Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 03-040

Beslutsdatum: 2005-01-27

Lagakraft: 2005-03-29

Målet gäller: Upphävande av patent på förfarande för styrning av utgående temperatur på sekundärsidan i en värmeväxlare samt system för utförande av förfarandet.

Ink datum: 2003-03-04

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9904016-4

PRV beslutsdag: 2003-01-15

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Värmeväxlare; Varmvattenproduktion; Effektbalans; Temperaturpendling

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: ML

Ombud: Ström & Gulliksson IP AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Sundsvall Energi AB

Ombud: Dr Ludwig Brann Patentbyrå AB

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit att ett förfarande och ett system för styrning av temperaturen på sedkundärsidan av en värmeväxlare saknar erforderlig uppfinningshöjd. Traditionell reglering vid varmvattenproduktion genom återkoppling av temperaturen på utgående medium ger problem med pendlingar i temperaturen. Enligt uppfinningen styrs temperaturen på utgående medium genom att flödet på primärsidan styrs i beroende av flödet på sekundärsidan. För sambandet mellan prim- och sekundärflöde utnyttjas den effektbalans som råder mellan primär- och sekundärsida.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDEN

I Patentbesvärsrätten yrkar patenthavaren att patentet, med undanröjande av det överklagade beslutet, i första hand upprätthålls i oförändrad lydelse med patentkrav inkomna den 19 april 2001. Alternativt yrkar patenthavaren att patentet upprätthålls i ändrad lydelse i enlighet med patentkravsuppsättningar märkta andra-, tredje-, respektive fjärdehandsyrkande inkomna den 1 augusti 2003.

Invändaren vidhåller att patentet ska upphävas i sin helhet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningen

Av patentansökningens beskrivning framgår bl. a. följande om uppfinningens bakgrund och ändamål.

Uppfinningen avser ett förfarande för styrning av temperaturen på sekundärsidan i en värmeväxlare och ett system för utförande av förfarandet. Vid produktion av tappvarmvatten i fjärrvärmecentraler utnyttjas ett primärflöde av fjärrvärmevatten som leds in i en värmeväxlare där ett sekundärflöde av tappvarmvatten värms upp till konstant förbrukningstemperatur i värmeväxlaren. Reglering av konstant temperatur på sekundärsidan har i fjärrvärmecentralerna antingen erhållits genom självverkande mekaniska regleranordningar eller elektroniska regleranordningar vilka reglerar temperaturen baserad på återkopplad temperaturmätning på sekundärsidan. I de fall som elektroniska regleranordningar användes tillämpas PI- eller PID-regulatorer vilka reglerar flödet på primärsidan genom att i beroende av aktuell temperatur på sekundärsidan strypa eller öppna en ventil på primärsidan. Härigenom regleras den värmande effekten på primärsidan så att önskad uttemperatur på tappvarmvattnet erhålles.

Både de mekaniska systemen samt de elektroniska systemen uppvisar nackdelar då regleringen inte är så snabb som man skulle önska, varvid det kan dröja innan rätt uttemperatur inställer sig på sekundärsidan. Detta medför risk för skållning eller fördröjning innan rätt temperatur erhålles på tappstället i sekundärkretsen. En annan nackdel är att pendling i regleringen lätt uppkommer då det i praktiken är omöjligt att optimera reglerutrustningen för samtliga förekommande driftförhållanden. Fjärrvärmenätets, d.v.s. primärsidans, framledningstemperatur och differenstryck varierar över året samt längs fjärrvärmeledningens utsträckning. Tryckvariationerna i fjärrvärmenätet beror dels på aktuellt avstånd från värmekällan samt fjärrvärmecentralens relativa läge i nätet. Regulatorernas statiska inprogrammerade egenskaper går inte att optimera för samtliga driftfall, vilket bl.a. medför oscillationer på uttemperaturen vid vissa driftförhållanden.

Den kända tekniken har inte uppmärksammat behovet av att snabbt kunna vidtaga åtgärder när värmeuttaget på sekundärsidan plötsligt förändras, d.v.s. när flödet förändras språngartat. Detta innebär att reglersystemen oundvikligen hamnar i pendlingstillstånd vad avser temperaturen på sekundärsidan. Trots mångfalden av enskilda lösningar för delproblem, så har inget system uppvisat egenskaper som samtidigt medger stabil funktion oavsett placering i fjärrvärmenätet. De flesta systemen där temperaturen skall regleras noggrant på sekundärsidan har innefattat reglerloopar med återkopplad information om temperaturvärdet. Uppfinningens ändamål är att erhålla en stabil styrutrustning i värmeväxlarsystem där stora variationer kan förekomma på primärsidan vad avser ingående temperaturer samt differenstryck, där en förbättrad konstanthållning av tappvarmvattentemperaturen på förbrukarsidan sker, utan att använda en återkoppling av det faktiska temperaturvärdet från sekundärsidan för själva konstanthållningen av temperaturen.

Uppfinningen baserar sig på att primärflödet hela tiden skall matchas mot aktuellt flöde på sekundärsidan. Den på respektive sida tillförda samt uttagna energin Q bestämmes av formeln:

Q = p cp q ∆T (A)

där p motsvarar densiteten på mediet i kretsen, cp motsvarar specifika värmet på mediet, q motsvarar flödet i kretsen samt ∆T motsvarar skillnad i temperatur på ingående respektive utgående flöde i respektive krets (primär eller sekundär).

Vid värmeväxlingen uppstår en effektbalans där den tillförda effekten till primärsidan Qprim är lika med den uttagna effekten på sekundärsidan Qsek, d.v.s.

Qprim = Qsek (B)

En insättning av formel A i formel B ger:

pprim cp prim qprim ∆Tprim = psek cp sek qsek ∆Tsek

Detta ger styrfunktionen för styrningen av flödet i primärkretsen vid användning av samma media i primärkrets och sekundärkrets:

qprim = qsek ∆Tsek /∆Tprim .

Uppfinningen definieras i de självständiga patentkraven 1 och 10 enligt förstahandsyrkandet vilka även låg till grund för det överklagade beslutet på följande sätt.

1. Förfarande för styrning av utgående temperatur på sekundärsidan i en värmeväxlare, där styrning sker via ett av en styrenhet (7) påverkningsbart styrorgan, vilket styr flödet genom primärsidan kännetecknat av att styrning av styrorganet sker i beroende av flödesbalansering mellan primärkretsen och sekundärkretsen på så sätt att effektbalansen upprätthålles mellan primärkretsen (prim) samt sekundärkretsen (sek), där tillförd samt uttagen effekt i respektive krets ges av:

Q = p cp q ∆T, från vilken effektbalans ges att flödet på primärsidan qprim, erhålls genom styrning av styrorganet på så sätt att

qprim = psek cp sek qsek ∆Tsek /pprim cp prim ∆Tprim

där

p sek/prim = förbestämd densitet på mediet i den sekundära respektive primära kretsen,

cp sek/prim = förbestämt specifikt värme på mediet i den sekundära respektive primära kretsen,

qprim = är av styrorganet erhållet flöde i primärkretsen,

qsek = faktiskt uppmätt flöde i sekundärkretsen,

∆Tprim = faktiskt uppmätt temperaturskillnad på primärsidans ingående respektive utgående medium, samt

∆Tsek = är den önskade temperaturskillnaden på sekundärsidans ingående respektive utgående medium, där temperaturen på sekundärkretsens utgående sida endast är ett börvärde, varvid styrningen av styrorganet sker utan direkt återkoppling av temperaturen på sekundärkretsens utgående sida.

10. System för utförande av förfarande enligt krav 1 kännetecknat av att systemet innefattar

a) en flödet i sekundärkretsen detekterande anordning (4)

b) en flödet i primärkretsen detekterande anordning (6,7, alt. 12)

c) en första temperaturgivare (9) på värmeväxlarens primärsida ingående flöde (3i) samt en andra temperaturgivare (8) på värmeväxlarens primärsidas utgående flöde (3u), och att styrningen av flödet genom primärkretsen sker i beroende av flödet genom sekundärkretsen enligt en i styrenhetens minne fastlagd styrfunktion, vilken styrfunktionen motsvarar ekvation D där ∆Tprim = av första temperaturgivare (9) samt andra temperaturgivare (8) faktiskt uppmätt temperaturskillnad på primärsidans ingående respektive utgående medium, samt ∆Tsek = är den önskade temperaturskillnaden på sekundärsidans ingående respektive utgående medium, där temperaturen på sekundärkretsens utgående sida endast är ett förbestämt börvärde, varvid styrningen av styrorganet sker utan direkt återkoppling av temperaturen på sekundärkretsens utgående sida.

Känd teknik

I målet har anförts känd teknik enligt följande dokument.

WO 99/54665 A1, nedan kallad D1, som beskriver en värmeöverförande anordning för framställning av värme och/eller varmvatten i fastigheter. I anordningen ingår en tappvarmvattenregulator som ger ett proportionellt flödesförhållande mellan det tappvatten som ska värmas och det varmvatten som tillförs värmeväxlingsprocessen.

”Hydronic heating system” Truschel Anders, ISBN 91-7291-175-1, sid. B14-B15, hämtat från ”Energiteknik”, Abel et. al, 1997. Nedan kallad D2. D2 behandlar den värmebalans som råder i en värmeväxlare.

Energiteknik, Alvarez Henrik, ISBN 91-44-31471-X, Studentlitteratur, 1990, sid. 428. Nedan kallad D4. D4 beskriver dimensionering av värmeväxlare.

SE 516 804 C2, nedan kallad D5, som visar en flödesgivare för att avkänna flödet av en i en sluten kanal strömmande fluid.

Parternas utveckling av talan

I Patentbesvärsrätten anför patenthavaren i huvudsak följande.

Traditionellt vid reglering av tappvarmvattentemperaturen hos ett värmeväxlarsystem för fjärrvärme används en regulator och en så kallad återkopplad reglering. Härvid mäts kontinuerligt den aktuella tappvarmvattentemperaturen på värmeväxlarens sekundärsida och sedan jämförs denna temperatur med ett börvärde. I enlighet med föreliggande uppfinning används ett nytt koncept som syftar till att styra tappvarmvattentemperaturen till det önskade värdet, utan återkoppling av den faktiska temperaturen som underlag för reglering, vilken styrning är baserad på den effekt som värmeväxlaren måste överföra från (till) primärsidan till (från) sekundärsidan för att temperaturen hos sekundärsidans medium ska höjas (sänkas) från den faktiska temperaturen hos sekundärsidans ingående medium till den önskade temperaturen hos sekundärsidans utgående medium (vanligen tappvarmvattnet).

Genom att styra primärflödet hos värmeväxlaren medelst ett styrorgan, såsom en styrventil eller en pump, på basis av ett beräknat effektbehov hos sekundärkretsen, vilket effektbehov primärt beror på temperaturen hos det ingående mediumet och flödet i sekundärkretsen, kan temperaturen hos sekundärsidans utgående medium styras till det önskade värdet utan att den faktiska temperaturen hos sekundärsidans utgående medium används för reglering eller ens mätes.

I skriften "Hydronic heating system" (D2) är ett samband för en värmeväxlares värmeöverföringsegenskaper beskrivet. Ur detta samband kan effektbalansen mellan primär- och sekundärsidan hos en värmeväxlare härledas. Vidare kan sambandet användas för dimensionering av värmeväxlare och/eller beräkning av en specifik parameter hos ett värmeväxlarsystem under förutsättning att övriga parametrar är kända.

Det finns emellertid inte någon information i D2 om att på basis av det givna sambandet styra någon storhet hos någon värmeväxlare i drift för att åstadkomma någon egenskap hos ett system i vilket värmeväxlaren är integrerad. Det finns således ingen "styrfunktion" angiven i D2, utan endast ett teoretiskt samband för en värmeväxlares värmeöverföringsegenskaper.

I skriften WO 99/54665 (D1) är varken de i D2 omnämnda sambanden eller de i föreliggande patent angivna sambanden omnämnda.

Inte heller är något annat motsvarande samband angivet och följaktligen är det inte heller angivet någon styrfunktion, eller anvisning om att styra någon storhet/parameter, baserad på ett sådant samband.

Påståendet att det är närliggande för en fackman på området att kombinera Dl och D2 i syfte att erhålla uppfinningen får anses som en ren efterhandskonstruktion när väl uppfinningen är presenterad.

Faktum är att trots de kända svagheterna med de konventionella systemen som styrs på basis av differensen mellan önskad och faktisk temperatur hos utgående medium på sekundärsidan, och idoga försök att ersätta dessa konstruktioner och forskning på området under decennier, har det tidigare inte föreslagits ett system/förfarande i vilket primärflödet styrs på basis av det angivna effektsambandet i syfte att erhålla den önskade temperaturen hos sekundärsidans utgående medium.

Dessutom förhåller det sig så att även om en fackman på området, trots frånvaro av incitament, skulle kombinera Dl och D2 så leder en sådan kombination inte fram till uppfinningen enligt patentkrav 1 eller 10.

Den i Dl beskrivna anordningen är inte utrustad med de komponenter som erfordras för att genomföra uppfinningen. Den av invändaren åberopade differenstrycksventilen 10 kan inte detektera flödet i primärkretsen för styrning av flödet baserat på en ovannämnd styrfunktion. Såsom tidigare nämnt finns heller ingen styrfunktion angiven i Dl. Istället hävdar invändaren att styrfunktionen skulle motsvaras av en “minnesenhet” inbyggd i mekaniken. Det innebär i sin tur att anordningen enligt Dl i bästa fall fungerar endast för ett specifikt driftfall med konstanta driftdata och att vid variationer tvingas anordningen förlita sig på konventionell återkopplad reglering. Att så är fallet styrks också av att anordningen enligt Dl uppvisar en temperaturgivare för mätning av temperaturen hos utgående medium (tappvarmvattnet) på sekundärsidan.

Sammanfattningsvis kan sägas att Dl saknar uppgift om styrning av temperaturen hos utgående medium på sekundärsidan i enlighet med någon egentlig styrfunktion överhuvudtaget. Istället för en renodlad tanke om ett sådant styrsätt tillämpar Dl ett antal olika kompenseringsmöjligheter för att förbättra den konventionella reglertekniken. Även om vissa av dessa kompenseringsmöjligheter i några enstaka fall föranleder komponenter som också utnyttjas vid genomförandet av uppfinningen, så betyder inte det att uppfinningen har föregripits.

Vidare anger inte D2 heller någon styrfunktion, utan ett välkänt ekvationssystem för dimensionering av värmeväxlare vilka konventionellt fungerar med återkopplad temperaturdifferensreglering av tappvarmvattnet. Det bör i detta sammanhang påpekas att det inte någonstans föreslås att det aktuella ekvationssystemet ska användas för styrning av någon storhet överhuvudtaget, utan att ekvationerna konventionellt används för att beräkna resultatet av en given utformning hos ett värmeväxlarsystem.

Till det ska läggas att även om fackmannen av någon anledning skulle komma på idén att utnyttja ekvationerna på ett nytt sätt som underlag för kontinuerlig styrning av temperaturen hos det utgående mediumet på en värmeväxlares sekundärsida för att exempelvis erhålla önskad temperatur hos tappvarmvattnet i ett fjärrvärmesystem, så saknar anordningen enligt Dl, såsom redovisat ovan, ett flertal oumbärliga komponenter som krävs för att genomföra en sådan styrning av den aktuella temperaturen. Avsaknaden av dessa komponenter innebär att med en anordning enligt Dl finns det i praktiken inte möjlighet att beräkna det effektbehov som föreligger på sekundärsidan för att erhålla den önskade temperaturen på tappvarmvattnet. Vidare finns det i praktiken inte heller möjlighet att styra den på primärsidan tillförda effekten så att den tillgodoser det beräknade effektbehovet på sekundärsidan.

För att nå fram till uppfinningen måste fackmannen utifrån den i Dl föreslagna konstruktionen och utan egentligt incitament konsultera D2 och från denna härleda det aktuella effektsambandet, inse att effektsambandet ska användas för styrning av tappvarmvattentemperaturen, skapa en styrfunktion baserad på detta effektsamband för att på basis av styrfunktionen styra (istället för att reglera) temperaturen hos utgående medium på sekundärsidan genom styrning av flödet på primärsidan, och dessutom därefter konstruera om anordningen enligt Dl med avseende på ett flertal komponenter för att möjliggöra den önskade styrningen. I detta sammanhang måste fackmannen frångå den konventionellt använda grundprincipen med återkopplad reglering för åstadkommande av önskad tappvarmvattentemperatur.

Mot bakgrund av att återkopplad reglering trots dess brister använts i decennier kan det inte anses vara närliggande för en fackman på området att genomföra ovanstående utvecklingssteg. Följaktligen måste uppfinningen definierad i föreliggande patentkrav 1 och 10 anses uppvisa erforderlig uppfinningshöjd vid beaktande av de anförda dokumenten Dl och D2.

Invändaren anför i Patentbesvärsrätten i huvudsak följande.

Patenthavaren hävdar i sin inlaga att de teoretiska sambanden som visas i D2 inte utgör en styrfunktion utan att de snarare definierar en värmeväxlares värmeöverföringsegenskaper. Detta påstående finns det ingen anledning till att bestrida. Teoretiska samband kan inte bilda en styrfunktion förrän de har implementerats i form av en algoritm i t.ex. en mikroprocessor, vilken algoritm sedan avger en viss styrinstruktion på basis av viss indata. Däremot är det uppenbart att en fackman genom att studera D2, eller motsvarande annan facklitteratur, kan inhämta kunskaper om vilka teoretiska samband som gäller för en värmeväxlare. Dessa kan han sedan utnyttja för att definiera en styrfunktion eller styralgoritm för en värmeväxlare.

Att därefter programmera in funktionen i en styrkrets utgör inte heller det något hinder för fackmannen. Detta resonemang gäller i synnerhet mot bakgrund av vad som visas i Dl. Enligt D1 korreleras flödena i primär- (fjärrvärmevatten-) respektive sekundär- (tappvarmvatten-) kretsen så att ett proportionellt korrekt flödesförhållande mellan det värmande och kylande vattnet uppnås (sid. 19, rad 29-31). Detta innebär för fackmannen att flödena i primär- och sekundärkretsen balanseras.

Vidare är effektbalans, d.v.s. att avgiven effekt på primärsidan är lika med upptagen effekt på sekundärsidan, ett fysikaliskt villkor för en given värmeväxlare av s.k. genomströmningstyp vid givna driftsdata och inte bara en naturlig följd av ett korrelerat eller balanserat flöde i primär- respektive sekundärkretsen. Detta visas bl. a. i D4 (sid. 428, andra kolumnen, sista stycket).

Det inses därför av fackmannen att en någorlunda effektiv värmeväxlare erfordrar effektbalans eftersom värmeväxlingsprocessen i allt väsentligt är förutsägbar (D1, sid. 6, rad 6-8). Därför måste det sägas vara allmän kunskap för fackmannen att effektbalans mellan primärkretsen och sekundärkretsen i en värmeöverföringsanordning är ett villkor för en fungerande värmeväxlare. I D2 uttrycks effektbalansen i en värmeväxlare med hjälp av allmänna ekvationer och följande uttryck för flödet i primärkretsen kan härledas:

Vprim = Vsek (prad c rad(t supply, rad - t retur,rad) / pdh c dh(t supply, dh - t retur,dh))

där pdh densiteten hos fjärrvärmevattnet, Vprim är flödet av fjärrvärmevatten genom värmeväxlaren, c dh är specifik värme hos fjärrvärmevattnet, t supply, dh är temperatur på ingående fjärrvärmevatten och t retur,dh är temperatur på utgående fjärrvärmevatten. Då D2 utgör facklitteratur inom det termodynamiska området måste det anses vara självklart för fackmannen att använda sig av D2 för att hitta ett explicit uttryck eller samband för flödet i primärkretsen vid effektbalans, d.v.s. enligt vilken princip styrorganet ska styras och vilka variabler som är lämpliga att användas som inparametrar, d.v.s. som skall mätas och/eller ges som börvärden. Att sedan implementera detta samband i en styrkrets eller motsvarande är, såsom nämnts ovan, en fackmannamässig åtgärd. Hur styrningen av styrenheten eller styrorganet i praktiken utförs är i sammanhanget av underordnad betydelse. Fackmannen inser att denna styrning kan göras mekaniskt, hydrauliskt eller elektroniskt. Sker styrningen elektroniskt är det nödvändigt att implementera styrfunktionen för detta i ett minne. Eftersom lösningen enligt Dl är en rent mekanisk lösning så motsvaras styrfunktionen av inneboende egenskaper hos mekaniken, m.a.o. "minnet" är inbyggt i mekaniken.

Patenthavaren hävdar att D1 inte omnämner mätning av temperaturen hos utgående medium på primärsidan eller mätning av temperaturskillnaden mellan ingående och utgående medierna, vilket är ett villkor för att styrningen enligt den i SE 515 812 föreslagna styrfunktionen skall fungera. Det skall i samband med detta understrykas att temperaturmätning av primärsidans utgående flöde är ett alternativ till att på ett konventionellt sätt reglera temperaturen på sekundärsidans utgående flöde. Det är alltså för fackmannen självklart att antingen temperaturen på primärsidans utgående flöde eller alternativt sekundärsidans utgående flöde kan mätas för att erhålla en kontrollerad värmeväxlingsprocess.

Beträffande mätningen av temperaturen hos ingående medium på sekundärsidan som patenthavaren diskuterar ges fackmannen, då han studerar D1 på sidan 48, sista stycket, informationen att flödesgivaren i dess enklaste utföringsform är anordnad för en konstant temperatur hos ingående medium på sekundärsidan. I detta ligger implicit att det vanligtvis, d.v.s. vid de flesta driftsfall, erfordras mer sofistikerade utföringsformer av flödesgivaren som kan ta hand om t.ex. en varierande temperatur hos ingående medium. I sökandet efter en sådan givare leds han till D5 där det, på sidan 6, rad 1-22, visas en flödesgivare med kompenseringsenheter anordnade med medel att påverka flödesgivaren utifrån en eller flera variabler såsom temperaturer. Vidare nämns det i samma stycke att kompenseringsenheterna företrädesvis innefattar kompenseringsenheter för temperatur på inkommande och/eller utgående fluider. Då D5 utgör en prioritetsgrundande ansökan för Dl måste det anses vara naturligt för fackmannen att även använda sig av informationen som D5 innehåller för att åstadkomma en lösning på problemet att inhämta indata avseende temperaturen hos ingående medium på sekundärsidan då den varierar.

Sammanfattningsvis är det problem som avses lösas med uppfinningen enligt SE 515 812 samt sättet att lösa problemet med framkopplad reglering baserad på uppmätt flöde på sekundärsidan, uppmätt temperaturskillnad på primärsidan samt önskat värde på temperaturdifferensen på sekundärsidan väl beskrivet i D1. Visserligen finns i skriften inte de ekvationer angivna som ger sambandet mellan flöden och temperaturändringar. Dessa finns dock i alla grundläggande läroböcker om värmetransport. Det är också näraliggande att inse att dessa grundläggande samband kan användas för styrning av värmetransporten.

De nya patentkraven 1-14 enligt förstahandsyrkandet uppvisar mot bakgrund av den ovan givna diskussionen således inte uppfinningshöjd och strider således mot patenterbarhetsvillkoren enligt 2 § Patentlagen.

Invändaren hävdar vidare att den ändring av patentkravet 1 i andrahandsyrkandet där uppgiften ”effektbalansen upprätthålles mellan primärkretsen (prim) samt sekundärkretsen (sek)” ersatts med ”balansen mellan på primärsidan (prim) tillförd effekt och på sekundärsidan (sek) önskad uttagen effekt” inte har stöd i grundhandlingarna och innebär en otillåten utvidgning, dvs. ändringen strider mot 13 och 20 §§ patentlagen.

DOMSKÄL

Av i målet anförd känd teknik får vad som anges i D1 anses komma uppfinningen närmast. Av D1 sidan 6 framgår följande.

“På grund av kända problem med tidskonstanter för temperaturgivare m m vore det en fördel om varmvattenregulatorn för sin huvudsakliga styrverkan inte i första hand styrdes av utgående varmvattentemperatur. Eftersom värmeväxlingsprocessen i allt väsentligt är förutsägbar vore det en fördel om regulatorn i stället styrdes av kallvattenflödet.

Känd traditionell styrutrustning för reglering av exempelvis tappvarmvattenproduktionen i en värmeväxlare som arbetar med temperaturavkänning av det värmda mediet bygger sin funktion på att det alltid skapas endera en bristsituation eller ett överskott i den parameter som skall regleras och att regulatorn strävar efter att efter bästa förmåga kompensera bort denna brist eller detta överskott. Denna procedur upprepas normalt vid varje störning som utrustningen utsätts för, t.ex. en flödesförändring i tappvarmvattenuttaget. På grund av tidskonstanten i temperaturgivare och gångtider för ställmotorer uppstår alltid en större eller mindre avvikelse mellan är och börvärdena och som dessutom ofta leder till större eller mindre temperaturpendlingar.

Det är därför önskvärt med en självverkande tappvarmvattenregulator i en ovannämnd anordning, vilken erbjuder möjligheten att erhålla ett ständigt proportionellt korrekt flödesförhållande mellan det tappvatten som ska värmas och det varmvatten som tillförs värmeväxlingsprocessen som värmemedium utifrån ett avkänt tappvarmvattenbehov.”

D1 beskriver således både det problem med traditionell reglering av temperaturen på tappvarmvatten som ligger till grund för ifrågavarande uppfinning och den principiella lösningen av detta problem som utnyttjas i uppfinningen, nämligen att istället för att styra primärflödet i beroende av avkänd temperatur hos tappvarmvattnet låta kallvattenflödet styra primärflödet. I D1 visas utföringsformer av tappvarmvattenregulatorer som bygger på att en flödesgivare är hydrauliskt associerad med en styrd ventil för att utifrån det avkända inflödet av kallvatten för produktion av tappvarmvatten, vid behov efter kompensation, styra utflödet av varmvattenretur från den externa varmvattenkällan ut ur värmeväxlaren, se sid. 17 rad 21-24.

Förstahandsyrkande

Uppfinningen såsom den definieras i de självständiga patentkraven i förstahandsyrkandet skiljer sig från vad som är känt genom D1 i det att flödet i primärkretsen styrs till ett värde beräknat ur ett visst samband som avspeglar balansen mellan på primärsidan avgiven effekt och på sekundärsidan upptagen effekt. Vid beräkningen utnyttjas värden motsvarande faktiskt uppmätt flöde i sekundärkretsen, uppmätt temperaturskillnad på primärsidan och önskad temperaturskillnad på sekundärsidan.

Fackmannen ges genom D1 en klar anvisning om att det är fördelaktigt att vid produktion av tappvarmvatten styra primärflödet i en värmeväxlare i beroende av kallvattenflödet för konstanthållning av temperaturen på tappvarmvattnet. Fackmannen, som söker efter alternativ till de i D1 presenterade lösningarna - flödesgivare som är hydrauliskt associerade med en styrd ventil - som utnyttjar principen att styra primärflödet i beroende av sekundärflödet, får anses vara väl förtrogen med att det i en värmeväxlare av aktuellt slag råder balans mellan på primärsidan avgiven och på sekundärsidan upptagen effekt, bortsett från eventuella förluster. I D2 diskuteras den allmänt kända termiska balansen i värmeväxlare och ur de samband som där anges kan enkelt härledas hur primärflödet beror av sekundärflödet, temperaturskillnaderna på respektive sida samt mediernas densitet och specifika värmekapacitet. Detta leder fackmannen direkt till ett arrangemang där primärflödet beräknas ur uppmätta värden på sekundärflödet, temperaturskillnaden på primärsidan och kallvattentemperaturen samtidigt som den önskade varmvattentemperaturen anges. Ett sådant arrangemang stämmer överens med uppfinningen enligt de självständiga patentkraven 1 och 10 i förstahandsyrkandet. Den kända tekniken leder således fackmannen till uppfinningen och då den kända tekniken avser aktuellt teknikområde får uppfinningen anses närliggande för fackmannen. Eftersom patenthavaren inte heller visat att någon oväntad teknisk effekt uppnåtts kan uppfinningen enligt de nyssnämnda kraven inte anses ha erforderlig uppfinningshöjd.

Andrahandsyrkande

I andrahandsyrkandet har de självständiga patentkraven 1 och 10 ändrats på visst sätt dels för förtydligande av uppfinningstanken och dels i rent språkligt avseende. Ändringarna kan dock inte anses medföra någon annan uppfinningsdefinition i sak än den som kommer till uttryck i förstahandsyrkandet. Härav följer att ändringarna varken strider mot bestämmelserna i 13 och 20 §§ patentlagen eller tillför något uppfinningshöjdsmotiverande i förhållande till patentkraven i förstahandsyrkandet. I det senare avseendet medger dessa krav därför ingen annan bedömning än kraven i förstahandsyrkandet.

Tredjehandsyrkande

Tredjehandsyrkandet innehåller två självständiga förfarandekrav, 1 och 2, och två självständiga systemkrav, 6 och 7. Dessa patentkrav har, jämfört med de självständiga patentkraven 1 och 10 i förstahandsyrkandet, i huvudsak ändrats genom att styrorganet preciserats. Enligt de självständiga patentkraven 1 och 6 utgörs det av en reglerventil med känd flödeskaraktäristik över vilken differenstrycket mäts. Enligt de självständiga patentkraven 2 och 7 utgörs det av en pump och flödet bestäms av det uppmätta differenstrycket och ett känt förhållande mellan flödet genom pumpen som funktion av pumpens varvtal och differenstryck.

Utnyttjandet av en reglerventil eller en pump för styrning av ett flöde på de angivna sätten framstår som trivialt för fackmannen och då någon oväntad teknisk effekt inte påvisats kan preciseringarna inte anses innebära att uppfinningen väsentligen skiljer sig från känd teknik. Uppfinningen enligt de självständiga patentkraven 1, 2, 6 och 7 i tredjehandsyrkandet saknar således också erforderlig uppfinningshöjd.

Fjärdehandsyrkande

Patentkraven i fjärdehandsyrkandet är en kombination av ändringarna som utförts i andra- och tredjehandsyrkandena. Även sammantaget kan de gjorda ändringarna inte anses tillföra något som går utöver vad som kan förväntas av fackmannen, varför även uppfinningen enligt patentkraven i fjärdehandsyrkandet saknar erforderlig uppfinningshöjd.

Vid angivna förhållande och då vad patenthavaren i övrigt anfört i överklagandet inte föranleder annat kan överklagandet inte bifallas.

Lennarth Törnroth Håkan Sandh Jeanette Bäckvall

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE Visa mer Visa mindre