Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 03-186

Beslutsdatum: 2006-03-20

Lagakraft: 2006-05-22

Målet gäller: Upphävande av patent på låssystem för hopfogning av golvskivor samt golvskivor försedda med sådana låssystem och golv bildat av sådana golvskivor.

Ink datum: 2003-07-03

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0001325-0

PRV beslutsdag: 2003-06-06

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Golvskivor; Låssystem; Instyrning; Låsvinkel

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Pergo AB

Ombud: Yngve Stenberg, Perstorp Specialty Chemicals AB, Patentavdelningen

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Välinge Innovation AB (tidigare Välinge Aluminium AB ändrat /LC)

Ombud: Awapatent AB

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit att ett låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor samt golvskivor försedda med sådana låssystem och golv bildat av sådana golvskivor uppfyller nyhetskravet och har erforderlig uppfinningshöjd. Uppfinningen avser ett låssystemet uppvisande låsytor med hög låsvinkel och med hög hållfasthet, som samtidigt är öppningsbart och som innehåller instyrningsdelar för positionering av golvskivorna.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten ändrar Patentverkets beslut på det sättet att patentet upprätthålls i ändrad lydelse med patentkrav inkomna den 30 november 2005 och benämnda förstahandsyrkande.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

Välinge Aluminium AB, numera Välinge Innovation AB, ansökte den 10 april 2000 om patent på ”Låssystem för golvskivor”. Bolaget beviljades patent den 25 juni 2001. Pergo AB framställde den 11 mars 2002 invändning mot patentet med yrkande om att patentet skulle upphävas. Sedan Välinge bestritt yrkandet avslog Patentverket genom det överklagade beslutet invändningen.

Yrkanden

Invändaren har i överklagandet yrkat att patentet skall upphävas.

Patenthavaren har yrkat att patentet skall upprätthållas i ändrad lydelse i första hand med patentkrav inkomna den 30 november 2005, benämnda förstahandsyrkande, och i andra samt tredje hand med patentkrav inkomna 13 december 2005 benämnda andra- respektive tredjehandsyrkande, se bilaga 2-4.

Grunder

Invändaren har som grund för överklagandet åberopat att uppfinningen definierad i patentkraven saknar uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik.

Patenthavaren har som grund för att patentet skall upprätthållas i ändrad lydelse åberopat att uppfinningen enligt de nya patentkraven, inkomna den 30 november respektive den 13 december 2005, skiljer sig väsentligen från den kända tekniken.

Uppfinningen

Av patentansökningens beskrivning framgår bl.a. följande om uppfinningens bakgrund och ändamål.

Uppfinningen avser dels ett förbättrat låssystem för mekanisk

låsning av golvskivor, dels en golvskiva försedd med ett dylikt förbättrat låssystem, och dels en av sådana mekaniskt hopkopplade golvskivor bildad golvbeläggning.

Tunna laminatgolv och fanerade trägolv består i regel av en stomme av träfiberskiva, ett ytskikt och ett undre balansskikt. Ytskiktet skapar golvskivornas utseende och slitstyrka. Stommen ger stabilitet och balansskiktet håller skivan plan, när den relativa luftfuktigheten (RH) varierar över året. Även om kända golv uppvisar stora fördelar jämfört med traditionella, limmade golv, finns dock önskemål om ytterligare förbättringar, främst i tunna golvkonstruktioner. Det vertikala fogsystemet, som omfattar låselement och låsspår, har två samverkande delar, nämligen en låsdel med aktiva låsytor, som förhindrar att golvskivorna glider isär, samt en instyrningsdel, vilken positionerar skivorna och bidrager till att låselementet kan införas i låsspåret. Ju större vinkelskillnaden är mellan låsytan och instyrningsdelen desto större är instyrningsförmågan.

Ett ändamål med uppfinning är att åstadkomma ett låssystem uppvisande

(i) låsytor med hög låsvinkel och med hög hållfasthet,

(ii) ett horisontellt fogsystem som har sådana låsytor och som samtidigt är öppningsbart, och

(iii) ett horisontellt fogsystem, som har sådana låsytor och som samtidigt innehåller instyrningsdelar för positionering av golvskivorna.

Känd teknik

Invändaren har i Patentbesvärsrätten hänvisat till känd teknik enligt följande dokument.

D1: US 6 006 486 A

D2: Figurerna 1a-1c och 4a-4e i föreliggande patent som anger känd teknik.

D3: Focus Uppslagsbok, 1976 sid. 2424

D4: Svensk patentansökan 8202375-5

Utveckling av talan

I Patentbesvärsrätten har invändaren i huvudsak anfört följande.

I patentets beskrivning sid. 20, sista stycket, sägs följande: ”Fig. 11 visar ännu en utföringsform av uppfinningen. I detta fall utnyttjas ett låselement 8, som har en övre operativ låsyta 10 med en vinkel som är ca 85˚och är större än frigångsvinkeln, vilken är ca 75˚. I detta utförande utnyttjas låsspårets 14 instyrningsdel 12 också som en sekundär låsyta, som kompletterar de operativa låsytorna 10, 11”. Delen (12) kan således kallas ”instyrningsdel” eller alternativt ”sekundär låsyta” enligt patentets vokabulär, vilken del (12) därvid samverkar med ytan (13) på låselementet (8). I denna utföringsform finns det således två låsytor (10 och 13) på låselementet (8). Dessa samverkar med låsytorna (11 resp. 12) i låsspåret (14). Kravet 1 talar om ”minst en operativ låsyta (10) för samverkan med nämnda låsspår (14)”.

Vidare sägs i krav 1, sid. 23, rad 35 till sid. 24, rad 2, ”att låselementets (8) nämnda minst ena operativa låsyta (10) är väsentligen plan och belägen vid låselementets övre del på avstånd från den utskjutande listens (6) ovansida och vänd mot fogplanet (F)”.

Vid utföringsformen enligt fig. 11 finns som ovan nämnts således två låsytor, en (10) som ligger vid låselementets övre del på avstånd från den utskjutande listens (6) ovansida och vänd mot fogplanet (F) samt en (13) som ligger nedanför låsytan (10) och går ned till ovansidan på den utskjutande listen (6).

Kravet 1 täcker förekomsten av två eller flera låsytor varav endast en (10) måste vara belägen vid låselementets övre del på avstånd från den utskjutande listens (6) ovansida. Placeringen av övriga låsytor är inte angiven i kravet 1, varför det således är öppet var dessa är belägna.

Sökanden har hävdat att samtliga låsytor måste vara belägna vid låselementets övre del på avstånd från den utskjutande listens (6) ovansida. Detta framgår inte alls av kravet 1.

På sid. 4, andra stycket i Patentverkets beslut sägs att man vid alternativet med flera låsytor skall tolka patentkraven som om alla låsytor är belägna ”vid låselementets övre del” eller ”på avstånd från låsspårets mynning”. Patentkravet 1 är dock inte begränsat på det sättet. Ordalydelsen i kravet är uppenbarligen tänkt att täcka mer än så. Dessutom sägs på sid. 4, tredje stycket av Patentverkets beslut att uppfinningen skiljer sig även därigenom att en instyrningsdel är anordnad vid låsspåret.

Nämnda ”instyrningsdel” i patentet kallas ibland ”sekundär låsyta”. I många fall är det uppenbart att sökanden anser att uttrycket "instyrningsdel" även är avsett att täcka in avrundningar som är normala och allmänt förekommande på de många olika golvskivor som funnits på marknaden många år innan inlämningsdagen av föreliggande patent.

I Patentverkets beslut har man konstaterat att D1 visar avrundningar vid låsspåret men att det inte kan anses framgå att de har samma syfte som instyrningsdelen i patentet. Det måste framhållas att en känd konstruktion inte blir patenterbar bara för att man hittar på en speciell benämning (instyrningsdel) på den.

Med stöd av definitionen av ”plan” i D3, Focus Uppslagsbok, 1976 sid. 2424 där det står, ”Plan, plan yta är en yta sådan att varje rät linje som sammanbinder två av dess punkter helt ligger i ytan. Även en del av en sådan yta kallas för plan yta” kan uttrycket ”väsentligen plan” i krav 1, tolkas på fig. 25 i D1 så att den innefattar delarna 11 och 12 respektive 10 och 13.

Ovanstående argument samt det som anförts i våra tidigare inlagor är relevanta även mot övriga oberoende krav 24, 47 och 60.

För att ytterligare styrka att det är välkänt att vid mekanisk hopfogning av golvskivor använda avrundningar (instyrningsdelar) för att underlätta hopfogningen vill vi hänvisa till den svenska patentansökningen 8202375-5 (D4). På sid. 4, näst sista stycket av D4 sägs följande, ”Som fig. 2 visar kan den övre flänsen 5 och ändflänsarna 11 uppvisa mer eller mindre starkt avfasade ytor 12, 13, 14 och 15. Detta underlättar inklämningen av plattorna till ingrepp med fästprofilen 3. Därtill kan plattan 1 vara försedd med lämpligt avpassade avfasningsytor 16, 17, 18, 19 och 20 såsom fig. 3 visar”.

Fig. 3 i D4 visar en vertikal låsyta ovanför avfasningen (instyrningsdelen) 20. Instyrningsdelen 20 samverkar med den avfasade delen 14 (Fig. 2). Det framgår även av Fig. 2 att de nedre ändflikarna 11 på insidan är avrundade.

Fördelen med avfasade ytor i föreliggande sammanhang anges i klartext i ovan relaterade avsnitt av D4. Likheten mellan utföringsformen enligt exempelvis Fig. 12 i patentet och D4 är synnerligen uppenbar. Uppfinningen saknar åtminstone uppfinningshöjd gentemot D4 eller en kombination av D4 och någon av referenserna D1 eller D2.

Sökanden anger att det tekniska problemet som uppfinningen avser att lösa är utgående från känd teknik, exempelvis D1, är att åstadkomma ett låssystem, vilket ger hög hållfasthet i horisontell riktning, vilket tillåter isärtagning av lagda golvskivor, utan att dessa skadas, vilket underlättar läggning även av golvskivor som deformerats samt vilket minimerar materialsvinn i samband med tillverkning. Dessa problem vilka är diffust formulerade har redan lösts genom de anförda referenserna.

Uppenbarligen anser sökanden att det är väsentligt för uppfinningen att den medger läggning av deformerade, ”bananformade”

golvskivor. Det framgår emellertid inte i de oberoende kraven att dessa innefattar hopfogning av deformerade golvskivor och således inte heller vilka detaljer i uppfinningen som skulle möjliggöra detta.

Uppfinning saknar åtminstone uppfinningshöjd gentemot referenserna D1-D4, sedda var för sig eller i kombination av två eller flera av dessa. Nyheten kan även fortfarande ifrågasättas.

I Patentbesvärsrätten har patenthavaren i huvudsak anfört följande.

D1 visar ett låssystem för hopfogning av golvskivor enligt ingressen till krav 1. Uppfinningen, såsom denna definieras av krav 1 skiljer sig från vad som visas i D1 genom låsytornas och instyrningsdelens placering.

De operativa låsytorna i det av invändaren anförda D1 är inte ”belägen vid låselementets övre del på avstånd från den utskjutande listens (6) ovansida ”respektive” belägen inne i låsspåret på avstånd från låsspårets mynning”. Istället visar fig. 4b-4e i föreliggande patent samt D1 låssystem där de operativa låsytorna i samtliga fall är belägna vid listen respektive vid låsspårets mynning.

Jämfört med D1 har de operativa låsytorna i föreliggande uppfinning sålunda flyttats uppåt i konstruktionen, närmare golvskivornas yta. Såsom anges på sid. 11, rad 14 – sid. 12, rad 2 i föreliggande patent, resulterar denna flyttning av de operativa låsytorna i att låsspårets låsyta, vid upptagning av golvet, kommer att utöva ett tryck på låselementets övre del. Detta medför fördelen att listen böjs bakåt och att låselementet öppnas på samma sätt som vid invinkling.

Dessutom medför nämnda placering av de operativa låsytorna den gynnsamma tekniska effekten att låselement och låsspår kan utformas så att den kraft som krävs för att ta isär golvskivorna blir lägre än den kraft som låser samman skivorna i horisontell riktning.

D1 visar inte någon instyrningsdel vid låsspårets nedre och närmast fogplanet belägna kant.

I D1 förekommer, utöver låsytor och anliggningsytor, följande typer av delar/ytor: chamfer, inclined portions, ramp surface, curvatures och roundings.

De delar som har styrande verkan betecknas i D1 ”chamfer” och motsvaras av hänvisningsbeteckningar 24, 45, 82. Ingen av dessa ”chamfer” ligger dock inne i låsspåret eller vid låselementets operativa låsyta.

De delar som betecknas ”inclined” eller ”ramp surface” är sådana delar som hänför sig till utböjning av låslisten i samband med horisontell förskjutning av golvskivorna, dvs. vid snäppning. Dessa delar motsvaras i D1 av hänvisningsbeteckningarna 40, 41, 76, 83. Ingen av de delar som betecknas som ”inclined” eller ”ramp surface” ligger inne i låsspåret eller vid låselementets operativa låsyta.

De delar som betecknas som ”curvatures” är sådana delar som styr invinkling av tungan i noten. Dessa delar är placerade på tungans undersida respektive i notens undre del. Dessa delar betecknas i D1 med 77 respektive 78. Ingen av dessa curvatures ligger inne i låsspåret eller vid låselementets operativa låsyta.

De delar som betecknas som ”roundings” förekommer på låslistens låselements övre del (80) respektive på tungans låselements nedre del (79). Dessa ”roundings” har till funktion att säkerställa att låselementen inte skadas när dessa förskjuts relativt varandra. Det antyds inte att dessa ”roundings” skulle ha någon styrande funktion vad beträffar låselementets ingrepp i låsspåret.

Specifikt visar fig. 24 i D1 ett läge som golvskivorna hamnar i vid invinkling. Att instyrningsdelar saknas i fig. 24 framgår av det faktum att låstappens (33) nedre del ligger helt till höger om låselementets (34) övre del. För att kunna bringa låsytorna i ingrepp måste låselementet och därmed låslisten pressas kraftigt nedåt. Någon instyrande verkan förekommer inte.

En betydande skillnad mellan i D1 omnämnda ”roundings” och instyrningsdelarna enligt uppfinningen är att nämnda ”roundings”, till skillnad från instyrningsdelarna, inte har förmåga att vid sammanfogning av två golvskivor åstadkomma någon form av initialt ingrepp mellan låselement och låsspår, innan nedböjning av listen påbörjats. Således kan fackmannen omöjligen härleda någon instyrningsfunktion baserat på nämnda ”roundings”.

Sammanfattningsvis konstateras att de delar som i D1 uppges ha en instyrande verkan inte förekommer vid låsspårets nedre och närmast fogplanet belägna kant. De delar som betecknas som ”roundings” har, såsom framgår av det ovanstående, ingen instyrande funktion.

Uppfinningen, såsom denna definieras av krav 1, 24, 47 och 60 i föreliggande patent, uppvisar således nyhet i förhållande till D1.

Utgående från känd teknik, exempelvis Dl, är det tekniska problemet att åstadkomma ett låssystem, vilket ger hög hållfasthet i horisontell riktning, vilket tillåter isärtagning av lagda golvskivor, utan att dessa skadas, vilket underlättar läggning även av golvskivor som deformerats, samt vilket minimerar materialsvinn i samband med tillverkning.

Problemet löses av uppfinningen, såsom denna definieras av de självständiga patentkraven på följande sätt.

Hållfastheten åstadkoms genom att låsytan ges en vinkel som är större än 50°. Genom tillämpning av uppfinningen, är det möjligt att åstadkomma mycket höga låsvinklar, exempelvis upp till 80° eller 90°.

Isärtagbarheten åstadkoms genom att den operativa låsytan ligger i låselementets övre del, och att låsspårets motsvarande låsyta ligger inne i låsspåret, på avstånd från mynningen. Därmed kommer, vid uppvinkling, låsspårets låsyta att utöva ett tryck på låselementets övre del, varvid listen böjs nedåt och låselementet böjs bakåt och bort från fogplanet.

Möjligheten att lägga även något deformerade, ”bananformade” golvskivor åstadkoms genom att instyrningsdelen är anordnad i låsspåret. Denna instyrningsdel hjälper till att åstadkomma en horisontell förskjutning av golvskivorna mot varandra i samband med att invinkling sker, och kompenserar därmed för avvikelser i golvskivans form.

Det noteras särskilt att de i D1 förekommande ”roundings”, vilka invändaren menar utgör instyrningsytor, inte löser det tekniska problemet med läggning av ”bananformade” golvskivor, eftersom de inte har den funktion som instyrningsytorna enligt föreliggande uppfinning har, nämligen att åstadkomma ett initialt ingrepp mellan golvskivornas fogkanter, även i en situation då golvskivan är något krökt, dvs. ”bananformad”.

En minskning av materialsvinnet åstadkoms genom att listen, tack vare instyrningsytans och låsytornas placering, inte behöver göras lika bred som i fallet med Dl. Jämförelsevis gäller, att om låsvinkeln i D1 (fig. 22-25) skall göras större än de i fig. 22-25 visade 36° måste listen göras längre, varvid materialsvinnet ökar.

Mot bakgrund av det ovanstående, menar vi att det tekniska problemet löses med hjälp av ett låssystem och en golvskiva enligt de självständiga patentkraven.

Således kan det inte anses visat att det skulle vara närliggande för fackmannen att modifiera D1 och därmed komma fram till uppfinningen såsom denna definieras av krav 1, 24, 47 och 60. Uppfinningen uppvisar således uppfinningshöjd.

_____

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Beträffande den av invändaren anförda formella anmärkningen mot bestämningen ”minst en operativ låsyta” i patentkraven finner Patentbesvärsrätten i likhet med Patentverket att patentkravet inte kan tolkas på annat sätt än att en eventuell ytterligare operativ låsyta måste uppfylla bestämningarna i patentkravet.

Av i målet anförd känd teknik får D1 anses representera den teknik som kommer uppfinningen närmast. D1 beskriver ett låssystem för golvskivor, med ett not/fjäder-förband i fogen mellan två golvskivor, som innefattar ett låsspår upptaget i golvskivans undersida och ett låselement utformat på en från golvskivans undersida utskjutande del. Låsspår och låselement har samverkande kontaktytor för att i horisontell led pressa två golvskivor mot varandra. Kontaktytorna bildar en vinkel med golvskivans plan om 30 -70°. Utförandet anges i patentskriften medföra god presskraft samtidigt som det ger möjlighet till enkel hopsättning och isärtagning. Fogen är försedd med ett antal ytor benämnda ”chamfer”, ”inclined”, ”ramp surface” och ”curvatures” som på olika sätt styr golvskivorna vid ihopsättningen. Låsspåret och låselementet är därtill utformade med avrundningar 79 och 80 (”roundings”) som anges ha till uppgift att få låsdelarna att lätt glida över varandra vid ihopsättning eller isärtagning.

Uppfinningen såsom den definieras i patentkravet 1 i förstahandsyrkandet skiljer sig från denna teknik genom låsytornas och instyrningsdelens placering på följande sätt:

Låsytorna är enligt uppfinningen belägna vid låselementets övre del nära dess topp respektive inne i låsspåret. Jämfört med D1 har de operativa låsytorna flyttats uppåt på låselementet och i låsspåret så att de är belägna på avstånd från listens ovansida respektive låsspårets mynning, dvs. närmare golvskivornas yta. Denna flyttning resulterar i att låsspårets låsyta, vid upptagning av golvet, kommer att utöva ett tryck på

låselementets övre del vilket ger fördelen att listen böjs bakåt och att låselementet öppnas på liknande sätt som vid invinklingen.

Instyrningsdelen, som utgår från låsspårets låsyta, placeras enligt uppfinningen vid låsspårets nedre och närmast fogplanet belägna kant. En sådan placering medför att instyrningsdelen hjälper till att åstadkomma en horisontell förskjutning av golvskivorna mot varandra i samband med att invinkling sker, och kompenserar därmed för avvikelser i golvskivans form.

Patentbesvärsrätten finner beträffande låssystemet i D1 att de ytor som uttryckligen anges ha en styrande verkan vid hopfogningen av golvskivorna inte är placerade i låsspåret eller på låselementet. Avrundningarna, av låsspår och låselement, som visas i D1 är inte avsedda att ha någon instyrande verkan och av D1 i övrigt kan inte heller anses framgå att så skulle vara fallet. Dessutom överensstämmer de inte till sin utformning med avrundningarna enligt uppfinningen och kan därvid även av detta skäl inte tillskrivas en effekt jämställbar med den i patentet avsedda instyrningen. Ej heller övrigt anförd känd teknik visar en placering och utformning av låsytor respektive instyrningsdel som överensstämmer med uppfinningen.

Det kan således konstateras att den anförda kända tekniken inte ger några anvisningar som skulle leda fackmannen till den föreslagna utformningen av låsspår och låselement i syfte att uppnå en fog med en låsning med hög låsvinkel som är öppningsbar och som samtidigt innehåller instyrningsdelar som medverkar till en horisontell förskjutning av golvskivorna under invinklingen. Vid denna bedömning och då ej heller allmänt känd teknik kan anses ge sådana anvisningar får uppfinningen såsom den definieras i patentkravet 1 i förstahandsyrkandet anses ange lösningar på de uppställda problemen som sammantaget har erforderlig uppfinningshöjd. Samma bedömning gäller de självständiga patentkraven 24, 47, 60 och 71. Patentet kan således upprätthållas utan hinder av 2 § PL.

På grund av det anförda och då inte heller annat hinder mot patentet i ändrad lydelse med patentkraven i förstahandsyrkandet inkomna den 30 november 2005 har framkommit skall, med ändring av det överklagade beslutet, patentet upprätthållas i denna lydelse.

Per Carlson Håkan Sandh Anders Brinkman

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 5 (Formulär A)

Visa mer Visa mindre