Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

02-295
2004-06-08
2004-08-09
Anordning för termisk analys av metallsmältor.
2002-06-14
-
-
9800580-4
2002-04-24
-
-
-
Uppfinningshöjd
Termisk analys; Metallsmältor; Temperatur-tid-kurvor
2 § patentlagen (1967:837)
patent
bifall2
intressant
sökande
NOVACAST AB
Awapatent AB
-
Albihns Stockholm AB
-
-
Uppfinningen avser en anordning för termisk analys av metallsmältor, vilken innefattar en provform med två termoelement för studium av avsvalningsförloppet i form av temperatur-tid-kurvor för en metallsmälta. Gentemot två anförda skrifter avseende provformar för termisk analys av metallsmältor skiljer sig utformningen av provformen enligt uppfinningen på ett sådant sätt att uppfinningshöjd anses föreligga för ansökningsföremålet enligt nya preciserade patentkrav ingivna vid överklagandet.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och upprätthåller patentet i ändrad lydelse med patentkrav inkomna den 11 mars 2004.

YRKANDEN M.M.

Patenthavaren yrkar att Patentverkets beslut att upphäva patentet undanröjs och att patentet upprätthålls i ändrad lydelse med patentkrav inkomna den 11 mars 2004.

Invändaren bestrider ändring.

I målet har hållits muntlig förhandling.

BAKGRUND

Uppfinningen

Uppfinningen avser en anordning för termisk analys av metallsmältor. Termisk analys av metallsmältor innebär att temperatur-tid-förloppet vid stelnandet av en smälta mäts på ett standardiserat sätt för att erhålla information om olika egenskaper hos smältan, t.ex. en legering. I legeringar ingår vanligen en basmetall, som legeras med ett eller flera grundämnen. Dessa tillsatsämnen är i flytande tillstånd oftast lösliga i basmetallen, men vid stelnandet utskiljs olika faser ur smältan, varvid latent värme frigörs. Stelnandet sker normalt i stelningsintervall som är typiska för legeringen. Termisk analys med hjälp av standardiserad utrustning innefattande speciella provkoppar av eldfast material med inbyggda termoelement kan därvid ge information om ett smält material och dess egenskaper inför t.ex. gjutning.

Ett problem vid termisk analys är att åstadkomma hög repeterbarhet vid mätningen, då exempelvis variationer i fyllnadsgrad av provkoppen samt variationer i värmeavgång genom strålning och genom konvektion medför skillnader mellan olika mättillfällen. Enligt uppfinningen har en anordning åstadkommits med en speciell utformning av en provkopp och med denna samverkande komponenter, medelst vilken anordning ett förfarande för termisk analys kan genomföras.

Patentkravet 1 av den 11 mars 2004 har följande lydelse :

Anordning för termisk analys av metallsmältor innefattande två termoelement, omfattande en form (1) med en kavitet (2), varvid det ena termoelementet (3) är placerat så att det sträcker sig genom kavitetens centrala parti, kännetecknad av att kaviteten (2) är sfärisk, och att en cylindrisk kanal (5), som upptill ansluter till kaviteten (2) samt en cylindrisk del (7), som nedtill ansluter till kaviteten (2) är anordnade, varvid det andra termoelementet (6) är placerat i den sfäriska kaviteten (2) vid övergången mellan kaviteten (2) och den cylindriska delen (7).

Känd teknik

Invändaren har anfört fyra skrifter, nämligen :

US-A 4 358 948 (D1)

WO-A1 96/23206 (D2)

WO-A1 86/01755 (D3)

WO-A1 92/06809 (D4)

Genom D1 är en anordning känd för termisk analys av metallsmältor med hjälp av två termoelement, vilken innefattar en provform med en övre cylindrisk kavitet, i vilken det ena termoelementet är placerat vinkelrätt mot centrumlinjen, samt en undre cylindrisk kavitet med väsentligt mindre diameter än den övre, i vilken undre kavitet det andra termoelementet är placerat.

Genom D2 är en anordning känd för termisk analys av metallsmältor med hjälp av två termoelement, vilken innefattar en provform med dubbla väggar och formad som en cylinder med halvsfärisk botten. Det ena termoelementet är placerat i formens mitt och det andra invid en inre vägg hos formen.

Genom D3 och D4 är förfaranden för gjutjärnsframställning kända, vid vilka kontroll och styrning av gjutningsprocessen utövas med hjälp av termisk analys av smältorna, varvid temperatur-tid-kurvor redovisas, se fig. 1 i D3 resp. fig. 3 i D4.

Parternas utveckling av talan

Invändaren har anfört att den i patentkravet 1 angivna anordningen får anses sakna uppfinningshöjd med hänsyn till utformningen av anordningarna enligt D1 och D2, där den enda skillnaden gentemot D1 angavs vara den sfäriska formen för kaviteten och den enda skillnaden gentemot D2 angavs vara anordnandet av en cylindrisk del vid kavitetens undre del.

Patenthavaren har hävdat att den patentsökta anordningen skiljer sig från D1, vilken får anses komma uppfinningen närmast, dels genom placeringen av det undre termoelementet, dels genom att huvudkaviteten i anordningen är sfärisk och dels genom förekomst av en cylindrisk del ovanför sfären, vilka skillnader uppgavs medföra fördelar.

Vid överklagandet har patenthavaren vidhållit och ytterligare tydliggjort de anförda skillnaderna. Invändaren har vidhållit att uppfinningshöjd saknas med hänsyn till D1 och D2.

DOMSKÄL

Det uppställda problemet, som föreliggande uppfinning avser att lösa, är att åstadkomma en anordning för termisk analys, med vilken kan uppnås ökad repeterbarhet vid mätningar av stelningsförloppet hos en metallsmälta. Vid analys av i målet anförda skrifter får skriften D1 anses komma uppfinningen närmast. Genom D1 är en anordning för genomförande av termisk analys med hjälp av två termoelement i enlighet med ingressen till föreliggande patentkrav 1 förut känd.

Enligt D1 används en cylindrisk provkopp bestående av två olika delar med betydligt större diameter i den övre delen än i den undre delen samt ett centralt beläget termoelement och ett perifert beläget termoelement. Uppfinningen enligt föreliggande patentkrav 1 skiljer sig från det i D1 angivna i tre avseenden.

En skillnad gentemot D1 är placeringen enligt uppfinningen av det perifera termoelementet. Termoelementen är anordnade i en provkopp innefattande två olika cylindriska delar med olika diameter, se D1 spalt 2, rad 38 - 50. Det ena termoelementet (22) är placerat i provkoppens undre smalare cylindriska del (14), se spalt 3, rad 5 – 7, och det andra termoelementet (27) är placerat i provkoppens övre vidare cylindriska del (15), se spalt 3, rad 42 – 47. Av D1 framgår således uttryckligen att det undre termoelementet är placerat inom provkoppens nedre smalare del, vilket även kan utläsas av ritningen enligt fig. 1. Det i patentkravet 1 angivna särdraget att ”det andra termoelementet är placerat i den sfäriska kaviteten (2) vid övergången mellan kaviteten (2) och den cylindriska delen (7)” får sålunda anses skilja uppfinningen från det i skriften D1 angivna. Därmed erhålls en mera korrekt mätning av den avsedda temperaturdifferensen mellan den undre smältan med snabbare stelningsförlopp och den övre smältan med långsammare stelning i provkoppens mitt.

En annan skillnad gentemot D1 är att provkoppen enligt uppfinningen är sfärisk, vilket medför att stelnandet sker koncentriskt och därmed ger tydligare impulser från stelnandet till det centrala termoelementet.

En tredje skillnad gentemot D1 är att enligt uppfinningen en cylindrisk kanal upptill ansluter till den sfäriska kaviteten. Invändaren hävdar att en cylindrisk kanal kan anses ansluten till kaviteten enligt D1, varvid kavitetens och cylinderns diameter är identiska. Även om invändarens tolkning skulle anses möjlig utifrån strikt geometrisk synpunkt, får patentkravets uppgift om detta särdrag, i beaktande av beskrivningen och fig. 1 och 2, anses vara avgränsande gentemot den genom D1 kända utformningen. Med invändarens tolkning uppnås dessutom inte de med detta särdrag åsyftade verkningarna att variationer i fyllnadsgrad samt fluktuationer i värmeavgång från den övre ytan elimineras.

Det problem, som fackmannen har att lösa med kännedom om D1, är således att ytterligare öka mätningarnas repeterbarhet, såsom genom att utforma provkoppen mera ändamålsenligt samt förbättra likformigheten i påfyllnad och likformigheten i mätresultaten från termoelementen, vilket får anses förutsätta en tydligt definierad placering.

Den i D2 angivna anordningen är en provkopp med cylindriska väggar och halvsfärisk botten, i vilken provkopp termoelementen är placerade så att ett av dem befinner sig vid koppens mitt och det andra invid väggytan vid koppens botten. Beträffande placeringen av det perifera termoelementet är förutsättningarna annorlunda i D2, eftersom en undre del för snabbare stelning saknas, varför det perifera elementet måste befinna sig nära en väggyta. Beträffande provkoppens form finns anvisningen om att en halvsfärisk botten medför jämna värmeförluster, vilket dock inte kan anses liktydigt med att en kopp med en sfärisk form rekommenderas. Beträffande utformningen för uppnåendet av likformig påfyllning av smälta samt undvikande av värmeförluster från den övre ytan finns inga anvisningar i D2. Skriften D2 kan därför inte anses leda fackmannen till en rad modifieringar enligt ovan av den genom D1 kända anordningen så att den uppfunna anordningen erhålles.

Den anförda kända tekniken innehåller sålunda inte sådana anvisningar för anordnandet av en provkopp vid termisk analys med förbättrad repeterbarhet vid mätningarna att fackmannen skulle utforma en provkopp i enlighet med de angivna särdragen enligt uppfinningen och därmed uppnå de avsedda effekterna. Uppfinningen sådan den definieras i patentkravet 1 av den 11 mars 2004 får därmed anses skilja sig väsentligen från känd teknik. Överklagandet ska därför bifallas, varigenom patentet upprätthålls i

ändrad lydelse.

Rune Näsman Gunilla Sandell Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE
Visa mer Visa mindre