Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

02-402
2006-01-13
2006-03-14
Registrering av mönstret för en bil.
2002-08-21
-
-
01-0607
2002-07-02
-
-
-
Skillnadskravet
-
2 § mönsterskyddslagen (1970:485) i lydelse före 02-07-01
mönster
avslag
intressant
sökande
Seat S.A.
Dr. Ludwig Brann Patentbyrå AB
-
-
-
-
Det sökta mönstret för en bil skiljde sig inte väsentligt från det motanförda mönstret, avseende en bil, enligt tidigare mönsterregistrering som innehades av sökanden.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDE M.M.

Sökanden har i Patentbesvärsrätten vidhållit sin ansökan om registrering av mönstret för en bil.

Sökanden har gjort gällande att mönstret skiljer sig i tillräcklig grad från vad som blivit känt genom sökandens eget äldre mönster enligt registreringen nr 67 330 för att uppfylla skillnadskravet i 2 § mönsterskyddslagen i dess i målet tillämpliga lydelse före den 1 juli 2002.

Sökanden har anfört att bilen enligt det sökta mönstret tillhör en annan bilklass än den i det äldre mönstret och att formgivningen därför genom olika förändringsåtgärder har anpassats till den aktuella klassen. Sökanden har framhållit att bl.a. följande skillnader föreligger gentemot det äldre mönstret.

Bilens kaross är ”placerad betydligt högre upp” och hjulen syns mycket tydligt från alla sidor. Utformningen och placeringen av de främre strålkastarna samt bakljusen skiljer sig tydligt från det kända mönstret. Under den främre stötfångaren finns en nedre del som bildar en särpräglad längsgående kant, vilken i ändarna böjer av och fortsätter högt över de främre hjulen och vidare som en ram runt hela bilen. I stötfångarens främre del finns också en längsgående, något utstående ribba. Utformningen av de bakre stötfångarna och bakrutorna är också olika i de respektive mönstren. En markant skillnad utgör även utformningen av bakluckan, som har en väsentligen triangulär form och också bildar en integrerad del av biltaket. Vidare har sidorutorna en trubbigare form än motsvarande rutor hos det anförda mönstret. På karossens sidor finns en framträdande inbuktning som det kända mönstret saknar. Som helhet har bilen enligt mönstret ett slankare och lättare utseende med många estetiskt tilltalande detaljer som ger en väsentlig åtskillnad mellan mönstren.

Sökanden har i Patentbesvärsrätten åberopat bevis om registrering av motsvarande mönster i Österrike, Benelux, Danmark, Storbritannien, Grekland och Irland.

DOMSKÄL

Enligt 2 § första stycket mönsterskyddslagen i dess i målet tillämpliga lydelse före den 1 juli 2002 är ett mönster registrerbart endast om det väsentligen skiljer sig från vad som blivit känt före dagen för registreringsansökningen.

Mönstret enligt ansökningen avser liksom det motanförda mönstret en personbil av s.k. hatchback-typ. När det gäller den grundläggande formgivningen karaktäriseras båda mönstren av att karosserna är påtagligt strömlinjeformade genom att de i båda fallen har markant bågform och genomgående har mjukt rundade karossytor.

Ansökningsföremålet skiljer sig i några avseenden tydligt från det enligt det kända mönstret. Främst gäller detta bilens bakparti som – genom en annan utformning av bakluckan och lucköppningen, bakljusen samt stötfångaren – fått en mer stilren utformning. En annan tydligt framträdande skillnad är vidare att mönsterföremålet i det visade läget har ett höjt chassi som i förening med en annan däckdimension ger bilen ett i jämförelse mer robust och mindre sportbetonat utseende.

Dessa och andra förekommande skillnader när det gäller olika detaljer kan emellertid vid en helhetsbedömning inte anses vara ägnade att påverka det övergripande intrycket av att mönstren i allt väsentligt har ett gemensamt formspråk. Istället framstår formgivningen av bilen enligt det sökta mönstret närmast som en, med bibehållna grunddrag, vidareutvecklad version av den bilmodell som framgår av det äldre mönstret. Vid angivna förhållanden kan kravet på väsentlig skillnad inte anses ha blivit uppfyllt.

Överklagandet skall på anförda skäl lämnas utan bifall.

Alf Linder Stig Bragnum Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

ak
Visa mer Visa mindre