Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

02-190
2007-09-11
2007-11-13
Upphävande av varumärkesregistreringen AROMA
2002-04-12
-
-
330.920
2002-03-11
-
-
4, 16, 21
Särskiljningsförmåga; Annans firma; Förväxlingsbarhet; Ond tro
-
13 § 1 st, 14 § 1 st 4), 6) och 7) varumärkeslagen (1960:644)
varumärke
avslag
vägledande
invändare
Aroma Creative i Linköping AB
Ulf Willquist, Willquist & Partners Patentbyrå AB
-
Friva AB
Cegumark AB
-
Beteckningen AROMA har ansetts sakna särskiljningsförmåga med avseende på bordsljus av paraffin i klass 4. En precisering av varuuppgiften till att avse bordsljus av paraffin ej innehållande särskilda väldoftmedel har ej ansetts kunna godtas med hänsyn till EG-domstolens dom i mål C-363/99 Postkantoor-fallet). Varubeskrivningen "luktfria bordsljus av paraffin" har däremot godtagits. Skiljaktig mening.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten ändrar på det sätt överklagade beslutet att registreringen av varumärket 330.920 AROMA upphävs i de delar som den i klass 4 avser andra varor än ”luktfria bordsljus av paraffin”.

YRKANDEN M.M.

Invändaren har i Patentbesvärsrätten vidhållit sitt yrkande att varumärkesregistreringen 330.920 AROMA skall upphävas.

Rättighetshavaren har yrkat att registreringen skall bestå, dock – som det måste förstås – med beaktande av de begränsningar av varuuppgiften som denne gjorde under handläggningen i Patentverket såvitt gällde varorna i klass 4 till att gälla endast ”bordsljus av paraffin” I andra hand har rättighetshavaren såvitt gäller varorna i klass 4 yrkat att registreringen blir gällande för ”bordsljus av paraffin ej innehållande särskilda väldoftmedel”.

Parterna har i Patentbesvärsrätten åberopat samma grunder och omständigheter för talan som i Patentverket, vilka verket redogjort för i sitt beslut.

Rättighetshavaren har med anledning av formuleringen av varuuppgiften enligt sitt i andra hand framställda yrkande gjorts uppmärksam på EG-domstolens förhandsavgörande i dom den 12 februari 2004 i målet C-363/99 (Postkantoor-fallet). Till besvarande av en ställd fråga anförde EG-domstolen i målet att varumärkesdirektivet (89/104 EEG) utgjorde hinder för att en myndighet som är behörig att registrera varumärken registrerar ett varumärke för vissa varor eller tjänster under förutsättning att varorna eller tjänsterna inte har en viss egenskap.

Rättighetshavaren har hävdat att EG-domstolen i sitt avgörandet inte alls behandlar frågan om det är möjligt för en sökande att begära en s.k. disclaimer för varor eller tjänster med viss egenskap utan endast frågan om registreringsmyndigheten ex officio kan göra denna bedömning.

Rättighetshavaren har dock – om begränsningen i klass 4 enligt yrkandet i andra hand inte godtas – i tredje hand yrkat att registreringen i nämnda klass i stället blir gällande för ”luktfria bordsljus av paraffin”. I sista hand har rättighetshavaren vidhållit registreringen endast för de varor som den omfattar i klasserna 16 och 21.

Invändaren har i Patentbesvärsrätten som ytterligare utredning till stöd för påståendet att ordet aroma i rättighetshavarens märke saknar särskiljningsförmåga med avseende på bordsljus gett in kopior av träfflistor från Internet.

DOMSKÄL

Patentbesvärsrätten tar först upp frågan huruvida varumärket AROMA med avseende på de varor som detta avser i klasserna 4, 16 och 21 har den särskiljningsförmåga som enligt 13 § första stycket varumärkeslagen (VmL) krävs för varumärkesregistrering.

Ordet AROMA i märket förekommer som Patentverket anfört på det engelska språket och har där samma betydelse som det snarlika svenska ordet arom och betyder således bl.a. angenäm, karaktäristisk doft, utmärkande exempelvis för en krydda, en växt m.m. På svenska förekommer ordet också som invändaren framhållit i sammansättningen aromaterapi som enligt vad som framkommit är en benämning på en form av terapi där eteriska oljor utnyttjas vid bl.a. massagebehandling. Det kan knappast råda någon tvekan i och för sig om att en svensk omsättningskrets har anledning att uppfatta ordet AROMA som beskrivande för sådana varor beträffande vilka det kan vara en utmärkande egenskap att de avger en karaktäristisk doft. I förevarande fall kan ett sådant samband uppfattas föreligga när det gäller de varor som märket AROMA avser i klass 4, d.v.s. beträffande ”bordsljus av paraffin”. Detta i synnerhet eftersom det såsom utredningen i målet visat på marknaden förekommer ljusprodukter som tillsatts särskilda doftämnen i syfte att vid förbränningen sprida specifika dofter, s.k. doftljus. Mot bakgrund av det nu anförda får märkesordet AROMA anses vara ägnat att i omsättningskretsen uppfattas som beskrivande och därmed utan

erforderlig särskiljningsförmåga för sådana bordsljus av paraffin som märket enligt rättighetshavarens huvudyrkande avser i klass 4.

Rättighetshavaren har enligt yrkandet i andra hand föreslagit en precisering av varuuppgiften som innebär att de i klass 4 aktuella bordljusen av paraffin inte skall innehålla särskilda väldoftmedel. Om registreringen skulle upprätthållas med ett sådant i realiteten egenskapsinskränkande tillägg skulle det emellertid med det synsätt som EG domstolen givit uttryck för i domen i Postkantoor-målet medföra rättsosäkerhet för tredjeman rörande omfattningen av det skydd som följer av registreringen. Enligt domstolen utgör varumärkesdirektivet (89/104 EEG) hinder för den nationella registreringsmyndigheten att tillämpa en ordning i registreringspraxis som medger att ett varumärke registreras för vissa varor eller tjänster under förutsättning att dessa inte har en viss egenskap (se närmare EG-domstolens dom p.105 117). Det saknas anledning att i svensk registreringspraxis avvika från vad EG domstolen funnit framgå av direktivet i det berörda avseendet. En formulering av varuuppgiften enligt rättighetshavarens yrkande i andra hand kan därför inte godtas.

Mot den varubeskrivning vad gäller varorna i klass 4 som föreligger enligt rättighetshavarens yrkande i tredje hand,”luktfria bordsljus av paraffin”, kan det däremot inte riktas någon sådan anmärkning. Genom den därigenom gjorda begränsningen kan det vidare inte längre anses att märket AROMA har bristande särskiljningsförmåga.

Av det hittills anförda följer att registreringen av märket AROMA med tillämpning av 13 § första stycket VmL inte kan upprätthållas i de delar som den i klass 4 avser andra varor än luktfria bordsljus av paraffin.

Vad härefter gäller frågan om det på någon av de andra grunder invändaren anfört föreligger hinder mot att registreringen av

märket AROMA består gör rätten följande överväganden.

Patentbesvärsrätten finner till en början lika med Patentverket att märket AROMA inte kan anses innehålla eller bestå av något som får detta att framstå som invändarens firma, Aroma Creative i Linköping AB. Det föreligger således inte hinder enligt 14 § första stycket 4) VmL.

Vad härefter gäller frågan om förväxlingsbarhet föreligger med invändarens motanförda firma kan konstateras att ordet AROMA i märket också ingår som en del i firman Aroma Creative i Linköping Aktiebolag. Därmed föreligger likhet mellan de båda kännetecknen. De varor som registreringen av varumärket AROMA enligt vad som framgått ovan kan komma att omfatta, d.v.s. luktfria bordsljus av paraffin i klass 4, bordsservetter i klass 16 samt tallrikar m.m. i klass 21 får emellertid anses falla klart utanför området för den verksamhet som enligt bolagsordningen skall bedrivas under invändarens firma, nämligen import- och grossistförsäljning av naturprodukter, typ eteriska oljor, särskilt lämpliga för aromaterapi, och därmed förenlig verksamhet. På grund härav kan det vid en helhetsbedömning inte anses att rättighetshavarens varumärke är förväxlingsbart med invändarens firma. Registreringshinder enligt bestämmelsen i 14 § första stycket 6) VmL föreligger således inte.

Av den utredning som invändaren åberopat i målet framgår att invändaren i mässkataloger från september 1994 samt januari 1996 marknadsfört bl.a. s.k. aromalampor med tillhörande ljus under kännetecknet AROMA CREATIV jämte figur. Rättighetshavaren ansökte om registrering av varumärket AROMA först i augusti 1996. Mot rättighetshavarens bestridande är det emellertid inte visat i målet att rättighetshavaren vid ansökningstillfället hade vetskap om invändarens märkesanvändning. Registreringshinder enligt 14 § första stycket 7) VmL föreligger följaktligen inte heller.

Patenbesvärsrättens ställningstaganden i målet innebär sammanfattningsvis att registreringen av varumärket AROMA skall

upphävas enbart i de delar den i klass 4 gäller för andra varor än luktfria bordsljus av paraffin.

Alf Linder Stig Bragnum Jeanette Bäckvall

Referent Skiljaktig;

se prot.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

Målet föredras av referenten och avgörs, se dom.

Patenträttsrådet Bäckvall är skiljaktig och anför.

Jag delar Patentbesvärsrättens bedömning fram till och med sid. 4 andra stycket. När det gäller rättighetshavarens yrkande i tredje hand gör jag däremot följande bedömning. Ljus förekommer på marknaden i form av ”vanliga ljus” och ljus med tillsatta väldoftämnen. Beteckningen aroma avseende bordsljus av paraffin, innefattande ljus med tillsatta väldoftmedel, är enligt vad som ovan sagts beskrivande för dessa. Om det med en tillämpning av resonemanget i EG-domstolens dom föreligger hinder mot en registrering av märket AROMA för bordsljus av paraffin ej innefattande särskilda väldoftmedel så måste enligt min uppfattning hinder även föreligga mot registrering av nämnda varumärke avseende luktfria bordsljus av paraffin som i praktiken bara är ett annat sätt att beteckna ljus av paraffin ej innehållande särskilda väldoftmedel. Jag anser därför att EG-domstolens uttalande att varumärkesdirektivet (89/104 EEG) utgör hinder för den nationella registreringsmyndigheten att registrera ett varumärke för vissa varor eller tjänster under förutsättning att dessa inte har en viss egenskap medför att hinder mot registrering av varumärket AROMA föreligger även med den begränsning av varuförteckningen som rättighetshavaren gjort genom att i klass 4 begränsa denna till luktfria bordsljus av paraffin. Först sedan rättighetshavaren enligt sistahandsyrkandet strukit klass 4 från varuförteckningen får märket inte längre anses ha bristande särskiljningsförmåga.

När det gäller frågan om det föreligger hinder mot registrering på andra grunder delar jag Patentbesvärsrättens bedömning. Registreringen i målet bör därför upphävas såvitt avser samtliga varor i klass 4.

Som ovan

Stig Bragnum

Protokoll uppvisat

AL

ak
Visa mer Visa mindre