Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 02-281

Beslutsdatum: 2004-07-15

Lagakraft: 2008-04-17

Målet gäller: Upphävande av patent på bestruken kartong för formade artiklar, produktionslinje för produktion av bestruken kartong, förfarande för framställning av bestruken kartong samt sätt att minska sprickbildningsbenägenheten vid vikning av en bestruken kartong.

Ink datum: 2002-06-12

Reg datum: -

Överklagat: 2004-09-10

PRV:s nummer: 9500949-4

PRV beslutsdag: 2002-04-17

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 5601-04

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: Allmänt tillgänglig; Nyhet; Uppfinningshöjd; Funktionellt kännetecken

Tekniska sökord: Kalandrering; Kartong; Kalander

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall2

Beslutskategori: vägledande

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Inv. I Stora Enso AB ( tidigare Stora Kopparbergs Bergslags AB) Inv. II Metsä-Serla Oy

Ombud: Inv. I Lars-Olof Lundqust, L-O Lundquist Patentbyrå AB inv. II Ehrner & Delmar Patentbyrå AB

Fler Klagande: Inv. II Metsä-Serla Oy

Motpart

Namn: Korsnäs AB

Ombud: Zacco Sweden AB (Stockholms Patentbyrå Zacco AB) ändr. 02-11-18 ak

Fler Motparter: -

Referat: En uppfinning avseende bestruken kartong karakteriserad av att den har kalandrerats på ett angivet sätt befanns sakna nyhet i förhållande till en publikation tillhandahållen för företag som är medlemmar i Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut (STFI). Denna publikation liksom ett föreläsningsreferat utdelat vid ett seminarium, bedömdes ha varit allmänt tillgängliga med hänsyn till utvecklad praxis vid europeiska patentverket. Uppgifter i patentkravet om kartongens uppnådda egenskaper bedömes vara en följd av den i patentkravet angivna behandlingen och kunde därmed inte tillmätas någon särskild betydelse för avgränsning mot teknikens ståndpunkt.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller invändarnas överklagande och upphäver patentet.

YRKANDEN M.M.

I respektive överklagande har invändarna yrkat att patentet upphävs.

Patenthavaren har i första hand bestridit överklagande, i andra hand yrkat att patentet upprätthålls i ändrad lydelse.

I målet har hållits muntlig förhandling.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningen

Uppfinningen avser bestruken kartong för formade artiklar, såsom för vätskeförpackningar. Viktiga egenskaper som eftersträvas för sådan kartong är hög styvhet och låg sprickbildningsbenägenhet vid vikning. Vidare erfordras en yta som är lämplig för tryckning. Det sistnämnda uppnås efter kalandrering, varvid dock konventionell kalandrering enligt känd teknik anses medföra minskad styvhet.

Man har nu funnit att om man vid framställning av bestruken kartong utelämnar den konventionellt använda kalandreringen före bestrykningen och utför en kalandrering efter bestrykning, vilken genomförs med en typ av kalander som körs vid hög temperatur och har ett mjukt förlängt nyp, kan man erhålla en kartong med minskad sprickbildningsbenägenhet vid vikning och avsevärt ökad styvhet samt tillräckligt goda ytegenskaper för tryckning. Om härvid erhållen ökad styvhet minskas till värden som tidigare fastställts för en viss typ av kartongprodukt, är det möjligt att minska ytvikten och därmed minska den mängd råmaterial som behövs med bibehållande av avsedd kvalitet.

Uppfinningens syfte är således att medelst en viss kalandreringsoperation åstadkomma en bestruken kartong, som bl.a. har god styvhet och låg benägenhet för sprickbildning vid vikning.

Det vid det överklagade beslutet gällande patentkravet 1 har följande lydelse:

Bestruken kartong för formade artiklar, vilken kartong består av en fibermatris i ett, två eller flera skikt och en bestrykning samt har adekvat yta för tryckning och adekvat ytglans för varje specifik typ av formad artikel, kännetecknad därav, att kartongen har kalandrerats efter bestrykning med en värmbar kalander som har ett mjukt förlängt nyp, och har minskad densitet samt minskad ytvikt vid ett givet värde för böjkraft jämfört med motsvarande bestruken kartong som har kalandrerats före eller före och efter bestrykning med en värmbar eller icke värmbar kalander som har ett hårt eller mjukt nyp.

Tre ytterligare självständiga patentkrav föreligger, nämligen

-- kravet 8 avseende produktionslinje för produktion av bestruken kartong

-- kravet 10 avseende förfarande för framställning av bestruken kartong

-- kravet 12 avseende sätt att minska sprickbildningsbenägenhet vid vikning av en bestruken kartong.

Vid den muntliga förhandlingen ingavs patentkrav enligt ett andrahandsyrkande, där de självständiga kraven preciserats genom uppgift om nyplängd, nämligen ”en värmbar kalander som har ett mjukt förlängt nyp av 3 till 10 cm”. Vidare har kravet 1 kompletterats med uppgift om nyplängd för kalandern för jämförda produkter i patentkravets sista rad, nämligen ”kalander som har ett hårt nyp eller mjukt nyp med en nyplängd av ungefär 1 cm”.

Känd teknik

Stora Enso AB har anfört följande skrifter :

Wikström et al., STFI-meddelande C302 (okt.1994) (D1)

Zotterman, Kartong/Kraftpappersseminarium (aug.1994) (D2)

Brecht et al., Tappi 1968, Vol. 51, No 2, sid. 61-66 (Aktbil. 8)

Gavelin, Skogsindustrins utbildn., jan.1995, sid. 216 (Aktbil. 25)

SE patent 8604079-7 (Aktbil. 41)

STFI:s verksamhetsberättelse 92/93, sid. 11 (Aktbil. 44)

Metsä-Serla Oy har anfört följande skrifter :

Nykopp, Pulp and Paper International, maj 1994, sid. 36 (D3)

DE-C 39 20 204 (D4)

STFI-Kontakt nr 2/1993 (Aktbil. 15)

D-markerade skrifter har anförts under invändningsförfarandet och vidhållits vid överklagandet, övriga har anförts vid överklagandet.

I Patentverkets beslut att avslå invändningarna har endast skrifterna D3 och D4 beaktats, då invändaren inte ansågs ha visat att skrifterna D1 och D2 varit allmänt tillgängliga vid ansökningstillfället.

Parternas utveckling av talan

Stora Enso AB anför att patentkravet 1 är så obestämt och oklart att skyddsomfånget inte kan värderas på ett önskvärt sätt. Beskrivningen anses inte lämna någon entydig vägledning, då utföringsexemplen anses ha omfattande brister genom att erforderliga uppgifter om försöksbetingelser saknas. Stora Enso hävdar vidare att såväl D1 som D2 var att betrakta som allmänt tillgängliga vid ansökningstillfället och att den patenterade uppfinningen är känd genom D1 och saknar uppfinningshöjd med hänsyn till D2. Vidare hävdar Stora Enso att uppfinningen saknar uppfinningshöjd med hänsyn till Brecht et al. i kombination med D3.

Metsä-Serla Oy hävdar att det enda särdraget med substans för uppfinningen enligt kravet 1 är att ”kartongen har kalandrerats efter bestrykningen med en värmbar kalander som har ett mjukt förlängt nyp”. Övriga uppgifter i den kännetecknande delen av kravet 1 anses inte vara självständiga särdrag för uppfinningen utan är en följd av angivna åtgärder. Vidare påpekas avsaknad av uppgifter i exemplen. Metsä-Serla anser att uppfinningen saknar uppfinningshöjd med hänsyn till vardera av D3 och D4 samt även med hänsyn till STFI-kontakt nr 2/1993.

Patenthavaren framhåller att varken D1 eller D2 kan anses ha varit allmänt tillgängliga vid ansökningstillfället. Ej heller kan anses att innehållet i dessa skrifter skulle avslöja uppfinningen. Vidare uppges att den av Stora Enso hävdade enda skillnaden mellan uppfinningen och den anförda Brecht, nämligen kalandrering med konventionellt mjukt nyp i stället för med förlängt mjukt nyp, är en väsentlig skillnad, då förlängning av kalandernyp innebär att en kalander med en helt annorlunda konstruktion måste användas. Vidare påpekas att D3 avser kalandrering av obestruken kartong. Beträffande D4 anges att föremålet för uppfinningen varken beskrivs eller föreslås i denna skrift. Vidare avser publikationen STFI-kontakt nr 2/1993 kalandrering av papper, ej av kartong. Beträffande anmärkningarna mot avsaknad av erforderliga uppgifter i utföringsexemplen, främst nyplängder, hävdar patenthavaren att uppfinningen kan tillämpas av en fackman med ledning av den beskrivning som givits i utföringsexemplen och de uppgifter om nyplängd i samband med uppfinningen som angivits i beskrivningens allmänna del.

Vad gäller anförda skrifters tillgänglighet har parterna vid den muntliga förhandlingen åberopat två brev från STFI beträffande skriften D1 samt ett intyg från en föreläsare vid det aktuella seminariet beträffande skriften D2.

DOMSKÄL

Anförda skrifters tillgänglighet

I brev från STFI:s informationsavdelning till patenthavaren framgår att C-meddelanden från STFI har begränsad spridning till medlemsföretagen. Hur denna spridning är utformad framgår av brev från STFI:s informationsavdelning till Stora Enso. Häri anges att C-meddelanden distribueras med ett referensexemplar till medlemsföretagens bibliotek. En förteckning över meddelanden för kännedom och beställning finns även i kundtidningen Industri-Kontakt, som distribueras till medlemmarna. Av tidigare inlagor i målet (Aktbilaga 5) framgår att under 1993/94 utgjordes medlemmarna av 13 företag, bland vilka Korsnäs, Stora och Metsä ingick. Vid 1994/95 var medlemsantalet 17 företag.

Beträffande Kartong/Kraftpappersseminariet har enligt intyg från en av seminariets föreläsare, Carl Zotterman, skriften D2 delats ut till deltagarna som dokumentation vid seminarietillfället. Härvid intygas även att inga krav på sekretess eller förbud mot vidare spridning ställdes i samband med utdelandet. Av tidigare inlagor i målet (pag. 58) framgår att deltagarlistan från det aktuella seminariet omfattade 40 personer från 18 olika företag inom pappers- och förpackningsindustrin.

I nordisk praxis, jfr. NU 1963:6 sid. 123, har en skrift ansetts vara allmänt tillgänglig om en större eller obestämd krets av personer har haft möjlighet att få kännedom om skriften eller hämta upplysningar därur. Patentverkets besvärsavdelning fann i beslut den 29 november 1976 i patentansökan 7872/66, att vad som hade framförts vid ett möte i en sammanslutning av företrädare för olika företag "Kontinuerliga Klubben" fick anses ha blivit allmänt tillgängligt i patentlagens mening. Regeringsrätten biföll inte sökandens överklagande (RÅ 1978 2:12). I europeisk praxis anses information vara allmänt tillgänglig om en enda medlem från allmänheten har haft möjlighet att få tillgång till informationen, under förutsättning att inget krav på sekretess föreligger. Jämför härvid Case Law of the Boards of Appeal of the European Patent Office, 4th ed., dec. 2001, C 1.6.6, främst första stycket och C 1.6.1, särskilt avgörandet i T 611/95. Patentbesvärsrätten finner, med beaktande om vad som framkommit om skriftens D1 spridning att, även om en vidare allmänhet inte kunde beställa skriften, var den tillgänglig för en krets av personer, som får anses tillhöra allmänheten och som inte var ålagda sekretess angående skriftens innehåll. Beträffande D2 finner Patentbesvärsrätten att intyget från föreläsaren får godtas för styrkande att D2 var tillgänglig för deltagarna vid seminariet. Rätten finner vidare att deltagarna får anses tillhöra allmänheten och att de inte var ålagda sekretess angående innehållet i D2. Skrifterna D1 och D2 får därmed anses ha varit allmänt tillgängliga i patentlagens mening före tidpunkten för patentansökningen.

Bedömning av förstahandsyrkandet

Det problem, som uppfinningen avser att lösa, är att tillhandahålla en bestruken kartongprodukt, vilken medelst en viss kalandreringsoperation bibringats vissa egenskaper så att god styvhet och god resistens mot sprickbildning erhålls.

Enligt patentkravet 1 kännetecknas uppfinningen av att kartongen har kalandrerats efter bestrykning med en värmbar kalander som har ett mjukt förlängt nyp. De övriga uppgifterna, dvs att kartongen har minskad densitet samt minskad ytvikt vid ett givet värde för böjkraft i jämförelse med motsvarande bestruken kartong som har kalandrerats före eller före och efter bestrykning med en värmbar eller icke värmbar kalander som har ett hårt eller mjukt nyp, anger inte något ytterligare om hur kartongen är framställd. De angivna egenskaperna får därför anses vara en följd av den angivna behandlingen. Nämnda uppgifter kan därför inte tillmätas någon särskild betydelse för avgränsning mot teknikens ståndpunkt.

I skriften D1 beskrivs kalandrering av bestruken kartong (sid. 6, rad 3) med en kalander som har en uppvärmd centralvals och ett förlängt nyp (sid. 6, andra stycket), vilket har åstadkommits genom att centralvalsen möter ett ändlöst band av ett mjukt polymermaterial anordnat över en glidkropp med ett inlägg, som trycker bandet mot banan och den uppvärmda centralvalsen. I D1 diskuteras de positiva effekterna av att avsevärt förlänga kalandernypet (sid. 5, femte stycket). Vidare diskuteras bl.a. inverkan av den nya typen av kalandrering på densitet (sid. 10) och böjstyvhet (sid. 14). Det anges att kalandrering av kartong vid hög temperatur och förlängt nyp ger mycket liten kompaktering (sid. 6, fjärde stycket). Även beträffande böjstyvhet förefaller denna typ av kalandrering medföra fördelaktiga resultat (sid. 14, tredje stycket).

Den kartongprodukt, som erhålles genom det i D1 angivna förfarandet, får utifrån vad som kan utläsas ur patentkravet 1 anses falla inom det genom detta krav definierade skyddsomfånget. Uppfinningen enligt patentkravet 1 kan därmed inte bedömas vara ny med hänsyn till det som anges i D1.

Beträffande uppfinningshöjden kan såsom näraliggande bakgrundsteknik anföras att kalandrering av kartong med en värmbar kalander med ett mjukt förlängt nyp är förut känd, nämligen genom var och en av D3, D2 och D4.

I D3 beskrivs kalandrering av kartong med en kalander med en uppvärmd vals som möter ett mjukt elastiskt rörligt band anordnat över en glidsko, varmed åstadkommes ett mjukt förlängt nyp om 4 – 6 cm, varvid glidskon kan utformas på olika sätt för att kunna ge önskad nyplängd (spalt 1, andra och tredje stycket). I D3 anges att med denna typ av kalandrering kan ytegenskaperna hos en kartong förbättras med endast ringa förlust av bulk och styvhet (spalt 2, sista stycket).

I D2 beskrivs kalandrering av kartong med en skokalander bestående av en uppvärmd motvals som möter ett elastiskt bälte. I D2 anges att kalandrering av kartong med lägre specifikt tryck under längre tid ger ytförbättring med mindre bulkförlust och styrkeförlust hos kartongen. Detta uppnås med ett mjukt förlängt nyp, varvid anges att med den beskrivna kalandern kan godtyckligt vald nyplängd åstadkommas (sid. 15, fjärde och femte stycket samt sid. 27, näst sista stycket).

I D4 beskrivs kalandrering av en kartongbana med en kalander bestående av en upphettad vals och ett ändlöst flexibelt band, som löper över ett anpressbart stödelement, såsom en glidsko (spalt 2, rad 33 – 60 samt fig. 1). Syftet med förfarandet är att åstadkomma en för kartongbanans volym skonsam kalandrering med lågt tryck, hög temperatur och förlängt nyp (spalt 1, rad 35 – 48 samt spalt 2, rad 18 – 21).

Kartongprodukten enligt uppfinningen skiljer sig ifrån den kartongprodukt, som erhålles från var och en av dessa angivna förfaranden, genom att den är bestruken innan den angivna kalandreringen med mjukt förlängt nyp genomförs. Bestrykningen får dock anses främst påverka kartongens ytegenskaper, såsom ytglans och tryckbarhet, men kan inte utifrån vad som kan förstås av beskrivningen och patentkraven anses påverka de angivna relativa egenskaperna beträffande densitet, ytvikt och böjkraft.

Det problem, som fackmannen med kännedom om endera av D2, D3 eller D4 har att lösa beträffande en kartongprodukt erhållen genom kalandrering av kartong med en värmbar kalander med ett mjukt förlängt nyp, är att utföra sådan kalandrering av en bestruken kartongbana.

Härvid kan ledning hämtas från skriften Brecht et al. I denna beskrivs kalandrering av bestruken kartong med en uppvärmd vals och en mjuk motvals, varvid inverkan av olika nyptryck diskuteras.

Den kända tekniken ger således fackmannen en anvisning om att vid framställningen av en kartongprodukt en kalandrering av bestruken kartong med en upphettad vals och en mjuk vals medförande ett mjukt nyp kan utföras. Att sålunda på liknande sätt behandla en bestruken kartong medelst den i endera av D2, D3 eller D4 angivna kalandreringen och därmed uppnå en produkt med i patentkravet 1 angivna särdrag får därmed anses vara närliggande för fackmannen.

Sålunda får uppfinningen, sådan den framgår av patentkravet 1 enligt förstahandsyrkandet, bedömas sakna uppfinningshöjd med hänsyn till endera av D2, D3 eller D4 i kombination med Brecht et al.

Bedömning av andrahandsyrkandet

Vid bedömning av patentkravet 1 enligt andrahandsyrkandet föreligger de ovan under förstahandsyrkandet angivna särdragen samt dessutom särdraget om det mjuka förlängda nypets längd.

Skriften D1 får anses representera närmast liggande bakgrundsteknik. Uppfinningen enligt det alternativa yrkandet skiljer sig från D1 genom uppgiften om använd nyplängd av 3 – 10 cm. Emellertid ges i D1 anvisning om att positiva effekter av mjukkalandrering förstärks genom att avsevärt förlänga kalandernypet (sid. 5, femte stycket). Vidare kan fackmannen hämta ledning från D3, vari beskrivs kalandrering av kartong med en värmbar kalander med mjukt förlängt nyp, där vanliga nyplängder om 4 – 6 cm anges. Det får därför anses vara näraliggande för fackmannen att pröva nyplängder inom åtminstone det kända intervallet vid sådan kalandrering av en bestruken bana för att uppnå en bestruken kartongprodukt, vilken med hänsyn till den utförda behandlingen får anses besitta vissa egenskaper beträffande densitet, ytvikt och böjkraft. Sålunda får uppfinningen, sådan den framgår av patentkravet 1 enligt det alternativa yrkandet, anses sakna uppfinningshöjd med hänsyn till D1 i kombination med D3.

Med hänsyn till det ovan anförda skall det överklagade beslutet undanröjas och patentet upphävas.

Rune Näsman Gunilla Sandell Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE Visa mer Visa mindre