Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av mönsterregistreringen för nr 1 frontskal till mobiltelefon; nr 2 bakkåpa till mobiltelefon; samt nr 3 tangentmatta.

Ink datum: 2003-09-17

Reg datum: -

Överklagat: 2007-05-28

PRV:s nummer: 75.398

PRV beslutsdag: 2003-07-15

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: 3457-07

Beslut: Ej prövningstillstånd

Klass: -

Juridiska sökord: Särprägel

Tekniska sökord: -

Lagrum: 2 § mönsterskyddslagen (1970:485)

Måltyp: mönster

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Proove International AB

Ombud: Patentbyrån Y Wallengren AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Nokia Corporation

Ombud: Kransell & Wennborg AB

Fler Motparter: -

Referat: Rättighetshavaren har vidhållit reg. såvitt avser mönster nr 1 och 3. Mönster nr 3 har ej ansetts ha särprägel i förhållande till mönsterregistering nr. 68 516. Skiljaktig mening.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDEN M.M.

Proove International AB (Proove) har i Patentbesvärsrätten vidhållit att de registrerade mönstren för nr 1 frontskal till mobiltelefon och nr 3 tangentmatta skall bestå men har frånfallit registreringen i vad den avser mönster nr 2 bakkåpa till mobiltelefon.

Nokia Corporation (Nokia) har bestritt ändring.

Proove har till grund för sin talan anfört att bolagets mönster har särprägel i förhållande till Nokias mönsterregistrering 68 516.

Nokia har till grund för sitt bestridande vidhållit att Prooves mönster inte uppvisar någon särprägel i förhållande till Nokias mönsterregistrering 68 516.

Till utveckling av talan har Proove anfört bl.a. följande. För att vara registrerbart skall ett mönster uppvisa särprägel i förhållande till äldre formgivning. Den bedömningen skall grundas på den kunnige användarens helhetsintryck av mönstren i fråga. Därtill kommer att avseende mönstertäta områden gäller ett lägre skillnadskrav. Prooves mönsterföremål för m reg 75 398 utgörs av dels ett frontskal och dels en tangentmatta. Båda produkterna är avsedda som tillbehör – eller om man så vill reservdel – till på marknaden förekommande telefoner. För att kunna åstadkomma detta är det nödvändigt att vissa detaljer återges exakt till form och dimension, för att produkten skall kunna användas tillsammans med andras produkter. Innebörden av det nu anförda är att vid bedömningen av huruvida m reg 75 398 uppfyller skillnadskravet, skall bortses från grundformen inkluderande displayens utseende och placering, som givetvis är nödvändiga betingelser för att produkten ifråga skall passa till andra tillverkares modeller. Vid prövning av frågan om särprägel är det nödvändigt att fastställa vilket skyddsomfång mönster nr 68 516 har. Utgångspunkten torde vara att skyddsomfånget i allmänhet är snävt. Mönster nr 68 516 har en grundform som överensstämmer med ett stort antal äldre formgivningar vilket framgår av bl.a. mönsterregistreringarna 65 694, 65 696, 66 770 och 66 850. Av dessa äldre formgivningar framgår även att displayen i 68 516 såväl vad gäller utseende som placering är tidigare känd. Grundformen och displayen är även allmänt förekommande på marknaden. Skyddsomfånget avseende mönster 68 516 utgörs i vart fall inte av grundformen eller displayen. Även ramen kring displayen och knapparnas placering avviker inte från tidigare kända mönster. Även vad gäller fronten uppvisar 68 516 mycket stora likheter med äldre formgivning. Tillskottet till formgivningen vad avser detta mönster utgörs av en viss mycket marginell variation avseende knapparnas utseende samt även hörlurens utseende. Det är detta som utgör särprägeln avseende mönster nr 68 516. I förhållande till detta mönster har mönster nr 1 två likheter nämligen grundformen och displayen. I övrigt skiljer sig mönstren i varje detalj. Kontrollknapparna har dels en något annorlunda placering men framförallt ett utseende som markant avviker från 68 516. Detsamma gäller de nedre knapparna. Till detta kommer att hörluren har ett helt annat utseende. När det sedan gäller tangentmattan är utrymmet för variation än mindre och torde inskränka sig till mer eller mindre identiska produkter. Mönster nr 3 saknar utstående vingar och har i övrigt en mer kompakt och rundad grundform. Vidare skiljer sig såväl funktionsknappar som nummerknappar på ett väsentligt sätt. I sammanhanget skall också framhållas att mönstret inte är kompatibelt med mönster nr 1 i 68 516. Mönster nr 3 har därmed särprägel. Som utgångspunkt för den kunnige användaren avseende mobiltelefoner torde Tullverket fungera väl. Produkten för förevarande mönsterregistrering har importerats till Sverige under snart två års tid. Tullverket har genomfört kontroller och i samtliga fall gjort bedömningen att tillräcklig skillnad föreligger i förhållande till mönsterregistrering 68 516.

Nokia har till utveckling av sin talan anfört bl.a. följande. Vid bedömningen av särprägel skall hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret. Även om mobiltelefonområdet är relativt mönstertätt innebär inte detta att variationsutrymmet för formgivning av mobiltelefoner begränsats. Följaktligen finns det ingen anledning i föreliggande mål att beakta denna omständighet vid bedömningen av särprägel. Mönstret enligt Nokias mönsterregistrering 68 516 avser mobiltelefonmodellen 3310 som är en av de mest sålda mobiltelefonerna över huvudtaget. Med hänsyn till detaljlikheterna och grundformen i Prooves mönsterregistrering får man anta att mönstren är avsedda för modellen 3310. Grundformen hos mobiltelefoner kan vara synnerligen olika. Denna bör därför tillmätas betydelse vid skillnadsbedömningen. Ingen av de i målet förekommande kända telefonerna förutom Nokias egen och Prooves har dock en grundform som motsvarar grundformen hos mönster nr 68 516. Mönster nr 1 (frontstycket) har påtagliga likheter med mönster nr 2 enligt 68 516. Den yttre formen är exakt densamma. Displayerna är identiska och placerade på samma ställe och framförallt de tre funktionsknapparna har väsentligen samma utformning och placering i förhållande till varandra. Det senare har en avgörande betydelse för mönstrets helhetsutseende. Öppningarna för nummerknapparna hos Prooves mönster har visserligen något kantigare utformning än motsvarande mönster hos Nokia men detta faktum får mindre betydelse vid en helhetsbedömning. Prooves mönster nr 3 uppvisar inte någon särprägel i förhållande mönster nr 3 enligt 68 516. Formen på knapparna motsvaras ju av formen på motsvarande urtagningar i frontstyckena och här framträder likheterna mellan de tre funktionsknapparna i respektive mönster ännu tydligare.

DOMSKÄL

För att ett mönster skall skyddas enligt mönsterskyddslagen skall det i enlighet med lagens 2 § i dess lydelse från och med den 1 juli 2002 vara nytt och särpräglat. Ett mönster skall anses som särpräglat om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före ansökningsdagen eller, om prioritet åberopats, före prioritetsdagen. Vid bedömningen av mönstrets särprägel skall hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret.

Bestämmelsen överensstämmer med artikel 5 punkt 1 i Europaparlamentets direktiv 98/71 EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd och med artikel 6 i EG-förordningen om gemenskapsformgivning, Rådets förordning (EG) nr 6/2002. Artiklarna behandlar frågan om den utseendemässiga distans som måste föreligga mellan ett tidigare mönster och ett nytt mönster. Enligt stycke 13 i ingressen till mönsterdirektivet framhålls att mönstrets helhetsutseende skall skilja sig tydligt från redan befintliga mönster.

Mönsterrätt får enligt 4 a § första stycket 2 ML inte omfatta sådana detaljer i en produkts utseende som måste återskapas exakt till formen och dimensionerna för att den produkt som mönstret avser skall gå att mekaniskt ansluta till eller placera i, kring eller mot en annan produkt så att båda produkterna fyller sin funktion.

Den ovannämnda s.k. must fit-regeln bygger på artikel 7.2 i mönsterdirektivet. Med avseende på denna artikel anges i stycke 13 i direktivets ingress att driftskompatibiliteten mellan olika tillverkare inte bör försvåras genom utsträckning av skyddet till att omfatta mönster för mekaniskt sammanfogade delar. Regeln innebär alltså att anslutningsytor på produkter såsom reservdelar och tillbehör inte omfattas av mönsterskydd.

Must fit regeln är emellertid tillämplig endast på mönster för vilka ansökan om registrering givits in efter de lagändringar som trätt i kraft den 1 juli 2002, se punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:570) om ändring i mönsterskyddslagen. Denna regel är därför inte tillämplig med avseende på de motanförda mönstren, vilka registrerats efter ansökningar som givits in den 29 december 2000.

När det gäller ett mönster för en mobiltelefon begränsas utformningen av detta i viss mån av funktionsmässiga skäl. En mobiltelefon bör bl.a. vara av ett format som gör att denna ligger väl i handen samt bör vara försedd med knappar utformade och placerade så att handhavandet underlättas. Även med dessa naturliga begränsningar föreligger det dock stora möjligheter att variera såväl grundformen som detaljutförandet på en mobiltelefon.

Mönster nr 1, frontskal till mobiltelefon, avseende mönsterregistrering 75 398 har identiskt samma yttre form som det äldre mönstret nr 2 avseende registrering 68 516. Även beträffande displayens utformning och placering föreligger identitet liksom uttaget på sidorna av frontdelen som möjliggör fastsättning av telefonens olika delar. Också de olika funktions- och nummerknapparna har inbördes placerats på samma sätt.

Funktionsknapparna i det yngre mönstret är dock mera rundade medan nummerknapparna är mera kantiga än motsvarande knappar i det äldre mönstret. De små hålen som markerar högtalaren är placerade horisontellt på det yngre mönstret men är vertikalt placerade i det äldre mönstret. Vidare saknar det nya mönstret den iögonfallande ram som bl.a. omsluter displayen och funktionsknapparna i det äldre mönstret.

Sammantaget finner Patentbesvärsrätten emellertid att de detaljskillnader som föreligger mellan de båda mönstren inte är av sådan beskaffenhet att en kunnig användares helhetsintryck av mönster nr 1 enligt mönsterregistrering 75 398 skiljer sig tillräckligt från mönster nr 2 i den tidigare kända mönsterregistreringen 68 516 för att detta skall anses som särpräglat. Överklagandet kan därför inte bifallas.

Med denna utgång finns det ingen anledning att ta upp frågan om huruvida mönster nr 3, tangentmatta, har särprägel.

Per Carlson Jeanette Bäckvall Stig Bragnum

Skiljaktig; Referent

se prot.

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär B)

Patenträttsrådet Carlson är skiljaktig och anför:

Dagens marknad för s.k. hemelektronik präglas av bl.a. ett omfattande utbud av tillbehör. Mobiltelefoner är en produktkategori till vilken det finns ett tämligen stort utbud av tillbehör. Bl.a. finns en marknad för

s.k. frontskal och tangentsatser, vilka gör det möjligt att på olika sätt individualisera en mobiltelefon. Produkter av detta slag tillhandahålls av både tillverkare av mobiltelefoner och av företag som är specialiserade på tillbehör och reservdelar.

Lika med Patentverket finner jag att en kunnig användares helhetsintryck av Prooves mönster nr 1 och 3 skiljer sig från helhetsintrycket av Nokias motanförda mönster.

Som ovan

Jeanette Bäckvall

Prot. uppvisat

PC

ak Visa mer Visa mindre