Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

02-152
2004-08-23
2004-10-24
Patent på "Förfarande för hanterande av tidsrelationer".
2002-03-15
-
-
9602364-3
2002-01-16
-
-
-
Matematisk metod;Teknisk karaktär
Tidsrelationer; Dator; Polynom; Disjunktioner; Ekvationer
1 § patentlagen (1967:837)
patent
avslag
intressant
sökande
Forskarpatent i Linköping AB
Erik Berglund, Berglunds Patentbyrå AB
-
-
-
-
Patentbesvärsrätten fann att ett förfarande för hanterande av problem som innefattar tidsrelationer inte utgjorde en lösning på ett tekniskt problem eller medförde någon teknisk effekt och heller inte krävde tekniska överväganden för att kunna utföras, utan uppfattades som en matematisk metod vilket helt klart faller inom det i 1 § andra stycket första punkten patentlagen angivna undantaget. En dator för utförande av metoden ansågs också falla inom undantaget.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE

I överklagandet vidhåller sökanden patentansökningen med oförändrade patentkrav 1-3 samt ett korrigerat självständigt patentkrav 4, vilket kompletterats med bestämningar b och c som saknades i den till Patentverket ingivna kravuppsättningen och som har samma lydelse som bestämningarna b och c i patentkrav 1.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Av ansökningens beskrivning framgår i huvudsak följande beträffande uppfinningens bakgrund och syfte.

Det finns många tillfällen när en anordning som kan hantera tidsinformation är önskvärd. Exempelvis innefattar övervakande och styrning av komplexa industrisystem ett hanterande av tid. Kemisk processindustri är ett typiskt exempel på ett system där användaren måste ha förmågan att arbeta med tidsrelationer. För att klara kvalitetskraven, krävs en mycket skicklig maskinförare. Detta betyder även att man riskerar att leverera olika kvalité beroende på olika maskinförare eller -operatörer. Vidare finns den mänskliga faktorn eftersom även en god operatör inte kan övervaka alla parametrar kontinuerligt. Likaså kan en del processer vara så komplicerade att en överblick över processituationen är svår att erhålla.

En annan användning där det föreligger ett behov av en anordning som kan hantera temporal information är automatiserad översättning. Ett sådant system måste kunna hantera tempusformerna korrekt. Uppenbarligen innefattar detta hanterandet av tid. Även korta meningar kan ge upphov till ett stort antal felöversättningar om fel tempus väljs.

Vid lösandet av kriminalfall, är mängden insamlade data ofta relativt stor och består av olika händelser relaterade i tiden. Som vi alla har förstått från detektivhistorier kan ett sådant scenario vara jämförelsevis svårt att genomskåda även med en begränsad mängd personer och händelser. I verkligheten kan kriminalfall innefatta mycket mer data så att det blir omöjligt att hantera av en person. Med andra ord behövs även en anordning som kan hantera och resonera om tidsrelationer för att hjälpa polisen med deras utredningsarbete.

Mot bakgrund av de ovanstående problemen har uppfinningen till uppgift att åstadkomma en dator som kan hantera problem som innefattar tidsrelationer och begränsningar och bekräfta eller utesluta föreliggandet av lösningar med numeriska värden överensstämmande med de inledningsvis givna relationerna och begränsningarna.

Det patentsökta förfarandet definieras på följande sätt i det gällande patentkravet 1.

Förfarandet för att hantera problem som innefattar tidsrelationer och begränsningar och bekräfta eller utesluta föreliggandet av lösningar med numeriska värden överensstämmande med de inledningsvis givna relationerna och begränsningarna kännetecknat av att begränsningarna formuleras som disjunktioner av par av förstagradspolynom relaterade med <, <=, =, =>, > och <> under restriktionen att som mest är en begränsning av en annan typ än <>, varefter begränsningarna uppdelas i tre mängder:

A en mängd innehållande de begränsningar som ej innehåller någon relation av typen <>;

B en andra mängd innehållande de begränsningar som endast innehåller relation av typen <>;

C en tredje mängd innehållande de andra begränsningarna; vilka behandlas på följande sätt:

a satisfierbarheten för relationerna i A testas med ett förfarande för att lösa ekvationer;

b satisfierbarheten för skillnaderna i B testas genom att dela upp relationerna i deras respektive delrelationer vilka testas separat för satisfierbarhet tillsammans med relationerna i A genom ett förfarande för att lösa ekvationerna;

c satisfierbarheten för relationerna i C testas genom att uppdela relationerna i deras respektive delrelationer och separat testa delrelationerna av typen <> separat tillsammans med relationerna i A med ett förfarande för att lösa ekvationer och om ingen kombination är uppfyllbar eller satisfierbar så ersätts jämförelsen av den unika relation i jämförelsen som ej är relaterad genom <> varefter hela förfarandet appliceras på detta /modifierade problem.

Det självständiga patentkravet 4 avser en dator för utförande av förfarandet enligt patentkravet 1.

Sökanden har i Patentverket framhållit att uppfinningen liksom en klocka löser det tekniska problemet med att hålla reda på tid. Att problemet är av teknisk art framgår även av uppräkningen av tillämpningar i beskrivningen. I överklagandet har sökanden vidare framfört att uppfinningen avser en teknisk lösning för hanterandet av tidsrelationer och det är denna för vilken skydd sökes även om idén bakom kan uppfattas som en matematisk metod. Sökanden hänvisar som jämförelse till Europeiska Patentverkets (EPO) besvärskammares avgöranden T 208/84 (OJ EPO 1987, s. 14) och T 769/92 (OJ EPO 1995, s. 525).

DOMSKÄL

I 1 § andra stycket patentlagen (PL) ges ett antal exempel på vad som inte anses vara en uppfinning i enlighet med paragrafens första stycke. Bland dessa exempel återfinns vad som utgör enbart en matematisk metod, en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet, ett datorprogram och en presentation av information.

Frågan om den närmare tillämpningen av dessa bestämmelser, vilka i sak är överensstämmande med artikel 52(1)-(3) i den Europeiska Patentkonventionen (EPC), har i svensk praxis mera utförligt belysts i Patentbesvärsrättens lagakraftvunna domar under hösten 2002 i de båda målen 01-156 och 01-157 med negativ utgång för sökanden. Båda gällde ett elektroniskt, dvs. datoriserat, börshandelssystem och ett förfarande vid ett sådant system för matchning av sälj- och köpkurser under vissa förutsättningar, i målet 01-156 med beaktande också av köp- och säljkurser vid andra elektroniska börser än den där ifrågavarande köp- eller säljorder lagts. I det följande sker för enkelhets skull hänvisning endast till domen i 01-157 och med beteckningen OM-domen.

Övervägandena i den domen innebär i fråga om de rättsliga utgångspunkterna för prövningen sammanfattningsvis för det första att den omfattande och i sak väsentligen ensartade praxis som utbildats vid EPO:s besvärskamrar när det gäller datorrelaterade uppfinningar, däribland uppfinningar som rör undantagen i 1 § andra stycket PL, bör vara vägledande för den svenska rättstillämpningen på området.

I enlighet med OM-domen innebär den närmare regleringen i EPC och praxis vid EPO (se domen s. 10 - 15 ö) i sammanfattning följande. En uppfinning anses patenterbar endast om den har teknisk karaktär och detta villkor ligger i begreppet uppfinning i 1 § första stycket PL med den precisering som följer av andra stycket. Erforderlig teknisk karaktär föreligger om en uppfinning löser ett tekniskt problem, medför en teknisk effekt eller förutsätter tekniska överväganden, vilka båda sistnämnda kriterier implicerar att uppfinningen löser ett tekniskt problem. Jämförd med känd teknik måste en datorrelaterad uppfinning bedömd som helhet innefatta ett nytt tekniskt bidrag som således inte hänför sig till något som enligt 1 § PL faller utanför det patenterbara området. Detta bidrag blir avgörande för prövning av frågan om nyhet och uppfinningshöjd.

En ren automatisering av en matematisk metod eller av en plan, regel eller metod för affärsverksamhet, med den tidsvinst och säkerhet detta ger får inte teknisk karaktär enbart därför att metoden i ett aktuellt patentkrav karakteriseras genom normala medel i en dator vilka definieras i funktionsform svarande mot de steg som ingår i metoden. Först om metodens utformning och genomförande med hjälp av en konventionell dator kräver tekniska överväganden kan det medföra att kravet på teknisk karaktär uppfylls.

Patentbesvärsrätten redovisade i OM-domen de närmare omständigheterna i två uppmärksammade besvärskammaravgöranden av relevans för undantaget ifråga om metoder för affärsverksamhet, nämligen avgörandet i fallet T 769/92 och avgörandet i fallet T 931/95 (OJ EPO 2001, s. 441). Det förstnämnda med positiv utgång och det andra med negativ utgång för den sökande. Fallen har samma relevans för bedömningen i det nu prövade målet. Sedan OM-domen meddelades är att särskilt märka det ytterligare besvärskammaravgörandet i fallet T 641/00 (OJ EPO 2003, s. 352). Detta avsåg en metod att tilldela ett SIM-kort åtminstone två identiteter i syfte att möjliggöra en uppdelning av samtalskostnaderna på olika typer av telefonsamtal (exempelvis privatsamtal och affärssamtal). I detta avgörande, som utföll till patenthavarens nackdel, bekräftas att en uppfinning för att vara patenterbar måste, jämförd med känd teknik, lösa ett tekniskt problem samt att ifråga om en uppfinning, vilken definieras genom en blandning av tekniska och icke-tekniska bestämningar och vilken som helhet har teknisk karaktär, endast sådana bestämningar som bidrar till uppfinningens tekniska karaktär, eller m.a.o. till lösningen av det ifrågavarande tekniska problemet, får beaktas vid bedömningen av huruvida erforderlig uppfinningshöjd föreligger.

Det bör också anmärkas att Patentbesvärsrätten i en i juni 2004 meddelad dom i målet 04-048 funnit att ett system och ett förfarande för optimalt tillhandahållande av mobil service och innefattande en övervakning av tidsrelationer inte hade erforderlig teknisk karaktär.

Det grundläggande i det i målet aktuella patentsökta förfarandet är, såsom Patentverket funnit, otvivelaktigt att hänföra till undantaget för matematiska metoder i 1 § andra stycket PL och förfarandet löser i vart fall inte något tekniskt problem och förutsätter inte några tekniska överväganden. Och sökanden har inte knutit förfarandet sådant det definieras i patentkravet 1 till någon teknisk tillämpning. Förfarandet saknar sålunda erforderlig teknisk karaktär och är därför inte patenterbart enligt 1 § andra stycket 1 PL.

Vad därefter gäller det självständiga patentkravet 4, som är inriktat på en dator för utförande av förfarandet enligt patentkravet 1, framgår i sak, utöver vad som anges i det självständiga förfarandekravet, endast att det finns in- och utgångsorgan, en behandlingsenhet och minnesorgan samt att den är programmerad att utföra nämnda förfarande, varvid datorns funktion svarar mot de i förfarandekravet 1 angivna stegen. Ansökningsbeskrivningen ger inte grund för annat antagande än att denna funktion uppnås genom rutinmässig datorprogrammering av en konventionell dator och den förutsätter inte användning av några specificerade nya tekniska komponenter.

Det självständiga patentkravet 4 skiljer sig således i fråga om det reella sakinnehållet inte från det självständiga förfarandekravets innehåll på något avgörande sätt och anger därför inte heller en patenterbar uppfinning.

Omständigheterna i de av sökanden åberopade besvärskammaravgörandena T 208/84 och T 769/92 skiljer sig från de i föreliggande mål i sådan omfattning att avgörandena inte motiverar en annan bedömning än den ovan gjorda. Inte heller har Patentbesvärsrätten eljest i hittills publicerad EPO praxis funnit något avgörande som talar i annan riktning.

Överklagandet kan därför inte bifallas.

Lennarth Törnroth Stefan Svahn Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

ak
Visa mer Visa mindre