Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 02-199

Beslutsdatum: 2005-03-16

Lagakraft: 2009-09-08

Målet gäller: Upphävande av varumärkesregistreringen AMELIA TRADEMARK FOR FASHION i figur

Ink datum: 2002-04-23

Reg datum: -

Överklagat: 2005-05-12

PRV:s nummer: 334.194

PRV beslutsdag: 2002-02-22

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 3045-05

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Förväxlingsbarhet; Ordmärke och figurmärke; Märkeslikhet; Anseende

Tekniska sökord: -

Lagrum: 14 § 1 st. 6 och 6 § 2 st. varumärkeslagen (1960:644)

Måltyp: varumärke

Utgång: bifall

Beslutskategori: vägledande

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Bonniers Veckotidningar Aktiebolag

Ombud: Karin Nordborg, Danowsky & Partners Advokatbyrå KB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: BT

Ombud: Peter von Heidenstam, Heidenstam & Nicander Advokatbyrå AB (tidigare: Advokatbyrån Ranstam & Partners/ändr. 04-09-28 IB)

Fler Motparter: -

Referat: Varumärket AMELIA TRADEMARK FOR FASHION i figur, registrerat för väskor i klass18 och skor i klass 25, har ansetts förväxlingsbart med kännetecknet AMELIA, vilket befunnits vara inarbetat och väl ansett för tidskrifter.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och upphäver registreringen av varumärket 334.194 AMELIA TRADEMARK FOR FASHION i figur.

YRKANDEN M. M.

Bonniers Veckotidningar AB bedriver utgivningsverksamhet av tidskrifter och böcker jämte annan förlagsverksamhet samt därmed förenlig verksamhet.

Ett Bonniers Veckotidningar närstående bolag, Bonnier Tidskrifter AB, är registrerad ägare av den periodiska skriften ”Amelia” (i fortsättningen benämnd Bonniers tidskrift).

Bonnier Tidskrifter är också innehavare av varumärket 305 414 AMELIA (fortsättningsvis benämnt Bonniers varumärke) som registrerades den 20 oktober 1995, efter en ansökan som gavs in den 8 december 1994. Registreringen omfattar bl.a. tidningar, tidskrifter och böcker i klass 16, anordnandet av tävlingar avseende skönhet, skönhetsvård, design och mode i klass 41 samt information inom området för skönhet, skönhetsvård, design och mode i klass 42.

BT ansökte den 12 september 1997 om registrering av sitt i målet aktuella varumärke i figur, innehållande märkesorden AMELIA TRADEMARK FOR FASHION, för väskor i tyg och läder ingående i klassen, klass 18, samt för skor i klass 25. Märket registrerades sedan den 17 december 1999 för dessa varuslag.

Sedan Bonniers Veckotidningar den 2 februari 2000 framställt invändning mot registreringen med yrkande att registreringen skulle upphävas i dess helhet och BT bestritt yrkandet avslog Patentverket genom överklagade beslutet invändningen.

Yrkanden

Bonniers Veckotidningar har vidhållit sin invändning att registreringen skall upphävas.

BT har bestritt ändring.

Grunder

Bonniers Veckotidningar har till grund för talan vidhållit att Bonniers varumärke AMELIA vid tiden för BT:s ansökan om registrering av sitt varumärke var väl ansett för tidskrifter samt hållit fast vid att BT:s märke är förväxlingsbart med Bonniers märke, både vid bedömning enligt 6 § första stycket varumärkeslagen (VmL) och 6 § andra stycket VmL.

Bolaget har därvid stått fast vid att det föreligger märkeslikhet mellan märkena samt att BT:s varumärke avser varor av liknande slag som Bonniers märke och – om BT:s varumärke skulle anses avse varor av annat slag än Bonniers märke – att en användning av BT:s varumärke drar otillbörlig fördel av eller orsakar förfång för anseendet hos Bonniers märke.

Vidare har Bonniers Veckotidningar vidhållit att BT ansökt om registrering av sitt med Bonniers förväxlingsbara varumärke med vetskap om att Bonniers varumärke då användes för bl.a. tidskrifter samt att BT inte använt sitt märke innan bolaget tog sitt märke i bruk. Även i Patentbesvärsrätten har Bonniers Veckotidningar åberopat att BT:s varumärke är ägnat att uppfattas som titeln på Bonniers tidskrift ”Amelia” samt att tidskriftens titel är egenartad.

BT har vidhållit att Bonniers varumärke inte är väl ansett för tidskrifter och att märket i vart fall inte var väl ansett vid tiden för ansökan om registrering hans varumärke, samt hållit fast vid att hans varumärke inte är förväxlingsbart med Bonniers märke. Han har därvid stått fast vid att hans märke avser varor av annat slag än Bonniers märke samt att en användning av hans märke varken drar otillbörlig fördel av eller orsakar förfång för anseendet hos Bonniers märke.

Han har vidare hållit fast vid att han vid sin ansökan om registrering inte hade vetskap om att Bonniers märke då användes för tidskrifter samt gjort gällande att han använt sitt varumärke innan Bonniers tog sitt märke i bruk. BT har i Patentbesvärsrätten bestritt såväl att hans varumärke är ägnat att uppfattas som titeln på tidskriften ”Amelia” som att tidskriftens titel är egenartad.

Parternas utveckling av talan

Till utveckling av sin talan i frågan om förväxlingsbarhet har parterna anfört i huvudsak följande.

Bonnier Veckotidningar

Bonniers tidskrift ”Amelia” är inriktad på skönhet, mode och design och vänder sig till kvinnor i åldern 20-45 år. Tidskriften lanserades i april 1995 och marknadsföringen kring lanseringen var mycket omfattande. Den inbegrep bl.a. radio- och TV-reklam, utomhus- och butikskampanjer samt direktreklam. Vidare fick lanseringen stort genomslag i övriga media. Samtliga större dagstidningar hade artiklar om premiärnumret. Längre intervjuer med tidningens chefredaktör Amelia Adamo publicerades under år 1995, i bl.a. tidningarna Dagens Nyheter, Resumé, GöteborgsPosten, Expressen, Pressens Tidning, Nöjesguiden och GT. Amelia Adamo medverkade under denna tid dessutom i ett stort antal TV-program, framförallt i SVT.

Under år 1996 fortsatte marknadsföringen med radio- och TV-reklam samt utomhuskampanjer. Marknadsföringen löpte vidare på samma sätt under år 1997, bl a genom TV reklam under februari, mars och oktober. Under år 1997 uppmärksammades tidskriften också i övrig media, bl.a. genom att den utsågs till Årets Tidskrift och Amelia Adamo utsågs till Årets Chef och Årets Ekonomikvinna. Alltsedan lanseringen har dessutom två stora direktreklamkampanjer genomförts per år. Varje utskick når mellan 250 000 och 500 000 personer.

Under år 1995 investerades sammanlagt ca 14,5 mkr i olika former av marknadsföring. Under de två följande åren, 1996 och 1997, investerades sedan 7,3 respektive 8,0 miljoner kr. Under de tre första åren uppgick investeringarna i marknadsföringen av tidskriften och varumärket således till ca 30 miljoner kr.

Satsningen resulterade i mycket höga TS-upplagor och ORVESTO-siffror, dvs. information om upplagor m.m. för tidskrifter som Tidningsstatistik AB tillhandahåller under varumärket TS i figur respektive information om genomsnittligt antal läsare per exemplar som Sifo Research & Consulting AB erbjuder under varumärket ORVESTO.

Bonniers tidskrift nådde t.ex. den högsta s.k. TS-upplagan för en nystartad damtidskrift någonsin, vilken uppgick till 91 100 exemplar per nummer under tiden april december 1995. Under de följande åren 1996 och 1997 uppgick TS upplagan till 103 100 respektive 115 300 exemplar. Enligt ORVESTO-undersökningarna hade tidskriften första halvåret 1996 i genomsnitt 272 000 läsare per exemplar. Under år 1997 hade tidskriften enligt dessa undersökningar 348 000 läsare första halvåret (1997:1) och 377 000 läsare andra halvåret (1997:2). Och redan år 1997 hade Bonniers tidskrift en marknadsledande ställning inom omsättningskretsen.

Till detta skall läggas att upplagan år 1997 för specialtidningarna ”Amelia Brud & Bröllop”, ”Amelia Vänta barn” och ”Amelia jul”, vilka utkommer med ett nummer per år, uppgick till respektive 39 967, 42 866 och 60 993 exemplar.

Reklamintäkterna från tidskriften uppgick under år 1996 till knappt 50 miljoner kr. Året därpå, 1997, såldes annonser i tidningen för ca 62 mkr. Och under år 1998 uppgick reklamintäkterna till ca 85 miljoner kr. Redan år 1999 ansågs varumärket AMELIA i en undersökning vara landets 28:e starkaste varumärke. Även om märket torde ha varit något lägre rankat år 1997 hade det vid tiden för BT:s ansökan i september 1997 uppnått ett mycket högt goodwillvärde.

Av de intyg – från branschorganisationerna Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter samt från mediabyrån PMI Initiativ Universal Media AB och från de två annonsörerna i tidskriften, L´ORÉAL (Cosmetique France AB) och Åhléns AB – som Bonniers Veckotidningar åberopat redan hos Patentverket framgår, att Bonniers varumärke AMELIA sedan flera år är ett välkänt varumärke inom tidningsbranschen.

Kännedomen om Bonniers varumärke bekräftas också av en marknadsundersökning som Brand Eye AB genomförde i mars (vecka 12) 2002. Undersökningen visar att hela 85 procent av de tillfrågade spontant förknippade ordet "amelia" med tidskriften och att över 90 procent gjorde samma koppling när de fick veta att det rörde sig om något inom press, radio och TV. Det är inte troligt att varumärket AMELIA kan nå en mycket högre kännedomsgrad i omsättningskretsen. Och Bonniers Veckotidningar hävdar att kännedomen redan vid tidpunkten för BT:s ansökan varit om inte lika hög så i vart fall inte väsentligt lägre.

Bonniers varumärke har sedan år 1995 – utöver de varor som märket är registrerat för – kontinuerligt använts också för kläder och väskor. När det gäller kläder har märket använts för bl.a. ”T-shirts” och cykeltröjor samt för baddräkter. Och vad gäller väskor har det använts för bl.a. beautyboxar och sminkväskor samt för den s.k. ”Amelia”-väskan. Varorna har huvudsakligen marknadsförts genom annonser i tidskriften, men vissa varor har också tillhandahållits vid olika evenemang. Exempelvis har cykeltröjor med påsydda ”Amelia”-etiketter marknadsförts och försålts vid cykelloppet Tjejtrampet.

Den dominerande och särskiljande delen i BT:s varumärke är namnet ”AMELIA”. Det figurativa momentet i märket och orden TRADEMARK FOR FASHION är av underordnad betydelse då dessa inte har någon särskiljande effekt. Märkesorden TRADEMARK FOR FASHION gör emellertid kopplingen till mode särskilt tydlig.

Det särskiljande namnet ”AMELIA” i BT:s varumärke är identiskt med Bonniers märke. BT:s märke innehåller därmed hela Bonniers märke och är dessutom uppdelat så att märkesdelen ”AMELIA” framträder på ett tydligt sätt. Dessutom skrivs den delen av BT:s märke med gemener och ett liknande typsnitt som Bonniers märke. Trots att det är ett figurmärke är BT:s varumärke därmed i hög grad överensstämmande med Bonniers märke.

Bonniers varumärke AMELIA har i sig en stark särskiljningsförmåga. Märkesordet har i egenskap av namn inte någon annan uppgift än att fungera särskiljande. Namnet bärs av ca 290 personer i Sverige och är därmed inte särskilt vanligt. Som en jämförelse kan nämnas att det krävs att ca 20 000 personer bär ett namn för att det skall vara bland de 100 vanligaste förnamnen för kvinnor. Till detta kommer att Bonniers varumärke förvärvat ett gott anseende och därmed stark särkiljningsförmåga. Bonniers varumärke har härigenom ett utökat skyddsomfång som omfattar bl.a. sådana modeartiklar som märket använts för.

Den omsättningskrets som BT:s varumärke vänder sig till sammanfaller delvis med den som Bonniers märke omfattar. Många av de konsumenter som BT:s märke vänder sig till finns således bland dem som köper Bonniers tidskrift. Genom det sätt på vilket Bonniers märke använts förknippas det inte bara med tidskriften utan också med mode i vid bemärkelse. Det bekräftas också av Brand Eye AB:s marknadsundersökning där 52 procent av de tillfrågade trodde att modeprodukter som tillhandahålls under beteckningen ”AMELIA” har ett samband med Bonniers varumärke. Det ligger därmed nära till hands för konsumenterna att dra slutsatsen att det finns ett samband mellan Bonniers och BT.

Genom att använda ett varumärke som i allt väsentligt är identiskt med Bonniers märke drar BT:s otillbörlig nytta av detta märkes anseende och särskiljningsförmåga. Vidare leder användningen av BT:s märke till urvattning av Bonniers märke, eftersom BT:s märke används i bl.a. lågprisskohandeln ”Skodej”. Användningen av BT:s märke är därmed också till förfång för särskiljningsförmågan och anseendet hos Bonniers märke.

Till detta kommer att användningen av BT:s märke hindrar en naturlig och redan påbörjad breddning av Bonniers märke till närliggande användningsområden, vilket också påverkar värdet hos Bonniers märke. Ett exempel på en sådan breddning av märket som Bonniers har för avsikt att göra är att använda sitt märke för en ”göra-om mig-skola”.

BT vitsordar att Bonniers tidskrift vänder sig till främst kvinnor mellan 20 och 45 år. Han vitsordar vidare att tidskriften haft den upplaga och det antal läsare som framgår av uppgifterna från TS och ORVESTO. BT vitsordar i och för sig också att Bonniers marknadsfört sin tidskrift såväl inför lanseringen som efter det att tidskriften börjat ges ut. BT bestrider emellertid att Bonniers gjort de investeringar i marknadsföring och haft de annonsintäkter som bolaget påstår.

BT anser att Bonniers varumärke vid tiden för hans ansökan hade funnits på marknaden alltför kort tid för att märket skulle ha fått ett anseende i varumärkesrättslig mening. Han ifrågasätter för övrigt om ett varumärke som är inarbetat också skall anses ha ett anseende. I vart fall ger den i målet förebringade utredningen inte stöd för att Bonniers varumärke var väl ansett när han ansökte om registrering av sitt märke. En grundläggande svaghet i utredningen är att den i huvudsak hänför sig till tiden efter hans ansökan om varumärkesregistrering. Så förhåller det sig t.ex. den marknadsundersökning som Brand Eye AB utfört, vilken redan av det skälet inte kan läggas till grund för slutsatsen att Bonniers varumärke var väl ansett när han ansökte om registrering av sitt märke.

Det föreligger inte någon likhet mellan de varor som BT:s märke avser och de varor som Bonniers märke är registrerat för. Att det inte föreligger någon varuslagslikhet understryks av att skor och väskor å ena sidan och tidskrifter å den andra distribueras på helt olika sätt. BT vitsordar att Bonniers under sitt varumärke erbjudit vissa kläder och väskor men endast sådana som tas upp i de kopior av annonser som bolaget åberopat. Han bestrider dock att Bonniers faktiskt försålt andra varor än tidskrifter under märket.

BT:s märke är ett figurmärke innehållande märkesorden ”AMELIA” och ”TRADEMARK FOR FASHION”, medan Bonniers märke endast består av märkesordet AMELIA. BT:s märke skiljer sig därigenom avsevärt från Bonniers märke, såväl visuellt som fonetiskt. Märkesdelen ”TRADEMARK FOR FASHION” ger i och för sig en koppling till mode, men delar som denna är vanligt förekommande i märken med anknytning till modevaror och leder inte till att märket förknippas med Bonniers märke.

BT bestrider att Bonniers varumärke i sig skulle ha stark inneboende särskiljningsförmåga. Den omständigheten att Amelia är ett förnamn som innehas av ca 290 personer i Sverige talar i stället för att märket i sig har en svag särskiljningsförmåga. Det gör också det förhållandet att det i bl.a. skobranschen är vanligt att använda kvinnonamn som varumärken. Med hänsyn härtill och till att det inte är visat att Bonniers varumärke är väl ansett måste märkets särskiljningsförmåga anses vara begränsad.

BT vitsordar i och för sig att den omsättningskrets som han vänder sig till delvis sammanfaller med den som Bonniers vänder sig till. Men BT vänder sig till kunder i olika åldrar som är potentiella köpare av väskor och skor, medan Bonniers vänder sig till kvinnor i en viss ålder som är potentiella köpare av tidskrifter. BT bestrider att Bonniers märke förknippas med mode i vid bemärkelse. Till skillnad mot andra tidskrifter, såsom tidskriften ELLE, profilerar sig inte Bonniers tidskrift på mode. Och med avseende på Brand Eye AB:s undersökning vill BT framhålla att nära hälften av de tillfrågade inte trodde att modeprodukter som marknadsfördes under varumärket ”AMELIA” hade något samband med Bonniers tidskrift.

BT:s märke är inte så likt Bonniers märke att det kopplas samman med detta märke. De båda märkena har samexisterat i ca nio år men det har inte framkommit att någon förväxling skett.

Det är inte klarlagt vad Bonniers varumärke egentligen förknippas med. Därför är det tveksamt om det på marknaden görs någon koppling mellan de båda märkena. Det är därmed också oklart om det finns något att utnyttja eller skada. Bonniers har inte förebringat någon utredning om att BT genom användning av sitt märke skulle dra otillbörlig fördel av eller orsaka förfång för Bonniers märke. De varor som BT tillhandahåller under sitt märke är av god kvalitet. Någon risk för urvattning av Bonniers märke föreligger därför inte på grund av kvaliteten på de varor som BT saluför.

Det har inte visats att Bonniers har någon konkret plan vad gäller breddning av sitt märke.

Bevisning

BT har i Patentbesvärsrätten åberopat förhör med sig själv i bevissyfte och vittnesförhör med ME samt viss skriftlig bevisning. Bonniers Veckotidningar har åberopat vittnesförhör med Amelia Adamo, HL och MC samt viss skriftlig bevisning.

DOMSKÄL

Patentbesvärsrätten tar inledningsvis upp frågan om Bonniers varumärke var väl ansett för tidskrifter när BT ansökte om registrering av sitt varumärke AMELIA i visst utförande den 12 september 1997.

Bonniers tidskrift kan närmast beskrivas som ett s.k. livsstilsmagasin som, enligt vad som är ostridigt mellan parterna, vänder sig till och har läsare bland främst kvinnor mellan 20 och 45 år. Omsättningskretsen för Bonniers varumärke sträcker sig dock utanför denna målgrupp och får anses omfatta alla dem som köper eller kan komma att köpa exemplar av eller annonsutrymme i tidskrifter av det aktuella slaget samt av dem som i något skede av distributionen tar befattning med av sådana tidskrifter.

Det är ostridigt mellan parterna att Bonniers tidskrift under åren 1995-1997 hade följande upplaga m.m. Under år 1995 hade tidskriften en genomsnittlig upplaga om 91 100 exemplar per nummer. Under de följande två åren 1996 och 1997 var den genomsnittliga upplagan 103 100 respektive 115 300 exemplar per nummer. Och under åren 1996 och 1997 nådde tidskriften i genomsnitt 272 000 respektive 377 000 läsare.

Sammanställda med andra delar av utredningen visar dessa uppgifter att Bonniers tidskrift vid tiden för BT:s ansökan hörde till de tidskrifter i sitt slag som hade störst upplaga och flest antal läsare i Sverige. Vidare framgår av utredningen, att Bonniers Tidskrifter självt eller genom närstående bolag under åren 1995-1997 investerade inemot 30 miljoner kr i marknadsföringen av tidskriften i olika medier. Det framgår också, att bolagen under den här berörda tidsperioden hade omfattande försäljning av annonser i tidskriften.

Genom vad som sålunda framkommit får anses utrett att Bonniers varumärke var väl ansett för tidskrifter vid tiden för BT:s ansökan om registrering av sitt varumärke den 8 september 1997.

Patentbesvärsrätten går sedan över till frågan om BT:s varumärke är förväxlingsbart med Bonniers varumärke.

BT:s märke får anses ha en omsättningskrets som består av alla dem som köper eller som kan komma att köpa väskor och skor av det slag som märket avser samt av dem som i något skede av distributionen tar befattning med sådana varor. Det är ostridigt mellan parterna att den krets till vilken BT:s varumärke vänder sig delvis överensstämmer med den inom vilken Bonniers varumärke är väl ansett.

Vid en normal användning av BT:s varumärke på marknaden är det märkesordet ”AMELIA” i som träder i förgrunden. De varor som BT:s varumärke avser torde också efterfrågas under ”AMELIA”. Övrig text i märket liksom det tämligen enkla

figurativa inslaget är under dessa omständigheter av underordnad betydelse vid användningen av märket som kännetecken. Vid en helhetsbedömning av de båda märkena finns därmed en påtaglig likhet mellan BT:s varumärke innehållande namnet AMELIA och Bonniers varumärke bestående av namnet AMELIA.

BT:s varumärke är registrerat för väskor i tyg och läder ingående i klass 18 och skor i klass 25, medan Bonniers varumärke är skyddat för bl.a. tidskrifter i klass 16, samt tjänster med anknytning mode m.m. i klasserna 41 och 42. BT:s varumärke omfattar därmed, som Patentverket anfört, varor som i varumärkesrättslig mening skiljer sig från de varor och tjänster som Bonniers varumärke avser.

Emellertid finns på marknaden en koppling mellan de varor som BT:s varumärke är registrerat för och de tidskrifter som Bonniers varumärke är registrerat och väl ansett för, bl.a. på så sätt att väskor och skor på olika sätt förekommer i tidskrifter som helt eller delvis har en inriktning på mode. Till detta kommer att det i praktiken är vanligt att sådana tidskrifter också tillhandahåller varor med anknytning till mode.

Mellan parterna är också ostridigt att Bonniers genom sin tidskrift i viss utsträckning erbjudit sådana modeartiklar, bl.a. kläder och väskor. Vidare framgår av utredningen, att bolaget på detta sätt också försålt kläder och väskor. Det framgår också, att Bonniers tillhandahållit vissa andra varor med anknytning till mode, såsom baddräkter.

Vid dessa förhållanden och i betraktande av att Bonniers varumärke är väl ansett för tidskrifter ligger det nära till hands att användningen av BT:s varumärke leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan BT:s varumärke och den tidskrift som Bonniers ger ut, bl.a. på så sätt att Bonniers skulle ha valt ut eller godkänt de produkter som tillhandahålls under BT:s märke.

På grund av det anförda är det sannolikt att BT vid användning av sitt märke drar otillbörlig fördel av anseendet hos Bonniers varumärke. BT:s varumärke är därmed förväxlingsbart med Bonniers märke i den mening som avses i 6 § andra stycket VmL. Registreringen av BT:s varumärke skall därför upphävas.

Per Carlson Jeanette Bäckvall Valeria Kovacs

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

LC Visa mer Visa mindre