlag som utgjort förebild till den i målet aktuella bestämmelsen, se NU 1963:6, s. 131.

När det därefter gäller sökandens invändningar mot Patentverkets överväganden i överklagade beslutet ifråga om det av sökanden återkallade prioritetsyrkandet får Patentbesvärsrätten till en början anmärka att verket, i motsats till vad sökanden hävdar, inte gjort gällande att ett tidigare prioritetsyrkande inte får återkallas efter det att en ifrågavarande ansökan gjorts allmänt tillgänglig. Övervägandena avser i stället endast vilken verkan återkallandet får vid tillämpningen av den aktuella bestämmelsen i 2 § ML.

Den frågan har inte berörts i förarbeten till ML och, så långt utredningen utvisar, inte heller i rättspraxis. Däremot är den belyst vad gäller tillämpningen av den motsvarande bestämmelsen i 2 § patentlagen, se prop. 1977/78:1, s. 325, innebärande att ansökningens hindrade verkan från prioritetsdagen kvarstår under förutsättning att det varit fråga om en giltig prioritet och att prioritetsyrkandet inte frånfallits före den tidpunkt då ansökningen blivit allmänt tillgänglig. Detsamma gäller f.ö. vid tillämpning av en motsvarande bestämmelse, artikel 54(3), i den europeiska patentkonventionen, se Europeiska Patentverkets riktlinjer för prövningen, del C, kap. IV.6 och kap. V.2.

En sådan kvarstående verkan är motiverad särskilt av rättsäkerhetsskäl eftersom det annars trots tillgängliggörandet av en ansökan med åberopad prioritet alltid skulle råda ovisshet - eventuellt fram till ansökningens slutliga avgörande - om från vilken tidpunkt den de facto kommer att verka som hinder, ett förhållande som såväl försvårar Patentverkets handläggning av andra senare ansökningar som medför nackdelar både för sökandena i dessa och för tredje man.

Det anförda medför emellertid också att den sökande som i sin egen ansökan åberopar en giltig prioritet och sedan ansökningen blivit allmänt tillgänglig återkallar sitt prioritetsyrkande själv träffas av den till följd av det allmänna tillgängliggörandet av ansökningen, kvarstående verkan från prioritetsdagen, se i detta avseende 1980 års patentlagskommentar, s. 133 (jfr. för övrigt rättsfallet RÅ 1984 2:91).

Emellertid disponerar sökanden över sitt prioritetsyrkande och kan således genom att inte återkalla yrkandet undgå att hindras av en sådan kvarstående verkan.

De ovan angivna förhållandena tillämpade på omständigheterna i målet leder till följande bedömning.

Såsom Patentverket anfört i överklagade beslutet blev samtliga de med förevarande mönsteransökan den 18 mars 1999 ingivna mönstren, dvs. även de nu vidhållna mönstren enligt fig. 32 37, allmänt tillgängliga redan den 19 samma månad till följd av att prioritet yrkades från en i USA den 18 september 1998 ingiven ansökan med nr 29/093 828, vilken sedermera beviljats och publicerats den 9 maj 2000. Det betyder emellertid, i motsats till vad Patentverket vidare anfört, inte att samtliga mönster automatiskt vid tillämpning av bestämmelsen i 2 § andra stycket andra meningen ML får hindrande verkan redan från den yrkade prioritetsdagen. Tvärtom är det bara de mönster som faktiskt ingår såväl i den prioritetsgrundande ansökningen som i den svenska ansökningen i den form denna blev allmänt tillgänglig som får sådan verkan. Mönstren enligt fig. 32 37 ingick inte i den prioritetsgrundande ansökningen. Däremot återfinns dessa mönster i den ansökan nr 29/102 108, ingiven i USA den 17 mars 1999 och sedermera beviljad och publicerad med nr D437 732 S från vilken sökanden emellertid inte yrkade prioritet förrän i en skrift inkommen till Patentverket den 22 november 1999, dvs. mer än sex månader efter den svenska ansökningens ingivningsdag och ansökningens allmänna tillgängliggörande i anslutning därtill. Yrkandet är därför inte framställt i föreskriven ordning, jfr Patentbesvärsrättens avgörande i målet 01 191. Oaktat detta förhindrar rättsäkerhetsskäl att ett först sedan ansökningen blivit allmänt tillgänglig framställt prioritetsyrkande tillmäts någon betydelse vid tillämpning av den ifrågavarande bestämmelsen i 2 § ML. Sammantaget kan således mönstren enligt fig. 32 37 inte anses kända från någon tidpunkt innan ingivningsdagen för den förevarande svenska ansökningen. Därmed utgör de mönster som ingick i USA ansökningen 29/102 108 inte registreringshinder i målet.

Kvar står emellertid frågan om de vidhållna mönstren enligt fig. 32 37 väsentligen skiljer sig från de mönster som innefattades i den till en början som prioritetsgrund åberopade USA ansökningen nr 29/093 828. För att underlätta förståelsen av domen i den delen har vid denna fogats kopia av den beviljade och publicerade amerikanska ansökningen (bilaga 2) samt kopia av de motsvarande mönstren som ingick i den förevarande svenska ansökningen varvid dock av de senare endast de mönster medtagits (fig. 8 9, bilaga 3), vilka bedömts komma de vidhållna mönstren enligt fig. 32 37 (bilaga 4) närmast.

En jämförelse ger vid handen att den grundform som karaktäriserar de vidhållna mönstren återfinns i de bifogade kopiorna. De smärre detaljskillnader som de vidhållna mönstren företer i förhållande till dessa kan inte anses förändra det samlade helhetsintrycket av de vidhållna mönstren i förhållande till de tidigare mönstren. Skillnadsvillkoret i 2 § ML är således inte uppfyllt och dessa mönster utgör således registreringshinder.

Överklagandet kan därför inte bifallas.

Alf Linder Jeanette Bäckvall Lennarth Törnroth

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 5 (Formulär B)

ak Visa mer Visa mindre