Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

03-030
2004-06-08
2004-06-08
Användning av kväveinnehållande näringsmedel för uppbyggnad av växter.
2003-02-20
-
-
0001767-3
2002-09-27
-
-
-
Uppfinningshöjd
Arginin; Växtodling; Kväveinnehållande näringsmedel
2 § patentlagen (1967:837)
patent
bifall2
intressant
sökande
Holmen AB
-
-
-
-
-
Uppfinning avseende användning av L-formen av arginin i ett växtsubstrat för åstadkommande av ett i substratet i huvudsak orörligt kväveinnehållande näringsmedel, som därmed inte läcker ut till omgivningen, befanns ha nyhet och uppfinningshöjd efter precisering av den avsedda användningen samt av uppgifterna om medlets tillförsel till växter. I två anförda skrifter var användning av arginin vid odling av växter känd och i en tredje användning av lysin, dock med helt andra syften och andra eller inga uppgifter om medlets administrering. Nyhet och uppfinningshöjd ansågs föreligga.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och återförvisar ansökningen till Patentverket för fortsatt behandling.

YRKANDE M.M.

Sökanden yrkar ändring av Patentverkets avslagsbeslut och vidhåller patentansökningen med nya patentkrav inkomna till Patentbesvärsrätten den 11 maj 2004.

I målet har hållits muntlig förhandling

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningen

Uppfinningen avser användning av aminosyran arginin som kväveinnehållande näringsmedel för uppbyggnad av växter, främst för uppdrivning av trädplantor för utplantering på växtplats.

Vid plantskolor för uppdrivning av trädplantor har det visat sig att endast en viss del av det tillförda kvävet tas upp av trädplantorna medan resten passerar igenom växtsubstratet. Detta kväveläckage innebär problem, dels genom att det är oekonomiskt att stora mängder näringsmedel går till spillo, men främst genom att det utläckande kvävet kontaminerar marken och till stor del kan hamna i grundvattnet.

Vid odling och uppdrivning av plantor finns det därför ett behov av en kvävekälla, som samtidigt som den har fullgod effekt som näringsmedel för växtens uppbyggnad även uppvisar maximal orörlighet i växtsubstratet, vilket innebär att i huvudsak allt tillfört kväve stannar kvar i växtsubstratet för kommande upptagning av plantan. Man har därvid funnit att L-formen av arginin och dess salter fungerar på ett utmärkt sätt som kvävekälla för plantor.

Patentkravet 1, inkommet den 11 maj 2004, har följande lydelse :

Användning av L-formen av arginin eller dess salt i ett växtsubstrat, för åstadkommande av ett i växtsubstratet i huvudsak orörligt kväveinnehållande näringsmedel för uppbyggnad av växter, innefattande att medlet tillföres växtsubstratet i form av en vattenlösning, som ensam kvävekälla alternativt till 30-80 viktprocent i blandning med ammonium och eventuellt nitrat, och att det tillföres i en jämförelsevis låg mängd och att det har en koncentration inom intervallet 1 millimol per liter (mM) till 30 millimol per liter (mM).

Känd teknik

Patentverket har till grund för det överklagade beslutet anfört följande skrifter :

D1 = Derwent´s abstract of JP 7087844 A, publ. 1995-04-04, abstract No 1995-166291, week 9522

D2 = STN International, file CA accession No 131:336363, CN1152565 A, publ. 1997-06-25

D3 = Derwent´s abstract of SU 1510781 A, publ. 1989-09-30, abstract No 1990-207854, week 9027

I D1 anges ett tillväxtkontrollerande medel innehållande arginin, vilket tillsätts i relativt stor mängd till främst livsmedelsväxter för att hämma tillväxten under den kalla årstiden och därmed förhindra frostskador. Det anges att av växten absorberat arginin används av växten som kvävekälla när frostperioden är över.

I D2 anges ett framställningsförfarande i ett antal steg för erhållande av ett speciellt gödningsmedel, vilket bl.a. innehåller en blandning av aminosyror. Denna blandning består av sjutton stycken namngivna aminosyror, däribland arginin.

I D3 anges en jordkomposition för användning som växtsubstrat för uppdrivning av blommor, vilken innehåller ett koncentrat av aminosyran lysin och vilken är avsedd att öka utnyttjandetiden för jordkompositionen samt förbättra kvalitet och livslängd hos de blommande växterna.

Sökanden har omarbetat de ursprungliga produktkraven till användningskrav och hävdar att uppfinningshöjd härmed uppnås.

Patentverket har avslagit ansökningen på grund av bristande uppfinningshöjd med hänsyn till var och en av skrifterna D1, D2 och D3.

DOMSKÄL

I Patentbesvärsrätten har i patentkraven den avsedda användningen förtydligats genom att ange vad som åstadkommes därmed. Vidare har uppgifterna om medlets tillförsel till växten preciserats.

Det problem, som uppfinningen avser att lösa, är att åstadkomma en kvävekälla med maximal orörlighet i ett växtsubstrat för uppdrivning av växter, varmed uppnås att läckage av kvävehaltigt material till omgivning och grundvatten undvikes samt även att god tillväxt erhålles. Den enligt uppfinningen angivna lösningen av problemet innebär användning av L-arginin som kvävekälla, innefattande uppgifter om dess administrering.

Av de i målet anförda skrifterna är D1 den som får anses komma uppfinningen närmast på grund av uppgiften att vid användningen av arginin som tillväxthämmande medel inför frost används det av växten absorberade argininet som kvävekälla efter det att frostperioden är över. Härifrån skiljer sig uppfinningen enligt patentkraven av den 11 maj 2004 dels genom att användningen avser att åstadkomma ett kväveinnehållande näringsmedel som är i huvudsak orörligt i substratet, samt även genom att det använda argininet tillföres i låga mängder med en koncentration inom ett angivet intervall, vidare som ensam kvävekälla alternativt i angiven andel i blandning med ammonium och eventuellt nitrat. Att arginin kan användas vid odling av växter är därmed känt, men det i D1 uppställda problemet är ett helt annat, nämligen att hämma plantors tillväxt inför den kalla årstiden för att undvika frostskador. Ingen anvisning finns beträffande argininets rörlighet i växtsubstrat eller dess gynnsamma egenskaper ur miljösynpunkt. Beträffande argininets användning som kvävekälla i tillväxtsyfte ges snarast motsatt anvisning i D1 genom att arginin i kända tillsatta mängder verkar tillväxthämmande.

Även om arginin således enligt D1 har använts vid odling av växter så skiljer sig föreliggande uppfinning härifrån genom att det används i ett annat syfte, på ett annat sätt och med ett annat resultat.

Ej heller skriften D2 kan anses ge någon anvisning om det uppställda problemet eller dess lösning. I D2 avses ett förfarande för framställning av en gödningsmedelskomposition bestående av en blandning av en mängd olika aminosyror, däribland arginin, samt ytterligare ingående komponenter. D2 ger ingen anvisning om hur man åstadkommer ett näringsmedel som är i huvudsak orörligt i ett växtsubstrat eller hur arginin kan tillföras för att uppnå detta syfte.

Ej heller genom skriften D3 ges sådana anvisningar att uppfinningen enligt de nya patentkraven kan anses närliggande. I D3 avses en jordblandning för odling av blommor, vilken jordblandning innehåller ett koncentrat av lysin, i syfte att förbättra egenskaperna hos jordblandningen så att dess exploateringstid ökas genom att en tidigare och rikligare blomning uppnås. Härifrån skiljer sig uppfinningen genom att arginin används, ej lysin. Vid användning av den med arginin besläktade aminosyran lysin erhålles förbättrad tillväxt, men ingen anvisning ges hur ett i ett växtsubstrat i huvudsak orörligt näringsmedel kan åstadkommas och tillföras.

Den anförda kända tekniken innehåller därmed inte sådana anvisningar för att använda L-formen av arginin som en i ett växtsubstrat i huvudsak orörlig kvävekälla för administrering på sådant sätt som anges i det nya patentkravet 1. Uppfinningen får sålunda anses skilja sig väsentligt från känd teknik och därmed ha uppfinningshöjd. Överklagandet ska därmed bifallas.

Rune Näsman Gunilla Sandell Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

EE
Visa mer Visa mindre