Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 02-154

Beslutsdatum: 2003-05-30

Lagakraft: 2004-03-03

Målet gäller: Upphävande av patent på kärnbränsleaggregat med stor kylmedelsförande tub.

Ink datum: 2002-03-18

Reg datum: -

Överklagat: 2003-07-29

PRV:s nummer: 9003877-9

PRV beslutsdag: 2002-01-18

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 4580-03

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: Avdelad ansökan; Stöd i grundhandlingarna

Tekniska sökord: kärnbränsleaggregat

Lagrum: 25 § punkt 3 patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall2

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Westinghouse Atom AB

Ombud: Bjerkéns Patentbyrå KB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: General Electric Co

Ombud: Dr Ludwig Brann Patentbyrå AB

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit att en avdelad ansökning ej kan anses ha erforderligt stöd i stamansökningens grundhandlingar.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller överklagandet och upphäver, med undanröjande av överklagade beslutet, patentet.

YRKANDEN M.M.

I överklagandet yrkar invändaren, såsom det får förstås, att patentet upphävs på grund av 1) bristande stöd i stamansökningen, 2) bristande uppfinningshöjd samt 3) otillåtna ändringar i den avdelade ansökningen.

Patenthavaren yrkar att patentet upprätthålls med i första hand en första uppsättning patentkrav betecknade A1 och i andra hand en andra uppsättning patentkrav betecknade A2, vilka inkommit 21 februari 2003. Om det vid prövning av A2-patentkraven befinns att ”minska” inte har tydligt stöd i grundhandlingarna yrkar patenthavaren att ”minska” ersätts med ”minimera”. Om vidare en uppdelning av patentkravet 1 i A1- och A2-patentkraven i en ingress och en kännetecknande del anses erforderlig yrkar patenthavaren om möjlighet till sådan omformulering. Om det befinns att ett eller flera av de osjälvständiga A1- och A2-patentkraven ej har erforderligt stöd i grundhandlingarna yrkar patenthavaren att prövningen sker med uteslutande av detta eller dessa patentkrav.

För det fall varken A1- eller A2-patentkraven, som de nu är avfattade eller med de självständiga patentkraven omskrivna i tvådelad form, befinns vara godtagbara yrkas att en tredje uppsättning patentkrav inkomna 21 februari 2003 och betecknade B1 skall prövas. Det yrkande som framställts angående de osjälvständiga A1- och A2-patentkraven gäller även för B1- patentkraven.

Om patentkravet 1 i B1-patentkraven skulle befinnas vara ej tillräckligt tydligt yrkas att en fjärde uppsättning patentkrav inkomna 21 februari 2003 och betecknade B2 skall prövas. Om det vid prövning av B2-patentkraven befinns att ”minska” inte har tydligt stöd i grundhandlingarna yrkas att ”minska” ersätts med ”minimera”. Det yrkande som framställts angående de osjälvständiga A1- och A2-patentkraven gäller även för B2-patentkraven.

För det fall att inget av de självständiga patentkraven i A1, A2, B1 och B2 befinns vara godtagbara yrkas att dessa patentkrav prövas i ordningen A1, A2, B1 och B2 med tillägg av de kännetecken som är angivna i patentkrav 6 eller i patentkrav 7 i respektive kravuppsättning.

Om inget av yrkandena avseende A1-, A2-, B1- och B2-patentkraven kan bifallas, yrkas att patentkraven av den 23 december 1997, med de av förbiseende utelämnade orden ”öppning vid sin” införda mellan ”en” och ”övre” på fjärde styckets sista rad prövas.

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Föreliggande patent avser enligt patentkravet 1 i kravuppsättningen betecknad A1 ett bränsleaggregat för en kärnreaktor, innefattande ett antal långsträckta parallella bränslestavar, vilka vardera innehåller en pelare av kärnbränsle och vilka innefattar dels bränslestavar som är av full längd, dels minst en bränslestav som är avkortad i förhållande till dessa, stödorgan vilka bildar en uppsättning stödpunkter, som upprätthåller ett system av bränslestavar på ett avstånd från varandra och vilka innefattar en nedre stagplåt som står i ingrepp med bränslestavarnas nedre ändar, en tappdel som sträcker sig från den nedre stagplåten och som bildar en kammare för mottagning av kylmedel, en cylindrisk långsträckt kylmedelsförande tub med stor och över dess längd samma diameter som sträcker sig uppåt genom aggregatet inom systemet av bränslestavarna och parallellt med dessa och som upptar ett utrymme motsvarande ett flertal bränslestavar, vilken kylmedelsförande tub har en öppning vid sin nedre ände för mottagning av kylmedel och en öppning vid sin övre ände för uttömning av kylmedel, och åtminstone ett distanselement, beläget axiellt mellan de övre och nedre ändarna av bränslestavarna för att i sidled stödja bränslestavarna och den kylmedelsförande tuben.

Patentkravet 1 i kravuppsättningen A2 skiljer sig från patentkravet 1 i kravuppsättningen A1 genom att uttrycket ”för att minska kylmedelstryckfallet i bränsleaggregatet och öka reaktorns kallavställningsreaktivitetsmarginal” införts efter uttrycket ”minst en bränslestav som är avkortad i förhållande till dessa”.

Patentkravet 1 enligt kravuppsättningen B1 har följande lydelse.

Bränsleaggregat för en kärnreaktor, innefattande ett antal långsträckta parallella bränslestavar, vilka vardera innehåller en pelare av kärnbränsle och vilka innefattar bränslestavar som är av full längd, stödorgan vilka bildar en uppsättning stödpunkter, som upprätthåller ett system av bränslestavar på ett avstånd från varandra och vilka innefattar en nedre stagplåt som står i ingrepp med bränslestavarnas nedre ändar, en tappdel som sträcker sig från den nedre stagplåten och som bildar en kammare för mottagning av kylmedel, en långsträckt kylmedelsförande tub med stor diameter som sträcker sig uppåt genom aggregatet parallellt med bränslestavarna och som har en öppning vid sin nedre ände för mottagning av kylmedel och en öppning vid sin övre ände för uttömning av kylmedel, åtminstone ett distanselement, beläget axiellt mellan de övre och nedre ändarna av bränslestavarna för att i sidled stödja bränslestavarna och den kylmedelsförande tuben, kännetecknat av att minst en av bränslestavarna är en bränslestav som är avkortad i förhållande till bränslestavarna som är av full längd för att minska tryckfallet i kylmedlet och öka reaktorns kallavställningsreaktivitetsmarginal och att den kylmedelsförande tuben upptar ett utrymme motsvarande ett flertal bränslestavar, är cylindrisk och ej upptar något utrymme ovanför den avkortade bränslestaven eller någon av de avkortade bränslestavarna.

Patentkravet 1 i kravuppsättningen B2 skiljer sig från patentkravet 1 i kravuppsättningen B1 genom att uttrycket ”med samma diameter över hela dess längd” ersatt ordet ”och” efter ordet ”cylindrisk” i slutet på patentkravet 1 i B1-patentkraven.

Föreliggande patent bygger på en ansökning som är avdelad från en stamansökning. Den avdelade ansökningens ursprungliga beskrivning överensstämmer med stamansökningens ursprungliga beskrivning.

I stamansökningens beskrivning framhålls att användningen av en kylmedelsförande tub med stor diameter medför problem som inte har berörts eller lösts med känd teknik. En sådan vattentub har en inneboende rigiditet jämfört med bränslestavar som har mindre diameter. Om således en sådan stor vattentub infästs vid den nedre stagplåten, utgör den ett relativt stelt element som löper över bränsleaggregatet genom passager i distanselementen för bränslestavarna.

Om bränsleaggregatet utsätts för belastningar i tvärriktningen, såsom under en seismisk händelse, antas det i allmänhet att den nedre stagplåten och tappdelen tillhörig aggregatet förblir på plats i stödsockeln, medan det övre partiet av aggregatet kan undergå förskjutning i sidled. I ett sådant fall kan den relativt styva, stora vattentuben utsätta bränslestavdistanselementen för belastningar i sidled bortom distanselementens kapacitet.

Ett syfte med uppfinningen är, enligt den ursprungliga beskrivningen, att anvisa praktiska arrangemang för användning av en stor vattentub i ett kärnbränsleaggregat.

Ett annat syfte är åstadkommande av ett förbättrat kärnbränsleaggregat som tenderar att utjämna neutronmodereringen, förbättra värmeöverföringen och minimera tryckfall i kylmedlet.

Ytterligare ett syfte uppges vara att åstadkomma ett monteringsarrangemang med en stor vattentub, vilket undviker alltför stora sidobelastningar på bränslestavdistanselementen.

Invändaren framhåller inledningsvis att föreliggande patent har sin grund i ansökningen 9003877-9 som är avdelad ur ansökningen 8605427-7 (stamansökningen).

Stamansökningen innehöll när den inlämnades 20 patentkrav av vilka 3 är självständiga patentkrav, vilka definierar uppfinningen i sin mest generella form. De självständiga patentkraven innehåller särdrag som definierar hur den kylmedelsförande tuben är monterad i den nedre stagplåten så att flexibilitet mot sidokrafter kan åstadkommas. Patentkravet 1 i de olika yrkandena i den avdelade ansökningen som ligger till grund för föreliggande patent saknar sådana särdrag, varför dessa patentkrav 1 har utvidgats på ett otillåtet sätt eftersom stamansökningen inte innehåller något stöd för den utvidgade mer generella definitionen av uppfinningen enligt dessa patentkrav 1.

I stamansökningen var de ovan nämnda särdragen som definierar hur den kylmedelsförande tuben är monterad i den nedre stagplåten synnerligen väsentliga. Relativt detaljerade bestämningar avseende denna montering finns i vart och ett av de tre självständiga patentkraven.

När det gäller att bedöma om ett särdrag får uteslutas från ett ursprungligt självständigt patentkrav skall hela ansökningen betraktas. Ett utelämnande får ske endast om det skulle finnas en klar angivelse om att detta särdrag är oväsentligt för uppfinningen eller ansökningen som helhet otvetydigt klargör att detta särdrag är oväsentligt för uppfinningen. I detta fall finns ingen sådan angivelse i stamansökningen om att de särdrag som definierar hur den stora vattentuben (inv. anger ”bränslestavarna”) fästes i den nedre stagplåten skulle vara oväsentliga. Stamansökningen innehåller inte heller någon definition eller beskrivning av någon utföringsform av ett kärnbränsleaggregat som saknar dessa särdrag som definierar hur den stora vattentuben (inv. anger ”bränslestavarna”) fästes i den nedre stagplåten. Det angivna syftet att man också eftersträvar att utjämna neutronmodereringen, förbättra värmeöverföringen och minimera tryckfallet i kylmediet är naturligtvis i sig ingen angivelse om att de ovan nämnda monteringssärdragen skulle vara oväsentliga. Det finns inte heller i stamansökningen någon definition av någon teknisk lösning som uppfyller enbart detta syfte utan i alla definitioner av utföringsformer av kärnbränsleaggregatet eftersträvas nämnda flexibilitet mot sidokrafter. Detta andra syfte måste istället ses som en bekräftelse av att det inte är möjligt att konstruera ett nytt kärnbränsleaggregat med en ny montering av den kylmedelsförande tuben i den nedre stagplåten utan att också ta hänsyn till sådana parametrar som neutronmoderering, värmeöverföring och tryckfallet.

Invändaren yrkar därför att patentet upphävs på grund av bristande stöd i de ursprungligen inlämnade handlingarna.

Vad gäller frågan om uppfinningshöjd framhåller invändaren, såsom den slutliga talan får förstås, att patenthavarens resonemang synes gå ut på att visa att det skulle varit en uppfinning att utnyttja korta bränslestavar i ett kärnbränsleaggregat. Bränsleaggregat med ett antal korta eller dellånga bränslestavar är emellertid kända genom exempelvis JP 52-50498 (D1), US, A, 2 998 367 (D2) och JP 60-224092 (D6). Patenthavaren bortser således från att D6 visar korta stavar i ett bränsleaggregat och även ett bränsleaggregat med korta stavar och vattentuber. Det skall också noteras att D6 inte enbart visar införandet av korta bränslestavar utan dessutom införande av fyra korta bränslestavar i exakt samma positioner som visas i föreliggande patent.

Avkortade bränslestavar tillhörde redan när stamansökningen inlämnades teknikens ståndpunkt. Det är därför helt ovidkommande att resonera om det eventuellt skulle vara närliggande eller inte för fackmannen på området att utnyttja korta bränslestavar i ett kärnbränsleaggregat. Utgångspunkten för ett resonemang om uppfinningshöjd är ett kärnbränsleaggregat med åtminstone en avkortad bränslestav och konventionella vattentuber i centrum av bränsleaggregatet såsom visas i D6, vilken kan betraktas som närmast liggande teknikens ståndpunkt.

Den korrekta frågan när det gäller uppfinningshöjd inskränker sig således enbart till frågan om det var näraliggande för fackmannen att byta ut de konventionella vattentuberna mot en stor vattentub. Invändaren hänvisar härvid till svenska patentansökningen 16628/71 (D4) och US, A, 3 132 076 (D5), där D4 visar en bränslepatron där fyra av bränslestavarna nära bränslepatronens centrum är utbytta mot en stor vattentub. Det anges i D4 att samma fördelar kan erhållas om detta flertal vattenrör, som också är beskrivna i D6, ersätts med en stor vattentub. Även D5 visar ett kärnbränsleaggregat med en stor vattentub i centrum som upptar samma utrymme som fyra bränslestavar.

D4 talar således i klartext om för fackmannen att han utan vidare kan ersätta ett flertal smala vattenrör med en stor vattentub och bibehålla alla fördelar och dessutom uppnå en jämnare moderering. Det var därför näraliggande för fackmannen på området att byta ut den eller de smala vattentuberna i D6 mot den stora vattentuben som visas i D4 eller D5.

Vad gäller de ifrågasatta otillåtna ändringarna i patentkraven framhåller invändaren i huvudsak följande.

Patentkraven 1 i de olika yrkandena innehåller på ett flertal ställen generaliseringar i förhållande till det självständiga patentkrav 1 som låg till grund för Patentverkets beslut att upprätthålla patentet och invändaren hänvisar härvidlag till den rättsliga principen ”reformatio in pejus”. Nämnda princip innebär att den part som överklagar – i detta fall invändaren – ej skall kunna komma i ett sämre läge efter ett överklagande än det beslut som låg till grund för överklagandet.

För vissa andra ändringar ifrågasätter invändaren om dessa har erforderligt stöd i grundhandlingarna.

Patenthavaren framhåller att det är ostridigt att alla självständiga patentkrav i stamansökningens grundhandlingar innehåller uppgifter som inte återfinns i vare sig de vid patentmeddelandet gällande patentkraven eller de patentkrav som gällde vid överklagade beslutet eller de patentkravsuppsättningar som har ingivits den 21 februari 2003.

Enligt dessa uppgifter har kärnbränsleaggregatet ett monteringselement för den kylmedelsförande tuben vilket monteringselement är relativt böjligt i jämförelse med tuben. Av stamansökningen framgår att för stora sidobelastningar på bränslestavdistanselementen i bränsleaggregatet och därmed på bränslestavarna i samband med en seismisk händelse kan undvikas tack vare det böjliga monteringselementet.

Patenthavaren har vidare framfört följande till stöd för sin talan. Enligt etablerad praxis vid EPO medför ett borttagande av en bestämning i ett patentkrav inte att ansökningen kommer att omfatta något som inte framgår av grundhandlingarna om fackmannen ur dessa entydigt (”directly and unambigously”) härleder uppfinningen sådan den är angiven i patentkravet efter borttagningen.

Ett mycket belysande exempel på detta ger EPOs besvärskammarmål T 0211/95. Detta mål åberopade patenthavaren första gången vid den muntliga förhandlingen vid PRV som föregick det överklagade beslutet. Den i detta mål aktuella avdelade ansökningens patentkrav avsåg en uppfinning som i tekniskt hänseende var fristående från uppfinningen i stamansökan. Stamansökningen innehöll ingen anvisning om att den förra uppfinningen utgjorde en i förhållande till den senare (står ”förra”) självständig uppfinning.

Att den böjliga infästningen av den kylmedelsförande tuben inte har något tekniskt samband, funktionellt eller konstruktivt, med det problem som uppfinningen enligt patentet skall lösa eller med något av de kännetecken som ingår i det enda självständiga patentkrav i de olika yrkandena är uppenbart. De kännetecken i stamansökningens patentkrav som hänför sig till den böjliga infästningen är följaktligen oväsentliga för lösningen av det problem patentet avser att lösa.

Arten av den ändring som patentkrav 1 i vårt patent uppvisar i förhållande till grundhandlingarna är av alldeles samma art som den ändring det var fråga om i T 0211/95. En skillnad i annat avseende som kan framhållas är att medan i föreliggande mål stamansökningens grundhandlingar innehåller en uttrycklig uppgift om ändamålet med uppfinningen i den avdelade ansökningen, se andra stycket på sid. 4 och det stycke som börjar vid rad 3 på sid. 5 i stamansökningens beskrivning, sägs i grundhandlingarna till europeiska patentet som T 0211/95 avser inget om det problem som uppfinningen i den avdelade ansökningen skall lösa.

Vad gäller frågan om uppfinningshöjd konstaterar patenthavaren att D6 handlar om problemet att vid en viss kritisk effekt börjar vätskefilmen på bränslestavarna att förstöras och då ökar temperaturen så att risk för överhettning uppstår. Detta sker framförallt under spridarna. Bränsleknippet får normalt inte nå denna effekt utan måste stanna en bit under och skillnaden mellan den kritiska effekten och den effekt där man arbetar säkert kallas för ”thermal limit” och spannet mellan de två effektlägena kallas ”thermal margin”. Det är dessa begrepp D6 laborerar med. Det är de yttre stavarna i bränsleaggregatet som är de mest kritiska och som riskerar att överstiga den termiska marginalen. Den lösning som D6 anvisar på problemet är att det innanför de yttre stavarna placeras en eller flera avkortade stavar. Effekten av detta blir att kylmedelsflödet ökar och en heltäckande vätskefilm kan bibehållas på stavarna. Det gör att man kan tillåta högre effekt och öka den termiska marginalen. Det anges också i D6 att man kan använda en eller två vanliga vattenstavar, dvs. stavar som ser ut som bränslestavar men istället för att innehålla bränsle leder de kylvatten. Enligt D6 skulle man alltså även kunna ha en eller två sådana stavar förutom de avkortade bränslestavarna. Det är härvid viktigt att notera att det i D6 påpekas att de avkortade bränslestavarna innebär att värmeproducerande bränsle tagits bort vilket inte är önskvärt. Förbättringen av den termiska marginalen har alltså ett pris och därför varnas det i D6 för att det försvinner klyvbart material i bränsleaggregatet.

Vad gäller D4 och D5 framhåller patenthavaren att där används grova vattentuber för att få bukt med den ojämna moduleringen i horisontalled, alltså det problem som också D6 befattar sig med. Gemensamt för D4, D5 och D6 är den olikformiga modereringen i horisontell led. I D6 löser man problemet genom att sätta in de dellånga stavarna och i D4 och D5 anvisas en stor vattentub. Det finns inget motiv till varför man skulle kombinera dessa två lösningar. Man har redan en lösning och vet inte vad resultatet skulle bli om man gjorde denna kombination. Det är snarare så att D6 ger anvisning åt ett annat håll eller mot att göra på det sättet. D6 avråder från att ta bort bränslestavar och man motarbetar den angivna lösningen genom att sätta dit vattenstavar.

Patentbesvärsrätten gör följande bedömning.

Vad först gäller frågan om den i patentkravet 1 angivna uppfinningen har erforderligt stöd i stamansökningen är det ostridigt att alla de tre självständiga patentkraven i stamansökningens grundhandlingar innehåller bestämningar som inte återfinns i vare sig det vid patentmeddelandet gällande patentkravet 1 eller de nu aktuella alternativa patentkraven 1 i förevarande patent. Bestämningarna gäller uppgifter om ett monteringselement för den kylmedelsförande tuben, vilket monteringselement är relativt böjligt i jämförelse med den stora kylmedelsförande tuben.

Tre syften med uppfinningen anges i stamansökningens beskrivningsinledningen nämligen 1) att anvisa praktiska arrangemang för användning av en stor vattentub i ett kärnbränsleaggregat, 2) åstadkommandet av ett förbättrat kärnbränsleaggregat som tenderar att utjämna neutronmodereringen, förbättra värmeöverföringen och minimera tryckfall i kylmediet och 3) att åstadkomma ett monteringsarrangemang med en stor vattentub, vilket undviker alltför stora sidobelastningar på bränslestavdistanselementen. Syfte 1) och 3) uppnås utan tvekan medelst det böjliga monteringsarrangemanget.

Det andra syftet kan enligt grundhandlingsbeskrivningen uppnås på flera olika sätt. Sålunda anges på s. 4 under rubriken ”Sammanfattning av uppfinningen”, andra stycket att området vid den övre stagplåten ovanför den stora vattentuben är öppen i och för minskning av tryckfallet i kylmedlet (jmf. även s.10, r. 17-25). På s. 5, första fullständiga stycket anges vidare att andra särdrag inkluderar användningen av bränslestavdistanselement av tubringstyp för lågt tryckfall i kylmedlet, anordnandet av kylmedelsflödesavlänkande flikar (står ”tuber”) på det längs periferin löpande stödbandet på distanselementen medför kylmedelsblandning och förbättrad värmeöverföring från de perifert belägna bränslestavarnas ytor. Slutligen inkluderas enligt nämnda stycke också avkortade bränslestavar, som tenderar att utjämna förhållandet moderator-bränsle samt minska tryckfallet i kylmedlet genom bränsleaggregatet.

I det stycke som överbryggar s. 7-8 nämns på nytt att bränslestavdistanselementen företrädesvis är av typen rörformiga tubringar, på grund av deras gynnsamt låga kylmedelstryckfall, vilket närmare beskrivs och visas i en angiven, förpublicerad amerikansk patentskrift – US, A, 4 508 679. I nämnda stycke anges också att flödesavlänkningsflikarna bidrar till kylning av och värmeöverföring från de perifera bränslestavarna och tillåter större värmealstring från dessa utan att temperaturgränserna överskrides.

På s. 14 anges att utföringsformen enligt fig. 7 uppvisar en fördel i förhållande till utföringsformen enligt fig.1 genom att den stora vattentuben kan installeras och avlägsnas utan möjlighet att komma åt undersidan av den nedre stagplåten. På samma sida anges att fig. 7 också visar användningen av bränslestavar som ej har full längd. Det förtjänar härvid att påpekas att i fig. 7 visas den avkortade staven i kombination med en stor vattentub med ett böjligt monteringselement.

I stycket som överbryggar s. 14-15 anges vidare att de fördelar som följer av användningen av bränslestavar som inte har full längd är flera till antalet, såsom diskuteras i detalj i en angiven, förpublicerad amerikansk patentskrift – US, A, 2 998 367 (D2), varvid bl. a. ökningen av kylmedelsflödesarean i övre delen av bränsleaggregatet uppges minska kylmedelstryckfallet.

Användandet av bränslestavdistanselement av tubringstyp och avkortade bränslestavar i kärnreaktorer tillhörde alltså känd teknik då stamansökningen gjordes och fördelarna var också kända. Bestämningarna om bränslestavdistanselementen och den eller de avkortade bränslestaven/arna upptas i osjälvständiga patentkrav (15 respektive 16 i stamansökningens grundhandlingar) som är direkt anslutna endast till det självständiga patentkravet 1.

Vad avser patenthavarens jämförelse mellan föreliggande fall och EPO:s besvärskammaravgörande T 0211/95 så föreligger flera avgörande skillnader. I besvärskammaravgörandet åberopades att fig. 4 inte visar de två gångjärnsarrangemangen utan endast den centrala öppningen med fasthållningselementen som skall hålla fast CD-skivan, varför fackmannen inser att något konkret tekniskt samband mellan gångjärnsarrangemanget och fasthållningselementen inte råder. I föreliggande fall visas i fig. 7 inte bränslestavarna inkluderande den avkortade staven isolerade från ett monteringselement som är relativt böjligt i jämförelse med den stora kylmedelsförande tuben utan tillsammans med ett sådant monteringselement. Vidare förekommer i besvärskammaravgörandet inte några osjälvständiga patentkrav i stamansökningen som är inriktade på detaljutformningen av fasthållningselementen under det att i föreliggande fall finns ett osjälvständigt patentkrav i motsvarande stamansökning inriktat på avkortade stavar och direkt anslutet till det självständiga patentkravet vilket får anses understryka det tekniska sambandet mellan ett i detta självständiga patentkrav definierat relativt böjligt monteringselement och anordnandet av åtminstone en avkortad bränslestav.

Vid genomläsning av stamansökningens grundhandlingar får fackmannen, enligt Patentbesvärsrättens mening, klart för sig att användningen av en kylmedelsförande tub med stor diameter tillhörde förut känd teknik inom det aktuella området och det nya enligt stamansökningen utgörs av infästningen av den stora kylmedelstuben medelst ett monteringselement som är relativt böjligt i jämförelse med den stora kylmedelstuben. Det kan därutöver vara fördelaktigt att i samband med den stora kylmedelstuben monterad medelst det böjliga monteringselementet utnyttja vissa ytterligare i och för sig kända särdrag, såsom avkortade bränslestavar och bränslestavdistanselement av tubringstyp. Grundhandlingen ger inte fackmannen anledning att dra slutsatsen att patentkrav i en eventuell avdelad ansökningen skulle kunna komma att inriktas på ett kärnbränsleaggregat innefattande avkortade stavar och en stor kylmedelstub som saknar ett monteringselement som är relativt böjligt. Samtliga nu aktuella patentkrav 1 enligt de olika yrkandena i föreliggande patent kan, genom att uppgifterna om monteringselementet utelämnats, ej anses ha erforderligt stöd i stamansökningens grundhandlingar, varför patentet redan av denna anledning skall upphävas.

Vid angivna förhållanden saknas anledning att gå in på frågan om uppfinningen enligt någon av de yrkade patentkraven 1 skiljer sig väsentligen från förut känd teknik eller frågan om vissa bestämningar i patentkraven innebär otillåtna ändringar.

Björn Pernold Håkan Sandh Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

Visa mer Visa mindre