Domstols Målregister

Målet gäller: Patent på "Förfarande för kontinuerlig övervakning av nollintensiteten hos en gasanalysator".

Ink datum: 2003-08-27

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9902017-4

PRV beslutsdag: 2003-06-27

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Gaskoncentrationsmätning; IR-emitter; IR-detektor; Bandpassfilter; Referensfilter

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Artema Medical AB

Ombud: Noréns Patentbyrå AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Patentbesvärsrätten fann att ett förfarande för kontinuerlig övervakning av nollintensiteten hos en gasanalysator i vilken används en algoritm där hänsyn tas till att analysatorn inte är i termisk jämvikt med omgivningen under startfasen skiljde sig väsentligen från den i patentverkets beslut åberopade kända tekniken.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLT YRKANDE

Artema Medical AB ansökte den 1 juni 1999 om patent på en uppfinning avseende ”Förfarande för kontinuerlig övervakning av nollintensiteten hos en gasanalysator”. Patentverket, som avslog ansökningen, fann i överklagade beslutet att uppfinningen enligt det åberopade patentkravet 1 saknade uppfinningshöjd i förhållande till vad som är känt genom den enda anförda skriften, EP 0 895 077 A2 (D1). I Patentbesvärsrätten har sökanden förelagts att yttra sig över uppkomna frågor om vilken i målet anförd känd teknik som kommer uppfinningen närmast och därför skall tjäna som utgångspunkt vid uppfinningshöjdsbedömning i målet samt om vissa uttryck i patentkravet 1.

Yrkande

Sökanden har vidhållit ansökningen med oförändrade patentkrav.

Grund

Sökanden har i Patentbesvärsrätten hållit fast vid att uppfinningen enligt patentkravet 1 har erforderlig uppfinningshöjd.

Uppfinningen

Av den till ifrågavarande patentansökning hörande beskrivningen framgår bl. a. följande om uppfinningens bakgrund och syfte.

Den patentsökta uppfinningen avser ett förfarande för kontinuerlig övervakning av nollintensiteten hos en gasanalysator som arbetar med infrarött ljus, IR- strålning. Analysatorn innefattar en IR emitter, ett referensfilter och optiska bandpassfilter för de gaser som skall analyseras, en mätkyvett för nämnda gaser samt en IR detektor för att bestämma hur stor mängd strålning som absorberas i mätkyvetten. Analysatorns funktion baseras på att vissa gaser absorberar infrarött ljus vid ämnesspecifika våglängder. Genom att skicka IR strålning av lämplig våglängd genom en sådan gas och mäta hur stor del av strålningen som absorberas av gasen kan gaskoncentrationen bestämmas. Detta förutsätter emellertid att strålningens nollintensitet, dvs. intensiteten vid frånvaro av den aktuella gasen, är känd. För att bestämma nollintensiteten har enligt ansökningens beskrivning flera olika metoder utvecklats. Den vanligaste är att låta analysatorn omväxlande mäta på analysgasen och på en referensgas, t.ex. luft. En nackdel med denna metod är att den kontinuerliga bestämningen av analysgaskoncentrationen avbryts då mätning på referensgasen sker. Om stor nollintensitetsdrift föreligger måste dessa referensmätningar göras ofta vilket minskar analysatorns användbarhet. En annan metod, kallad referensfiltermetoden, vid vilken nollintensiteten bestäms tidsmultiplexat bygger på att gasanalysatorn förses med en optisk chopper i vilken ett analysfilter och ett referensfilter placeras. Det optiska referensfiltret väljs härvid så att de gaser som förekommer i mätapplikationen inte absorberar strålning i filtrets passband. För att långsiktigt säkerställa prestanda hos gasanalysatorer som bestämmer nollintensiteten enligt referensfiltermetoden förses dessa ofta också med möjligheter till referensgasmätning. För att undvika drift orsakad av förändringar i emitterns strålningsspektra är de dessutom ofta försedda med termostatreglering vilket bl.a komplicerar och fördyrar mätsystemet.

Ändamålet med det patentsökta förfarandet är att med hög noggrannhet bestämma nollintensiteten utan behov av termostatreglering. Den närmare utformningen av det patentsökta förfarandet framgår av det vidhållna patentkravet 1 som har följande lydelse.

Förfarande för kontinuerlig bestämning av nollintensiteten (I0) hos en gasanalysator innefattande en IR-emitter, ett referensfilter och optiska bandpassfilter, kanaler, för de gaser (i) som ska analyseras, en mätkyvett för de gaser som ska analyseras, samt en IR-detektor för att detektera hur stor mängd strålning som absorberas i mätkyvetten, kännetecknat av att nollintensiteten för varje kanal (I0(i)) approximeras med referenskanalens intensitet (I0(ref)) multiplicerad med en funktion K(i) som approximerar givarens referensdrift som funktion av temperaturen (T), där funktionen K(i) kan tecknas K(i) = k(i)*T + l(i), där k(i) är en proportionalitetsfaktor och l(i) är ett offsetvärde, och att under tiden närmast efter uppstart approximeras offsetvärdet, l(i), med funktionen l0 (i) + t*[l(i) - l0(i)]/τ där l0(i) betecknar offsetvärdet bestämt vid en referensgasmätning genomförd direkt efter uppstart, t betecknar tiden från uppstart och τ betecknar givarens termiska tidskonstant.

Känd teknik

Den av Patentverket anförda skriften D1 beskriver en gasanalysator baserad på intermittent IR-strålning. Analysatorn har en IR emitter, en mätkyvett, en stråldelare som delar upp IR-strålningen i en mätkanal och en referenskanal, bandpassfilter samt två IR-detektorer, en för vardera kanalen. Utöver den i fig. 13 visade analysatorn beskrivs även en utföringsform där mätkanalen och referenskanalen arbetar med skilda våglängder så att den senare kanalens nollintensitet bestäms kontinuerligt (se spalt 9, rad 35 - 50). Ett problem vid kända analysatorer är att detektorernas känslighet för IR strålning är starkt temperaturberoende. Detta problem har enligt skriften tidigare lösts genom termostatreglering av detektorernas temperaturer. Nackdelar med denna lösning är ökat pris, ökad energiåtgång samt lång uppvärmningstid. Ändamålet med den i D1 beskrivna analysatorkonstruktionen är att hantera detektorernas temperaturdrift utan användning av termostatreglering. Detta åstadkoms genom att bestämma detektorernas temperatur genom att mäta deras mörkerresistans, dvs. resistansen när de inte utsätts för IR-strålning. Utgående från temperaturen kan sedan detektorernas känslighet fastställas. Sambanden mellan resistans, temperatur och känslighet bestäms experimentellt. De uppmätta sambanden lagras i ett EEPROM antingen i form av tabeller eller som ett approximativt uttryck. Informationen i minnet utnyttjas för att korrigera signalerna från mät- och referenskanalerna.

Utveckling av talan

Till utveckling av sin talan har sökanden i Patentbesvärsrätten anfört bl. a. följande.

Patent- och registreringsverket har i sitt avslagsbeslut som känd teknik anfört D1, där det beskrivs ett sätt för att kompensera för temperaturdriften hos gasanalysatorer genom en kontinuerlig bestämning av nollintensiteten hos dessa. I avslagsbeslutet anges att skillnaden mellan föreliggande uppfinning och den anförda skriften skulle vara att det i ansökningen redovisas ett uttryck för hur nollintensiteten är approximerad. Som slutsats för avslaget anges att "Att använda sig av en linjär funktion anses dock vara en handling som ligger väldigt nära till hands för en fackman som ska approximera ett uttryck". Den väsentliga skillnaden mellan föreliggande ansökan och förfarandet enligt den anförda skriften är dock att förfarandet i den anförda skriften förutsätter användning av två gasanalysatorer, vilket gör det möjligt att jämföra värdena från de två gasanalysatorerna och därigenom på ett enkelt sätt kunna korrigera ett av en gasanalysator uppmätt värde genom utnyttjande av lagrade data från tidigare mätningar och genom utnyttjande av ett värde uppmätt av den andra gasanalysatorn. Detta förfarande kräver således två gasanalysatorer för att fungera, och då kostnaden för gasanalysatorn är den väsentliga kostnaden för hela mätapparaturen leder detta till avsevärt högre kostnader, i stort sett fördubblade, jämfört med om enbart en gasanalysator skulle kunna användas. En anordning i enlighet med den i den anförda skriften saknar i princip uppstartsproblem genom att man använder sig av två gasanlaysatorer, och genom en enkel jämförelse mellan resultaten från de två gasanalysatorerna enkelt kan göra en kompensering. Båda gasanalysatorerna förmodas påverkas lika av de temperatur- och spektralförändringar som sker vid uppstarten. Enligt föreliggande uppfinning används enbart en gasanalysator, och för att då kunna utföra en korrigering av gasanalysatorns temperaturdrift behövs en korrigeringsfunktion för att erhålla tillräcklig noggrannhet i de uppmätta värdena. Den i patentkravet l av 2000-09-18 angivna funktionen för offsetvärdet ger möjlighet till en sådan korrigeringsfunktion, och möjliggör därmed användandet av enbart en gasanalysator i mätutrustningen. Denna korrigeringsfunktion är dock inte, i motsats till vad som av Patent- och registreringsverket angivits i avslagsbeslutet, någon linjär funktion, utan en funktion som består av två olinjära ekvationer. - - - Den i avslagsbeslutet anförda D1 ger således inte på något sätt någon anvisning för en fackman hur han i en mätutrustning som enbart innefattar en gasanalysator skulle kunna åstadkomma någon kompenseringsfunktion för temperaturdriften efter uppstart, eftersom några sådana problem över huvud taget inte existerar vid den anförda skriften. - Inte heller utgör kompenseringsfunktionen enligt uppfinningen någon enkel kompensering med en linjär funktion som skulle vara nära till hands för en fackman. - - - vi anser att den kända teknik som beskrivits i föreliggande ansökan är den teknik som kommer uppfinningen närmast, och ej den teknik som av Patentverket anfördes i avslagsbeslutet. - Vi anser /…/ att uppfinningen skiljer sig från den kända tekniken på ett avgörande sätt, och medför en avsevärd förenkling för bestämning av nollintensiteten, och gör det inte längre nödvändigt att termostatreglera givarens temperatur. Därmed kan apparaturens konstruktiva volym

reduceras, samtidigt som kostnaderna också minskas. Detta är en avsevärd fördel vid användningen av en gasanalysator i en nära patientmiljö.

DOMSKÄL

Uppfinningen enligt patentkravet 1 skiljer sig från den teknik som framgår av D1 främst vad gäller åtgärderna under gasanalysatorns startfas. Under denna fas är analysatorn inte i termisk jämvikt med omgivningen vilket får till följd att referenskvoten, K(i), kortvarigt driver tills jämvikt uppnåtts. Enligt uppfinningen kompenseras denna drift under startfasen med hjälp av en speciell algoritm där bland annat analysatorns termiska tidskonstant ingår (se senare delen av nyssnämnda patentkrav). Vid D1, som behandlar kompensering för temperaturberoendet hos IR-detektorerna i en gasanalysator, saknas däremot helt behovet av särskilda åtgärder i samband med starten. Detta beroende bl. a. på att detektorernas temperaturer mäts kontinuerligt och justeras med hjälp av experimentellt framtagna data som finns lagrade i ett minne.

Vid ovannämnda förhållanden får det i patentkravet 1 angivna förfarandet anses väsentligen skilja sig från den teknik som framgår av D1. Hinder enligt 2 § patentlagen för bifall till ansökningen mot bakgrund av vad som är känt genom D1 föreligger således inte. Ansökningen skall därför, med undanröjande av överklagade beslutet, visas åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

Mot bakgrund av att den genom D1 kända anordningen inte är behäftad med sådana uppstartproblem som föreliggande uppfinning är avsedd att lösa är det enligt Patentbesvärsrättens mening istället den i ansökningsbeskrivningen (sid. 1, rad 12 – sid. 2, rad 12 samt sid. 3, rad 4 – 20) behandlade tidigare kända referensfiltermetoden som kommer uppfinningen närmast av den i målet redovisade kända tekniken.

Det får ankomma på Patentverket att i sin fortsatta handläggning av ansökningen pröva patentkraven mot bakgrund av nämnda eller annan i verket eventuellt framkommen, uppfinningen närmast

liggande, känd teknik samt beakta de formella brister som anmärkts på i Patentbesvärsrättens föreläggande av den 7 februari 2006.

Stefan Svahn Sten-Ove Henningsson Anders Brinkman

Referent

Enhälligt

ak Visa mer Visa mindre