Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

02-214
2006-12-12
2007-02-13
Giltighet av en internationell varumärkesregistrering i form av en utstyrsel (smör)
2002-04-30
-
-
666.764
2002-03-04
-
-
-
Särskiljningsförmåga; Utstyrsel; Varans art
-
13 § och 54 § 2 st varumärkeslagen (1960:644)
varumärke
avslag
intressant
sökande
IDB Deutschland GmbH & Co. KG
Rennenkampff & Partner AB
-
Bongrain S.A.
Zacco Sweden AB
-
PBR har inte bifallit klagandens begäran att medge en internationell registrering avseende utstyrsel av smör då den ansetts sakna särskiljningsförmåga.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDEN M.M.

Rättighetshavaren har i Patentbesvärsrätten vidhållit att den internationella registreringen 666 764 avseende en varuutstyrsel för smör skall gälla i Sverige.

Invändaren har bestritt ändringsyrkandet.

Rättighetshavaren har till grund för sin talan hållit fast vid att utstyrseln besitter erforderlig särskiljningsförmåga för varuslaget smör.

Invändaren har till grund för sin talan hållit fast vid att utstyrseln enligt den internationella registrering saknar tillräcklig särskiljningsförmåga för att giltighet skall medges i Sverige.

Till utveckling av talan har rättighetshavaren anfört bl.a. följande. Efter 1993 gäller endast det allmänna kravet på särskiljningsförmåga för utstyrslar. För att en utstyrsel ska kunna registreras som varumärke bör denna vara ägnad att i det praktiska livet fungera som ett individualiseringsmedel, dvs. särskilja en näringsidkares varor från andra näringsidkares varor. Dessutom ska den kunna förbehållas en enskild näringsidkare utan att konkurrenternas frihet att lojalt avbilda, beskriva eller göra reklam för sina varor blir otillbörligt beskuren. Den ifrågavarande utstyrseln har sådana utseendemässiga särdrag som medför att omsättningskretsen i första hand uppfattar formen som ett kännetecken. Den i handeln vanliga formen på smör, dvs. dess grundform utgörs av rektangulära block förpackade i papper eller askar. Konkurrenternas varor av samma slag saknar motsvarighet till den form som den internationella registreringen avser. Den ifrågavarande utstyrseln är registrerad i bl.a. Tyskland, Norge, Finland, Danmark och Storbritannien.

Till utveckling av sin talan har invändaren anfört bl.a. följande. Det aktuella märket utgörs av en avbildning av själva varan, nämligen smör, varvid smöret getts en blomliknande form som starkt påminner om traditionella former använda vid uppläggning av smör i samband med dukning till fest. Detta förtar formens förmåga att fungera som kännetecken. En varuutstyrsel som hänför sig till formen på en smörklump måste ha ett mycket ovanligt utseende för att formen ska fungera som varumärke. Den omständigheten att rättighetshavaren nu avser att saluföra smör i en för festbordet färdigdekorerad form är endast ett sätt att tillhandahålla en mer upparbetad produkt precis som när man i handeln började sälja färdigskivade brödlimpor. En sådan utveckling kan inte förbehållas en enskild näringsidkare.

Invändaren har vidare givit in visst skriftligt material för att visa olika traditioner i samband med uppläggning av smör.

DOMSKÄL

Rättighetshavarens ifrågavarande varuutstyrsel utgörs av en blomliknande utformning av en bit smör i portionsstorlek. Uppenbarligen skiljer sig den formen väsentligt från sådana smörblock förpackade i papper eller askar som är de gängse på marknaden. Det framgår inte heller av utredningen att just smör tillhandahålls i butik i bearbetade former av det i målet aktuella slaget. Däremot förekommer det sedan länge att smör på restaurang och även i privata sammanhang serveras i bearbetade former såsom kulor, i runda stycken m.m. Det är vidare vanligt att andra närliggande livsmedelsprodukter såsom ostar, glass och desserter tillhandahålls i dekorativa utföranden. Det kan mot nu angiven bakgrund inte antas att konsumenterna finner den i målet aktuella utstyrseln vara till formen i sådan betydande mån avvikande från andra varor på livsmedelsområdet att den utan vidare uppfattas som kännetecknande för varans kommersiella ursprung. Vid sådant förhållande kan rättighetshavarens märke inte i sig anses ha sådan särskiljningsförmåga som enligt 54 § andra stycket varumärkeslagen jämförd med 13 § första stycket samma lag krävs för att den internationella registreringen skall vara giltig i Sverige.

Överklagandet skall på anförda skäl inte bifallas.

Alf Linder Jeanette Bäckvall Stig Bragnum

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

ak
Visa mer Visa mindre