Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

02-400
2004-11-11
2004-11-11
Pantsättning av patenträttigheter enligt 12 kap. patentlagen.
2002-08-21
-
-
9001384-8
2002-06-19
-
-
-
Pantsättningsavtal
-
12 kap. patentlagen (1967:837)
patent
bifall2
vägledande
sökande
1) Svenska Handelsbanken AB 2) Skandinaviska Enskilda Banken AB
Daniel Karlson och Bengt Sjövall, Mannheimer Swartling Advokatbyrå
3) Commerzbank AB 4) Intermediate Capital Group plc
-
-
-
PBR har, mot bakgrund av den begränsade prövningsskyldighet som enligt förarbetena till 12 kap. patentlagen åvilar Patentverket vid registrering av pantavtal, funnit att i det fall en registrering söks gemensamt av patenthavaren och panthavaren behövs inte annan kontroll än att den som därvid uppger sig som patenthavare finns antecknad som sådan i patentregistret. Är så fallet borgar patenthavaren i sin tur för att den i avtalet angivna panthavaren är behörig. PRV har heller inte skyldighet att undersöka om denne ensam är innehavare av panträtten eller om den är gemensam för flera. Identifieras dock ytterligare panthavare efter registreringsansökningens ingivande torde dessa få räkna företrädesrätt
först från respektive identifikationstidpunkt. Vidare har PBR funnit att uppgift om panthavarens/-arnas adress/-er, vilken med hänsyn till 64 § patentlagen är nödvändig för registreringen, inte behöver framgå av själva pantavtalet utan får lämnas separat.
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar målet åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

YRKANDE M.M.

Klagandena har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin ansökan om registrering av avtal den 26 september 2001 avseende pantsättning av vissa i avtalet angivna patent.

Till stöd för sin talan har klagandena hållit fast vid vad som anförts hos Patentverket och redovisats i verkets beslut samt tillagt bl.a. följande. Samtliga panthavare är inte uttryckligen angivna i pantsättningsavtalet men de kan identifieras genom hänvisningar i avtalet till två andra avtalsdokument. Enligt klagandenas uppfattning kan det inte vara ett absolut krav för registrering att pantsättningsavtalet innehåller uppgifter om vem eller vilka som är panthavare. Patentlagens regler syftar till att det skall kunna fastställas att en giltig pantsättning av egendomen har kommit till stånd och att denna pantsättning kan registreras. Det sakrättsliga skyddet uppkommer först genom registreringen och det väsentliga måste anses vara att själva pantsättningen blir synlig för tredje man och inte panthavarens namn och adress. Om registrering av ett i övrigt giltigt pantsättningsavtal skulle vägras på den grunden att panthavarens namn inte omedelbart framgår av pantavtalet skulle detta innebära att en materiellt riktig pantsättning skulle förvägras sakrättsligt skydd enbart på formella grunder. Av de i ärendet ingivna handlingarna är det rent faktiskt möjligt att identifiera vilka som är panthavare i detta fall. Slutligen framhåller klagandena att ansökan om registrering av pantsättningsavtalet undertecknats inte bara av panthavarna utan också av pantsättaren samt att pantavtalet ingivits till Patentverket i vidimerad kopia, vilket torde vara tillfyllest.

Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. Den 26 september 2001 slöt patenthavaren Duni AB och klagandena, vilka sistnämnda utgör ett internationellt syndikat av banker, ett avtal om pantsättning av vissa i avtalet angivna patent. Klagandena benämns i pantsättningsavtalet som ”Secured Parties under the Credit Agreement and under the Mezzanine Loan Agreement”, vilka vid avtalets ingående företräddes av Svenska Handelsbanken såsom befullmäktigat ombud och i avtalet benämnt ”Security Agent”. I pantsättningsavtalet anges inte panthavarna uttryckligen utan dessa kan identifieras genom definitionshänvisningar i avtalet till två andra avtal, vilka ingicks samma dag som pantsättningsavtalet och vilka av klagandena som nyss sagts angivits som ”Credit Agreement” och ”Mezzanine Loan Agreement”. Dessa två avtal gavs in av klagandena, som svar på Patentverkets föreläggande den 16 november 2001, tillsammans med en skrift benämnd ”Definition av Secured Parties (panthavare) samt befullmäktigande”, bilaga 4. Enligt skrivelsen framgår det av avtalsdokumenten ”Credit Agreement” och ”Mezzanine Loan Agreement” att ”Secured Parties” - och således panthavarna enligt pantsättningavtalet - är Commertzbank AG, Skandinaviska Enskilda Banken AB, Svenska Handelsbanken AB och Intermediate Capital Group plc. Med en inlaga den 8 februari 2002 till verket följde en förteckning över samtliga panthavares namn och adresser. Genom det överklagade beslutet avslog Patentverket ansökningen av det skälet att pantsättningsavtalet inte innehåller uppgift om panthavarens namn och inte heller adress.

DOMSKÄL

Av förarbetena som låg till grund för tillkomsten av 12 kap. patentlagen (PL) om pantsättning av patent och patentansökningar framgår att en bärande princip var att registreringsförfarandet skulle vara enkelt och billigt och att registreringsärendena således inte skulle erfordra någon närmare utredning i Patentverket, se prop. 1987/88:4. Det möjliggjordes främst genom lagstiftarens utgångspunkt att godtrosförvärv av panträtt i patent och patentansökan inte gäller, till följd varav ett registrerat pantsättningsavtal kan komma att på talan därom förklaras ogiltigt av allmän domstol och registreringen därför avföras från registret (98 och 100 §§ PL med tillhörande motiv).

Mot denna bakgrund får sålunda verket vid prövningen av en registreringssökandes behörighet, om det är upplåtaren som är sökande, utgå från vissa presumtioner innebärande att den som finns antecknad i patentregistret, alternativt i patentansökningsdiariet, anses såsom alltjämt behörig när en registreringsansökan prövas, om det inte finns särskild anledning anta att rättigheten under mellantiden övergått på någon annan. När det gäller panthavaren som registreringssökande behövs inte någon annan kontroll än att den som enligt det ingivna avtalet upplåtit panträtten också enligt den nyssnämnda presumtionen är behörig innehavare av den ifrågavarande patenträttigheten samt att sökanden kan identifieras som innehavarens motpart enligt avtalet. Däremot har Patentverket ingen anledning eller skyldighet att undersöka om den sökande i sådant fall är ensam innehavare av panträtten eller om den är gemensam för flera, utan det får ankomma på var och en som är berättigad till registrering att själv avgöra om och när ansökan härom bör göras.

Ansöker såväl innehavaren av patenträttigheten som panthavaren om registrering av panträttsupplåtelsen inskränker sig behovet av en prövning till en fastställelse av att rättighetshavaren är behörig enligt den ovannämnda presumtionen. Är han det, borgar han i sin tur för att panthavaren är behörig.

Vad vidare avser själva pantsättningsavtalet föreskriver inte vare sig 95 § PL eller i målet eljest tillämpliga bestämmelser någon särskild form - frånsett skriftlighetskravet - eller något särskilt innehåll beträffande detta avtal, än mindre att avtalet måste utgöras av ett enda sammanhållet avtalsdokument och dessutom innehålla samtliga de uppgifter som Patentverket måste ha för registreringen med erforderliga anteckningar i patentregistret. Och det säger sig självt att adressuppgifter och liknande inte behöver framgå av avtalet utan får lämnas separat.

Patentverket har i överklagade beslutet med rätta framhållit offentlighetsintresset och betydelsen härav för uppkomsten av det sakrättsliga skyddet. Men det betyder, såsom framgår av propositionen, inte att alla uppgifter om upplåtelsen eller att själva avtalet skall föras in i patentregistret. Eftersom registreringsförfarandet inte är underkastat sekretess är ansökningshandlingarna ändå tillgängliga för allmänheten. Däremot ligger det i sakens natur att de centrala uppgifterna om en pantregistrering såvitt gäller patent bör vara direkt tillgängliga i patentregistret respektive i fråga om pantregistrering av patentansökan tillgängliga i patentansökningsdiariet. Bestämmelsen i 39 § andra stycket punkten 3 respektive 44 § tredje stycket patentkungörelsen om vilka sådana uppgifter som skall antecknas i patentregistret är således, i motsats vad sökandena antagit, inte en ren ordningsföreskrift. Därtill kommer vad gäller just panthavarens namn och adress att tillgängligheten av dessa uppgifter i patentregistret är en nödvändig förutsättning för den som vill väcka talan om ogiltighet, eller om vissa andra ingripanden, ifråga om ett patent i vilket panträtt upplåtits, se 64 § PL.

Det anförda tillämpat på omständigheterna i målet leder Patentbesvärsrätten till den bedömningen att hinder inte förelegat mot att Patentverket registrerat det ursprungligen ingivna pantsättningsavtalet med, såsom sökandena yrkat, Duni AB som patenthavare och Svenska Handelsbanken AB som panthavare. Avtalet har ingåtts av dessa parter och Handelsbanken ansvarar gentemot Duni för pantupplåtelsen. Underrättelseskyldigheten enligt 64 § PL är fullgjord om underrättelsen sänds till Handelsbanken. Vidare är omständigheterna sådana att pantsättningsavtalet inte behöver företes i original.

Det synes i och för sig inte heller ha framkommit hinder mot att registreringen alternativt sker på grundval av nyssnämnda avtal sammantaget med de sedermera till Patentverket, av Handelsbanken ingivna båda ytterligare avtalsdokumenten med samma giltighetsdag som det ursprungligen ingivna avtalet. Det förutsätter dock att Duni AB såsom sökande i ärendet bekräftar den tolkning av de sammantagna avtalsdokumenten som Handelsbanken gjort av vilka som, utöver banken själv, erhållit panträtt i de ifrågavarande patenträttigheterna. Vidare torde de först genom avtalskompletteringen identifierade panthavarna inte få åtnjuta företrädesrätt förrän från den dag de kompletterande avtalen gavs in.

Vid angivna förhållanden undanröjer Patentbesvärsrätten överklagade beslutet och visar målet åter till Patentverket för fortsatt handläggning, därvid det får ankomma på Duni AB och Svenska Handelsbanken AB att gemensamt med beaktande av det ovan anförda bestämma vilket alternativ som skall läggas till grund för registreringen.

Lennarth Törnroth Valeria Kovacs Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

LC
Visa mer Visa mindre