Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 03-180

Beslutsdatum: 2006-03-20

Lagakraft: 2006-05-22

Målet gäller: Upphävande av patent på golvskivor försedda med låssystem för mekanisk hopfogning.

Ink datum: 2003-07-02

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9801987-0

PRV beslutsdag: 2003-06-06

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: uppfinningshöjd

Tekniska sökord: låssystem; golvskivor; not/fjäderförband

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall2

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: PERSTORP SPECIALTY CHEMICALS AB

Ombud: -

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Välinge Innovation AB (tidigare Välinge Aluminium AB ändrat/LC)

Ombud: Awapatent AB

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit att ett låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor saknar erforderlig uppfinningshöjd. Låssystemet uppvisar ett not/fjäderförband som är så utformat att det möjliggör invinkling uppifrån av golvskivorna samt motverkar bakåtvinkling och ger en exakt passning mellan not och fjäder.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten upphäver patentet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

Välinge Aluminium AB, numera Välinge Innovation AB, ansökte den 3 juni 1998 om patent på ”Låssystem samt golvskiva”. Bolaget beviljades patent den 28 februari 2000. Perstorp Support AB framställde den 23 november 2000 invändning mot patentet med yrkande om att det skulle upphävas. Sedan Välinge bestritt yrkandet om upphävande upprätthöll Patentverket patentet i ändrad lydelse genom det överklagade beslutet.

Yrkanden

Invändaren har i överklagandet yrkat att patentet skall upphävas.

Patenthavaren har yrkat att patentet skall upprätthållas i ändrad lydelse enligt fem alternativa patentkravsuppsättningar benämnda första-, andra-, fjärde- respektive femtehandsyrkande inkomna den 13 december 2005 samt tredjehandsyrkande inkommet den 30 november 2005, se bilaga 2-6.

Grunder

Invändaren har som grund för upphävandet åberopat att vissa patentkrav saknar stöd i grundhandlingarna och att uppfinningen saknar uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik.

Patenthavaren har som grund för att patentet skall upprätthållas i ändrad lydelse åberopat att patentkraven har stöd i grundhandlingarna och att uppfinningen definierad i de nya patentkraven skiljer sig väsentligen från den kända tekniken.

Uppfinningen

Av patentansökningens beskrivning framgår bl.a. följande om uppfinningens bakgrund och ändamål.

Uppfinningen avser generellt ett låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor och en golvskiva försedd med ett dylikt låssystem.

Föreliggande uppfinningen anvisar speciellt hur ett modifierat not/fjäderförband för vertikal låsning respektive ett förband för horisontell låsning kan utformas optimalt för att såväl funktion som kostnadsnivå skall vara bättre än för nu kända utföranden. Uppfinningen är särskilt lämpad för mekanisk hopfogning av tunna flytande golvskivor, såsom laminat- och parkettgolv.

Utöver traditionella golv som sammanfogas medelst limmade not/fjäderförband, har det under senare tid utvecklats golvskivor som istället sammanfogas mekaniskt och som inte kräver användning av lim. I WO 94/26999, A1 beskrivs ett låssystem för mekanisk hopfogning av byggnadsskivor, särskilt golvskivor. Med detta låssystem kan skivorna låsas både vinkelrätt mot och parallellt med skivornas huvudplan på såväl långsida som kortsida.

Det för uppfinningen bakomliggande, generella problemet och ändamålet är att åstadkomma ett mekaniskt låssystem av ovan beskrivna slag som möjliggör invinkling uppifrån, som motverkar bakåtvinkling och som ger en exakt passning mellan not och fjäder, och detta samtidigt som tillverkningen kan optimeras avseende noggrannhet, antal kritiska parametrar och materialkostnad.

Känd teknik

I målet har hänvisats till känd teknik enligt följande dokument.

D1: DE 4 242 530 A1,

D2: DE 3 041 781 A1,

D3: WO 9747834 A1,

D4: WO 9426999 A1,

D5: DE 3 343 601 C2,

D6: Broschyrer från Bütec: ”Das Festprogramm von Bütec”, oktober 1984 och ”Verlegeanleitung Bütec-Allzweckplatten”, november 1984 samt ritning märkt 25/6107, 16 december 1985.

Utveckling av talan

I Patentbesvärsrätten anför invändaren i huvudsak följande.

Första- och andrahandsyrkandena

I krav 13 har referenserna för skivornas fogkanter ”5a, 5b” ändrats till ”4a, 4b”. Därmed hänför sig krav 13 till samma fogkanter 4a, 4b som beskrivs i krav 1. Sökanden argumenterar för att stöd för denna ändring finns på sid. 16, rad 25-26 av patentet. Där sägs emellertid bara att fig. 8a-c visar en insnäppningsmetod för mekanisk fogning av kortsidor hos golvskivan enligt fig. 4-6. Någon kortsida anges dock inte i nya kravet 13. Kravet saknar stöd i grundhandlingarna och strider mot krav 14 i det beviljade patentet, där fogkanterna betecknas "5a, 5b" och uppenbarligen avsåg andra fogkanter än 4a och 4b.

I krav 17 har uttrycket ”utmed en eller flera sidor” ändrats till ”utmed ett eller flera par av motstående sidor (4a, 4b; 5a, 5b)”. Sökanden hävdar att det av fig. 3a, 3b klart och tydligt framgår att låssystemet kan anordnas på ett par av motstående sidor, exempelvis långsidor eller kortsidor. För det första avser fig. 3a, 3b en känd konstruktion inte ett låssystem enligt uppfinningen. För övrigt har de förut kända skivorna enligt 3a, 3b ett slags låssystem längs både lång och kortsidorna. Stöd för ändringen saknas därför i grundhandlingarna.

Krav 18 har inte ändrats. Det går inte enligt vår mening att enligt kravet sammanfoga långsidor med långsidor och kortsidor med kortsidor om det enligt det ena alternativet i krav 17 finns ett låssystem utmed endast ett par motstående sidor. Uppfinningen enligt krav 18 förklaras således inte på ett tillräckligt tydligt sätt. Kraven 13, 17 och 18 är därför ogiltiga också av nämnda skäl.

Mot kraven 13, 16 och 17 i andrahandsalternativet anförs samma argument som mot kraven 13, 17 och 18 enligt det första alternativet.

Övriga patentkravsalternativ

I patentkrav 1 saknas, när det gäller kortsidornas not/fjäderförband på sid. 4, sista stycket till sid. 25 rad 1, helt den omfattande beskrivningen av övre och undre anliggningsytor, IP, OP, S etc. som finns i kravets inledning när det gäller långsidorna.

Beträffande det utskjutande partiet P längs långsidorna sägs vidare i kravet 1, sid. 24, raderna 24-32 följande,

”att det utskjutande partiet (P), i horisontell led mellan å ena sidan not/fjäder-förbandets undre anliggningsytor (45, 52) och å andra sidan det utskjutande partiets (P) låselement (8) uppvisar ett lägre parti (7), som ligger nedanför nämnda undre anliggningsytor (45, 52),

att det utskjutande partiets (P) låselement (8) ligger under eller i nivå med notens (38) undre anliggningsyta (45)”.

Motsvarande beskrivning av (P) längs kortsidorna saknas i kravet 1.

Sökanden hänvisar till sid. 19, rad 32 till sid. 20 rad 15 i patentet och fig. 8a-8c. Den utföringsformen som beskrivs där skiljer sig en del från övriga utföringsformer i patentet. Det sägs således på sid. 20, rad 2-6 följande, ”En skillnad består i att det utskjutande partiet P - här i form av en aluminiumlist 6'- på kortsidorna 5a, 5b är anordnat på samma fogkant 5a som fjädern 38', medan låsspåret 14'är upptaget i samma fogkant 5b som noten 26”. Dessutom sägs på sid. 20, rad 10-15 att, ”Vidare kan det särskilt noteras att utförandet i fig. 8a-c faktiskt uppvisar dubbla not/fjäderförband, med en fjäder och en not på vardera fogkanten, vilka förband båda är utformade enligt uppfinningen med förskjutna övre och undre anliggningsytor.

På fig. 8c visas dessa förskjutna anliggningsytor, vilka befinner sig mellan ytorna 43 och 49 respektive 45 och 52 (se fig. 8a för hänvisningsbeteckningar). Det är för övrigt precis samma hänvisningsbeteckningar som används i krav 1 för not/fjäderförbandet längs långsidorna.

På fig. 8c finner man även detaljerna IP, OP, S, F och P, exakt motsvarande beskrivningen av samma detaljer längs långsidorna av skivorna såsom dessa detaljer beskrivs i inledningen av kravet 1.

I fig. 8a-c är partiet (P) helt gjord av aluminium och inte ”åtminstone delvis tillverkat i ett stycke med en stomme”.

Det som sägs i krav 1 beträffande det utskjutande partiet (P) på sid. 24, andra och tredje stycket nedifrån, avseende långsidorna även återfinns på fig. 8a-8c (notera läget för undre anliggningsytorna (45, 52) i fig. 8a, jämfört med det lägre partiet 6'på låselementet 8).

Det finns enligt ovan inget som helst stöd i grundhandlingarna för att partiet (P) liksom övriga detaljer av not/fjäderförbandet skulle skilja sig åt längs lång och kortsidorna när man studerar sid. 19, rad 32 – sid. 20, rad 15 och fig. 8a-8c som anförs av sökanden. Den enda skillnaden är att enligt fig. 8a-c (kortsida) är partiet P utfört helt i aluminium som ovan beskrivits.

Sökanden hänvisar till fig. 2a-2c som stöd för sin utformning av patentkraven. De figurerna avser dock känd teknik där låssystemet inte är utformat på samma sätt som enligt uppfinningens krav.

Någon insnäppning eller annan metod att koppla samman kortsidorna anges för övrigt inte i krav 1. Hur eventuell sammankoppling kan ske är därför i högsta grad oklart.

Dokument D5 representerar den teknik som kommer uppfinningen närmast då D5 har flest särdrag gemensamt med uppfinningen. De av patenthavaren anförda argumenten som avser golvets utförande är inte relevanta då patentkrav 1 i första- och andrahandsyrkandet inte avser ett golv och det inte framgår av patentkraven hur golvet fogas ihop. D5 visar visserligen en fog med metallister men det ingår även metallister i vissa utföranden av uppfinningen. Från D4 är känt att utforma låsspåret i golvskivans stomme och det utskjutande partiet i ett stycke med stommen, varför D5 i kombination med D4 ger uppfinningen. Det är även känt genom D3 att utföra not och fjäder i samma material.

Beträffande den ytterligare bestämningen i andrahandsyrkandet om utformningen av det utskjutande partiet med ett parti som är lägre än de undre anliggningsytorna så saknar det betydelse för uppfinningen. Bearbetningsteknik är intressant för tillverkningsförfarandet men är inte relevant för ett färdigt golv.

På sidan 2 i Patentverkets beslut beskrivs uppfinningens ändamål och lösning. Båda delarna är mycket allmänt hållna och i sig förut kända genom bl.a. D3 och D5. Dessutom beskrivs bara invinkling längs långsidorna. Hopfogning av kortsidorna nämns inte i kravet 1 enligt ovan. Något specifikt problem att foga ihop golvskivorna till ett golv löses således inte genom det som anges i krav 1.

Det som anges om fräsning och bearbetning är allmänt känt långt före inlämningsdagen av föreliggande patent bl.a. genom D3 och D5 (se speciellt fig. 12-21 av D3).

På sidan 4 under rubriken "Andrahandsyrkandet" i Patentverkets beslut sägs att uppfinningen enligt andrahandsyrkandet skiljer sig från D5 därigenom att det utskjutande partiet (P) har ett parti som ligger nedanför not/fjäderförbandets undre anliggningsytor (45, 52), samt genom att låselementet (8) ligger under eller i nivå med notens (38) undre anliggningsyta 45.

Denna del av krav 1 är liksom resten av den kännetecknande delen förut känd från bl.a. fig. 5-7 av D3. Den referensen visar också horisontell och vertikal låsning längs alla fyra sidorna.

Hela inledningen av krav 1 är förut känd genom D3. Uppfinningen enligt krav 1 föregrips således fullständigt av en kombination av D3 och D5.

Med stöd av ovanstående anhålles om att patentet upphävs i dess helhet.

I Patentbesvärsrätten har patenthavaren i huvudsak anfört följande.

Ändamålet med uppfinningen är i huvudsak att utforma ett låssystem och golvskiva som ger enkel tillverkning, hög finish på golvet och enkel läggning med stark fog. Genom utförandet med parallella anliggningsytor i not/fjäder-förbandet är bara dessa ytor kritiska vid tillverkningen och verktyget behöver bara precisionsstyras i vertikal led. Genom utformningen med utrymmet S nedanför fjädern underlättas vid hopvinkling av golvskivor fjäderns införande i noten.

När det gäller uppfinningshöjd får D4 anses representera den teknik som kommer uppfinningen närmast. Uppfinningen enligt förstahandsyrkandet skiljer sig från D4 genom utrymmet S under fjädern och genom att de undre anliggningsytorna huvudsakligen är belägna utanför det yttre vertikalplanet. Inget av de anförda dokumenten löser problemet med att underlätta nedvinklingen med utrymmet S. Visserligen finns i D5 en avfasning av fjädern i förbandet men det framgår inte att golvskivorna är avsedda att hopvinklas.

Uppfinningen enligt andrahandsyrkandet skiljer sig dessutom från D4 genom att det utskjutande partiet uppvisar ett lägre parti som ligger nedanför de undre anliggningsytorna.

I övriga yrkanden skiljer sig låselementets placering från vad som visas i D4 och D5, därtill har utförandet i D5 ingen låsning i vertikalled längs kortsidorna och sammanfogningen längs kortsidan sker genom nedläggning och inte genom insnäppning. Ingen invinkling sker längs långsidan.

Såvitt kan förstås menar klaganden att det saknas information i krav 1 om hur golvskivans kortsidor kopplas samman. Kortsidornas struktur definieras emellertid i kravet 1. Hur sammankoppling kan ske torde framgå klart och tydligt utifrån denna struktur.

Klaganden menar vidare att samtliga uppgifter beträffande långsidans låssystem också borde finnas med beträffande kortsidans låssystem.

Det framgår emellertid klart och entydigt på sid. 19, rad 32 – sid. 10, rad 15 i patentet att kortsidorna kan vara utformade på annat sätt än långsidorna. Detta framgår även av fig. 8a c jämfört med fig. 7a-c. På sid. 20, rad 16 – sid. 21, rad 35 diskuteras en utföringsform där det utskjutande partiet är utformat i ett stycke med golvskivans stomme. Här hänvisas till fig. 4-8 samt anges att skillnaden är att den utskjutande delen är utformad genom maskinbearbetning av golvskivans stomme.

Vidare framgår klart och entydigt av sid. 17, rad 2-20, att de särdrag som angivits beträffande långsidan är särskilt fördelaktiga för just långsidan.

Således finns stöd i grundhandlingen för att långsidorna kan ha en annan utformning än kortsidorna.

Utföringsformerna i fig. 2-4, 5-7, 11 samt 22-25 i D3 uppvisar inte särdraget att de samverkande övre anliggningsytorna, i sammanfogat läge, är avgränsade horisontellt inåt från fogkanten och utåt mot fogkanten av ett inre vertikalplan respektive ett yttre vertikalplan; eller att not/fjäderförbandet är så utformat att det i noten, i sammanfogat läge, mellan det inre och det yttre vertikalplanet och nedanför fjädern finns ett utrymme, vilket sträcker sig horisontellt från det inre vertikalplanet och åtminstone halvvägs mot det yttre vertikalplanet. I dessa utföringsformer förekommer inget sådant utrymme nedanför fjädern.

Utföringsformerna i fig. 8-10 i D3 uppvisar inte särdraget att fjädern är invinklingsbar i noten och låselementet är införbart i låsspåret genom inbördes vinkelrörelse hos skivorna kring fogkanterna.

Vidare uppvisar ingen av utföringsformerna i D3 särdraget att de undre anliggningsytorna är belägna huvudsakligen utanför det yttre vertikalplanet.

Arrangemanget med det lägre partiet, som ligger nedanför de undre anliggningsytorna medför att det verktyg som utformar fogkantens lodräta delar kan styras med något lägre precision i riktning vinkelrätt mot verktygets rotationsaxel, medan det behöver styras med mycket hög precision i verktygets rotationsaxels riktning. Ett sådant arrangemang medför att perioden mellan verktygsbyte eller omslipning kan förlängas, vilket inverkar positivt på tillverkningskostnaden.

Arrangemanget med att långsidornas utskjutande partis låselement ligger under eller i nivå med notens undre anliggningsyta gör det möjligt att bearbeta hela noten med ett verktyg, vilket roterar i ett plan som är parallellt med golvskivans huvudplan. Detta medför fördelen att det verktyg som bearbetar fogkantens horisontella delar kan styras med något lägre precision i riktning vinkelrätt mot verktygets rotationsaxel, medan det behöver styras med mycket hög precision i verktygets rotationsaxels riktning. Även detta arrangemang medför att perioden mellan verktygsbyte eller omslipning kan förlängas, vilket inverkar positivt på tillverkningskostnaden. Detta arrangemang möjliggör också bearbetning med ett verktyg som har en stor diameter, vilket är fördelaktigt med avseende på tillverkningshastigheten.

D5 är inriktat på ett fogsystem där hela fogkanten är utformad i strängpressad metall. Således diskuteras inte skärande bearbetning av den i D5 visade fogen, och de problem vilka föreliggande uppfinning är inriktad på att lösa är således inte aktuella i D5.

De i D3 visade utföringsformerna uppvisar bågformade anliggningsytor, vilka kräver att fogen bearbetas med verktyg som styrs med mycket hög precision både i riktning vinkelrätt mot verktygets rotationsaxel och i verktygets rotationsaxels riktning. De i D3 visade foggeometrierna löser således inte det tekniska problemet.

Således är det inte visat att en fackman skulle välja att kombinera D3 med D5 i hopp om att finna en lösning på det tekniska problemet.

Övrigt

I målet har hållits muntlig förhandling.

Invändaren har angående öppen utövning åberopat intyg från Bütec GmbH.

DOMSKÄL

Förstahandsyrkandet

Patentbesvärsrätten finner att den kända teknik som beskrivs i det av patenthavaren åberopade dokumentet D4 får anses representera den teknik som kommer uppfinningen närmast.

D4 beskriver ett låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor vilket låssystem innefattar ett not/fjäder-förband vars not och fjäder har för vertikal låsning samverkande övre respektive undre anliggningsytor som är väsentligen parallella med golvskivornas huvudplan. För låsning i horisontell led innefattar låssystemet ett i golvskivans stomme utformat låsspår som samverkar med ett låselement anordnat på ett från fogkanten utskjutande parti. Det utskjutande partiet utgörs av en metallist monterad på skivans undersida eller alternativt, såsom beskrivs i anslutning till figur 5, av ett urtag i golvskivans stomme.

Uppfinningen såsom den definieras i patentkraven 1 och 17 enligt förstahandsyrkandet skiljer sig från denna teknik dels genom att det i sammanfogat läge, mellan ett inre och yttre vertikalplan, finns ett utrymme (S) nedanför fjädern i not/fjäder-förbandet och dels genom att de undre samverkande anliggningsytorna hos not respektive fjäder är belägna huvudsakligen utanför det yttre vertikalplanet. Utrymmet (S) kan exempelvis bildas genom att fjädern är avfasad på visst sätt. Ändamålet med denna utformning av förbandet är att vid hopfogning av golvskivorna genom invinkling fjädern inte behöver tryckas eller tvingas in i noten.

I D4 visas i figurerna 2a – 2c en utföringsform där fjädern är så avfasad att ett utrymme finns nedanför fjädern i sammanfogat läge. Redan av dessa figurer, som i tre steg återger en metod att vinkla in fjädern i noten, förstår fackmannen att en sådan avfasning av fjädern underlättar fjäderns införande i noten.

Vidare är genom D5 känt ett låssystem för golvskivor där dessa är försedda med kantlister av metall som längs långsidorna bildar ett not/fjäder-förband. Golvskivorna hopfogas på långsidan genom invinkling, se spalt 4 rad 8-18, och förbandet är så utformat att det i sammanfogat läge under fjädern finns ett utrymme som överensstämmer med bestämningarna i patentkravet 1. Vidare överensstämmer även de undre anliggningsytornas belägenhet med vad som anges i patentkravet. Det är för fackmannen uppenbart att utformningen är nödvändig för att fjädern genom invinkling ska kunna införas i noten.

Även om D5 avser ett låssystem utformat i metall framstår det som uppenbart att fackmannen inser att, för att underlätta fjäderns införande i noten, en motsvarande utformning även är lämplig vid ett not/fjäder-förband helt eller delvis utformat i golvskivans stomme.

Den kända tekniken får således anses leda fackmannen, som ställs inför problemet att utforma ett not/fjäder-förband där fjädern lätt kan införas i noten, till uppfinningen och då någon oväntad teknisk effekt inte uppnåtts kan uppfinningen såsom den definieras i patentkraven 1 och 17 enligt förstahandsyrkandet inte anses ha erforderlig uppfinningshöjd.

Andrahandsyrkandet

I andrahandsyrkandet har patentkravet 1 tillförts bestämningen ”att det utskjutandet partiet (P), i horisontell led mellan not/fjäder-förbandets undre anliggningsytor (45, 52) å ena sidan och det utskjutande partiets (P) låselement (8) å andra sidan uppvisar ett lägre parti (7), som ligger nedanför nämnda undre anliggningsytor (45, 52)”.

I Patentbesvärsrätten har patenthavaren hävdat att arrangemanget med det lägre partiet, som ligger nedanför de undre anliggningsytorna medför att det verktyg som utformar fogkantens lodräta delar kan styras med något lägre precision i riktning vinkelrätt mot verktygets rotationsaxel, medan det behöver styras med mycket hög precision i verktygets rotationsaxels riktning. Ett sådant arrangemang uppges vidare medföra att perioden mellan verktygsbyte eller omslipning kan förlängas, vilket inverkar positivt på tillverkningskostnaden.

Av patentbeskrivningen framgår dock enbart att det ”nedre ytpartiet 7” samverkar med golvskivan för att motverka nedåtrörelse av skivan, se sid. 18 rad 11-14. En motsvarande egenskap får emellertid även ytpartiet hos den utskjutande delen i den kända golvskivan (D4) anses ha. För att låselementet ska kunna formas måste, enligt vad som framgår av patentets beskrivning och ritningar, det utskjutande partiet ha ett lägre parti. Fackmannen som söker en alternativ lösning att forma låselementet hos den utskjutande delen i låssystemet i D4 får genom D3 (se t.ex. fig. 23) kännedom om ett låssystem för golvskivor innefattande ett not/fjäderförband där det utskjutande partiet ligger under eller i nivå med notens undre yta och ett lägre parti är anordnat mellan notens undre yta och ett låselement. Det råder ingen tvekan om att fackmannen inser att det utskjutande partiet i D4 kan utformas i enlighet med vad som anvisas i D3.

Med hänsyn till det nu anförda och till vad som redan sagts beträffande förstahandsyrkandet kan uppfinningen enligt patentkraven 1 och 16 i andrahandsyrkandet även betraktad i sin helhet inte anses ha erforderlig uppfinningshöjd.

Tredjehandsyrkandet

I detta yrkande avser uppfinningen enligt det självständiga patentkravet 1 en rektangulär golvskiva med ett låssystem längs långsidorna som motsvarar vad som anges i andrahandsyrkandet med tillägget ”att det utskjutande partiets (P) låselement (8) ligger under eller i nivå med notens (38) undre anliggningsyta (45)”. Därtill innefattar patentkravet följande bestämningar beträffande golvskivans kortsidor:

”att golvskivan även längs sina motstående kortsidor dels innefattar ett not/fjäder-förband (36, 38) för låsning av motstående kortsidesfogkanter (5a, 5b) hos två angränsande golvskivors (1, 1’) kortsidor relativt varandra vinkelrätt mot golvskivans plan och dels, för horisontell mekanisk hopfogning av kortsidesfogkanterna vinkelrätt mot dessa innefattar ett låsspår (14), som är upptaget i undersidan (3) av och utsträckt på avstånd från och parallellt med den första av kortsidesfogkanterna (5b), och innefattar ett från den andra fogkanten (5a) utskjutande parti (P), och vilket på avstånd från den andra kortsidesfogkanten (5a) uppbär ett med låsspåret (14) samverkande låselement”.

Genom ovan nämnda D4 är förut känd en golvskiva med ett mekaniskt låssystem innefattande ett not/fjäder-förband för horisontell och vertikal låsning på såväl kort- som långsida. Uppfinningen enligt patentkravet 1 skiljer sig från den kända tekniken enligt D4 på motsvarande sätt som uppfinningen enligt andrahandsyrkandet ovan med den ytterligare skillnaden ”att det utskjutande partiets låselement ligger under eller i nivå med notens undre anliggningsyta”. Enligt patentet gör en sådan utformning det möjligt att tillverka noten med horisontellt arbetande verktyg, vilket uppges vara fördelaktigt. Emellertid visas, såsom ovan sagts, i D3 en golvskiva med ett utskjutande parti med ett låselement som ligger i nivå med notens nedre yta. Det är för fackmannen uppenbart att denna utformning underlättar tillverkningen av noten, se t.ex. fig. 18. Fackmannen som ställs inför det ytterligare problemet att underlätta tillverkningen av fogen leds således av den kända tekniken till lösningen enligt uppfinningen och då någon oväntad teknisk effekt inte uppnåtts kan uppfinningen enligt patentkravet 1 i tredjehandsyrkandet av detta skäl och med beaktande av vad som sagts under första- och andrahandsyrkandet ovan inte anses väsentligen skilja sig från den kända tekniken.

Fjärde- och femtehandsyrkandet

I förhållande till tredjehandsyrkandet har i fjärdehandsyrkandet patentkravet 1 preciserats beträffande kortsidornas not/fjäder-förband med bestämningarna att ”not och fjäder har samverkande övre anliggningsytor och samverkande undre anliggningsytor” och att ”låsspåret är utformat i golvskivans stomme”.

I femtehandsyrkandet har ytterligare bestämningar införts i patentkravet 1 så att not/fjäder-förbanden på kort- respektive långsidorna i huvudsak har samma utförande samt att golvskivan är sammanfogningsbar utmed sina långsidor genom nedvinkling och utmed sina kortsidor genom förskjutning längs långsidorna.

Dessa ytterligare särdrag är dock kända från D4 varför uppfinningen som den definieras i patentkravet 1 i fjärde- respektive femtehandsyrkandet således skiljer från den känd tekniken i D4 på samma sätt som uppfinningen i patentkrav 1 enligt tredjehandsyrkandet. Även betraktad i sin helhet framstår uppfinningen enligt patentkravet 1 i fjärde- respektive femtehandsyrkandet av samma skäl som anges under tredjehandsyrkandet ovan som en fackmannamässig tillämpning av den kända tekniken. Då sökanden ej heller visat att någon oväntad teknisk effekt erhållits med uppfinningen kan den inte anses ha erforderlig uppfinningshöjd.

På grund av det anförda skall patentet upphävas.

Vid denna utgång finner Patentbesvärsrätten det obehövligt att pröva de av invändaren anförda formella anmärkningarna mot patentkravens formulering.

Per Carlson Håkan Sandh Anders Brinkman

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 7 (Formulär A)

Visa mer Visa mindre