Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av patent på "Impregnering av flis med het svartlut i ett kontinuerligt enkärlssystem".

Ink datum: 2003-09-26

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9501572-3

PRV beslutsdag: 2003-07-23

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: D21C 3/24

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Sulfatmassa; Enkärlssystem; Vätskeväxlare; Svartlut

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Andritz Inc. (tidigare Ahlstrom Machinery Inc.) ändr. 07-04-12 ak

Ombud: Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Metso Fiber Karlstad AB (Kvaerner Pulping AB) ändr. 07-04-12 ak

Ombud: Hans Furhem Metso Fiber Karlstad AB

Fler Motparter: -

Referat: Ett sätt att kontinuerligt koka sulfatmassa i ett enkärlssystem varvid en första vätska som innesluter flis huvudsakligen separeras från flisen i en vätskeväxlare installerad i en överföringsledning och ersätts med en andra vätska innefattande het svartlut, befanns patenterbar i förhållande till kända sätt där vätska som inte är svartlut används på liknande sätt.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

YRKANDEN M.M.

Invändaren yrkar upphävande av patentet. Patenthavaren bestrider invändarens yrkande och yrkar i första hand upprätthållande av patentet i oförändrad lydelse. I andra hand yrkar patenthavaren upprätthållande av patentet i ändrad lydelse enligt ett ”Alternativyrkande 1” och ett ”Alternativyrkande 2” att prövas i denna ordning.

I målet har hållits muntlig förhandling.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningen

Enligt patentets beskrivning avser uppfinningen ett sätt vid kontinuerlig uppslutning av cellulosahaltigt fibermaterial, företrädesvis genom sulfatmetoden, i ett enkärlssystem, varvid fibermaterialet i början av kokprocessen impregneras med svartlut, främst i syfte att erhålla god massastyrka, men i en föredragen utföringsform också i syfte att erhålla relativt låg energiförbrukning.

I samband med befintliga sulfatkokare används svartlut enbart i begränsad mängd, dvs. oftast i mängder väsentligen understigande 50 % av det totala vätskeinnehållet i kokarens impregneringszon. Övrig mängd av tillsatt vätska utgörs normalt huvudsakligen av vitlut. Stor satsning av vitlut i ett tidigt skede av kokprocessen har negativ inverkan på rivstyrkan hos de färdigkokta fibrerna. I toppen av kokaren separeras vätska från flis med hjälp av en toppseparator och återförs till en högtryckskik genom vilken flisen förs till kokaren. Om den från toppseparatorn återförda vätskan har en temperatur överstigande kokpunkten i lågtryckssystemet, kommer vätskan att ”flasha” i högtryckskiken, vilket yttrar sig som smällar.

Ett relaterat problem är svårigheten att åstadkomma ett jämnt kok i befintliga enkärlskokare, speciellt av den hydrauliskt stumfyllda typen. För att uppnå ett jämnt och selektivt kok är det önskvärt att kunna impregnera flisen i kokarens övre del med het svartlut vilken har relativt hög halt sulfidjoner och låg halt hydroxidjoner.

Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrat sätt att kontinuerligt uppslutningskoka fiberhaltigt cellulosamaterial, företrädesvis av barrved. Uppfinningen är speciellt lämplig att utnyttja i samband med ombyggnad av befintliga enkärlskokare till att innefatta svartlutsimpregnering av flis i medströmszonen. Flisen är innesluten i en första vätska när den lämnar högtryckskiken, vilken första vätska huvudsakligen separeras från flisen i en vätskeväxlare installerad i överföringsledningen, och ersätts med en andra vätska.

Enligt ingressen till patentets krav 1 tillhandahåller uppfinningen ett

”Sätt att kontinuerligt koka sulfatmassa i ett enkärls system (1), företrädesvis en enkärls hydraulkokare, varvid flis föres från en högtryckskik (2) i en överföringsledning (2A, 4A) till en första ände (3) av kokaren (1), flisen impregneras, i en vätska innefattande svartlut, i en medströms impregneringszon (5), flisen kokas i en impregneringszonen efterföljande kokzon (6), het svartlut (7) avdrages från åtminstone ett avdragssilparti (8) och kokt massa utmatas (9) i kokarens andra ände”.

Uppfinningen kännetecknas av

”att flisen, när den lämnar högtryckskiken (2), är innesluten i en första vätska, vilken första vätska huvudsakligen separeras från flisen i en vätskeväxlare (4) installerad i överföringsledningen (2A, 4A) och ersätts med en andra vätska innefattande het svartlut.”

Enligt patentkravet 1 under ”Alternativyrkande 1” kännetecknas uppfinningen av

”att flisen, när den lämnar högtryckskiken (2), är innesluten i en första vätska, vilken första vätska huvudsakligen separeras från flisen i en vätskeväxlare (4) installerad i överföringsledningen (2A, 4A) och ersätts med en andra vätska innefattande het svartlut i en mängd överstigande 40 %.”

Enligt patentkravet 1 under ”Alternativyrkande 2” kännetecknas uppfinningen av

”att flisen, när den lämnar högtryckskiken (2), är innesluten i en första vätska, vilken första vätska huvudsakligen separeras från flisen i en vätskeväxlare (4) installerad i överföringsledningen (2A, 4A) och ersätts med en andra vätska innefattande het svartlut i en mängd överstigande 40 %, genom att en del (7B) av nämnda avdrag (7) recirkuleras till sagda andra vätska.”

Enligt patentskriften är en fördel med uppfinningen att ett bättre pluggflöde erhålls i kokarens övre del, att antalet kokcirkulationer kan minskas, eftersom uppvärmning till stor del sker externt utanför kokaren, att risken för igensättning av kokarens toppsil minskar och att smällar på grund av flashande vätska i högtryckskiken kan undvikas.

Invändningsförfarandet

Invändaren hävdade i Patentverket att uppfinningen inte skiljer sig från det som är känt genom

WO 9423120 (Dl),

SE 468 053 (D2),

EP 0 527 294 (D3),

US 3,303,088 (D4),

S. Andtbacka, "Hur ombyggs kontinuerliga kokare för att möjliggöra förlängd kokning?", föredrag på SPCI oktober 1985 (D5), och

TAPPI Journal, Vol. 67, No. 11, Nov 1984, s. 62 65, E.A. Backlund, "Extended delignification of softwood kraft pulp in a continuous digester" (D6).

Till stöd för invändningen anförde invändaren att D1 visar ett sätt att kontinuerligt koka sulfatmassa i ett enkärlssystem 10, speciellt en enkärls hydraulkokare 36, varvid flis förs från en högtrycksmatare 15 i en överföringsledning 24 till en första ände 37 av kokaren. Flisen impregneras i en vätska innefattande svartlut (via 44-43-40-42-25) i en nedströms impregneringszon (mellan kokarens topp 37 och silar 46). Flisen kokas i en impregneringszonen efterföljande kokzon (mellan silar 46 och 52), het svartlut avdrages från åtminstone en avdragssil 46 och kokt massa utmatas (vid 50) i kokarens andra ände. När den lämnar högtrycksmataren 15 är flisen innesluten i en första vätska vid 20. Denna första vätska separeras huvudsakligen från flisen i en vätskeväxlare 23, som är installerad i överföringsledningen 20, 24 och ersätts med en andra vätska 25. Denna andra vätska innehåller het svartlut.

Beträffande D2, som liksom D3 anger det önskvärda att använda svartlut för förbehandling av flis, anförde invändaren att, ehuru D2 visar ett tvåkärlssystem, ger den en tydlig anvisning om att svartlut kan användas för förbehandling. Svartlut avdrages vid silar 41 och återförs till botten av förbehandlingskärlet B via ledningar 42-54-46-27, eller till toppen av kärlet B via ledningar 42-54-20-22-23-13.

Invändaren, som även anförde skrifterna D4, D5 och D6, anförde att uppfinningen saknar uppfinningshöjd i förhållande till D2 eller D4 i kombination med D1 eller D6.

Patenthavaren anförde att systemet enligt D1 inte innefattar impregnering, och att den lut som dras av vid 44 inte kan räknas som svartlut, då den inte innehåller någon nämnvärd del utlöst organisk substans.

Patentverket avslog invändningen med hänvisning till att det patenterade sättet skiljer sig från sättet i D1 genom att flisen impregneras i en vätska innefattande svartlut i en medströms impregneringszon före kokzonen, samt genom att den andra vätskan, vilken ersätter den första vätskan i vätskeväxlaren, innefattar svartlut. Patentverket, som hänvisade till den i TNC 74, Pappersordlista angivna betydelsen av ordet ”svartlut”, fann därvid att en vätska som avdras i en sil 44 i D1 inte kan anses innefatta svartlut. Inte heller D5 och D6 befanns ange impregnering med en vätska innefattande svartlut eller vätskeväxling med en vätska innefattande het svartlut. Dokumenten D2, D3 och D4, där flis impregneras med svartlut, befanns inte ge fackmannen något incitament att modifiera den kända tekniken och anordna en vätskeväxlare med tillförsel av en andra vätska innefattande het svartlut i överföringscirkulationen.

PARTERNAS GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN

Invändaren, som i Patentbesvärsrätten vidhåller sin i Patentverket anförda inställning, gör gällande att ordet ”svartlut” har en vidare betydelse än den Patentverket har angett, och hänvisar såvitt avser ordets betydelse till patenthavarens skrifter US 5,824,187, SE C2 527058 och SE C2 515970. Invändaren anför vidare att det av patentets krav 1 inte framgår varifrån den i vätskeväxlaren ersättande svartluten kommer. Bestämningen ”het” för svartluten är otillräcklig för att klarlägga svartlutens ursprung. Inget framgår heller om dess mängd och temperatur.

Invändaren hävdar vidare att uttrycket ”innefattar het svartlut” särskilt ordet ”het” i patentets krav 1 inte har motsvarighet i ansökningens grundhandlingar, då de innebär en otillåten generalisering av uppgifter i den ursprungliga ansökningen. Sålunda anför invändaren att uttrycket ”innefattar svartlut” endast förekommer i kombination med ytterligare bestämningar avseende mängd, att utnyttjande av svartlut i ett utföringsexempel inbegriper ett flertal särdrag, som icke är upptagna i patentkravet 1 och att tillägget ”het”, inte kan återfinnas i grundhandlingen annat än i samband med ”uppfinningens mest föredragna form”.

Med hänvisning till patentkravet 1 enligt alternativyrkandena hävdar invändaren att uttrycket ”i en mängd överstigande 40 %” enligt båda alternativyrkandena, liksom uttrycket ”genom att en del av nämnda avdrag recirkuleras till sagda andra vätska” enligt Alternativyrkande 2, inte har motsvarighet i ansökningens grundhandlingar, då procentsatsen inte har relaterats till ”totala vätskemängden”.

Till utveckling av talan avseende bristande uppfinningshöjd anför invändaren att i D1 faller den angivna impregneringszonen under patentkravets definition av kokzon, enär temperaturintervallen överlappar varandra, jfr den i D1 (s. 6, r. 8) angivna temperaturen 143 °C (290 °F). Vätska avdras enligt D1, Fig. 1 via 43 och förs till vätskeväxlaren. Det är närliggande att istället utnyttja svartlutavdrag från 46.

I D2 visar ritningen ett tvåkärlssystem, där impregnering sker i medström. Impregnering av flisen med svartlut är möjlig via flödet 49, 42, 21, 20, 22, 23, 13, 12 från kokaren till impregneringskärlet. Uppfinningen är närliggande i förhållande till det som är känt genom någon av D1 och D6 i kombination med D2.

I D3 visar Fig. 2 ett vätskeflöde via siffrorna 132, 136, 137, 115 och impregneringskärlet. Svartlut återcirkuleras via ledningen 126 varifrån ett flöde 45 tas till återvinning sp. 6, r. 25-29.

I D5 anges i Fig. 12 och tillhörande text s. 8, första st. en temperatur på 140-145 °C hos den till vätskeväxlaren återcirkulerade luten, vilket möjliggör hög temperatur hos det i kokaren införda materialet.

D6 visar ett tvåkärlssystem med högtrycksmatare och vätskeväxlare (jfr s. 62, sp. 2, sista stycket). Impregneringskärlet skulle kunna vara placerat på kokarens topp. Mellan impregneringskärlet och kokaren tas svartlut ut till vätskeväxlaren. I en anläggning av det slag som representeras av uppfinningen och D6 sker en kontinuerlig utlösning av lignin i alla zoner. Den enda skillnaden gentemot uppfinningen är att systemet i D6 är ett tvåkärlssystem.

DOMSKÄL

Frågan om patentet omfattar något som inte framgick av ansökningen när den gjordes.

Enligt 25 § första stycket 3 patentlagen skall patentet upphävas efter invändning om det omfattar något som inte framgick av ansökningen när den gjordes. Såvitt avser uttrycket ”innefattar het svartlut” i patentets krav 1, finner Patentbesvärsrätten att detta uttryck, där svartlut får förstås avse den från kokaren vid 8 avdragna vätskan, har motsvarighet på flera ställen i ansökningen när den gjordes, t.ex. i sista stycket på s. 8 samt i vad som framgår av en kombination av ursprungliga patentkraven 2 och 6. Invändaren kan inte anses ha visat att det ifrågavarande särdraget har ett så nära tekniskt samband med andra uppgifter att det inte får införas i patentkrav utan att åtföljas av dessa.

Frågan om uppfinningshöjd

Invändaren hävdar att i patentets krav 1 inget framgår om svartlutens mängd och temperatur. Rätten finner, såvitt avser temperaturen, att ordet ”het” är begripligt för fackmannen, och att det ligger inom dennes förmåga att med ledning av beskrivningen välja en lämplig temperatur. Såvitt avser mängden noterar rätten att patentets krav 1 innehåller bestämningen ”en andra vätska innefattande het svartlut”. Med hänsyn till vad som framgår av beskrivningen, jfr t.ex. s. 4, andra stycket och s. 7 sista stycket får denna bestämning förstås så att den andra vätskan innefattar en väsentlig mängd het svartlut.

Invändaren har vidare satt betydelsen av ordet ”svartlut” ifråga. En grundregel vid tolkning av ord och uttryck i patent och patentansökningar är att dessa skall tolkas till sin normala vedertagna betydelse. I fastställandet av denna kommer bl. a. ordlistor på det aktuella området till användning. Om tolkningen inte är entydig eller ger ett med beaktande av patentbeskrivningen i dess helhet orimligt resultat kan andra tolkningar göras, varvid bland annat kan beaktas hur patenthavaren har använt ordet eller uttrycket i ansökningens ursprungliga handlingar.

I TNC 74: Pappersordlista anges, såväl enligt den hänvisning som ges i Patentverkets beslut som i den lydelse av ordlistan som invändaren har hänvisat till, att svartlut är ”avlut från avslutat sulfatmassakok eller sodamassakok”. Invändaren har inte visat att denna definition skulle vara föråldrad eller eljest inte tillämplig i målet. Definitionen passar också in på den avlut som enligt patentbeskrivningen dras av från kokarens avdragssilparti (8) enligt Fig. 1. Vilken betydelse patenthavaren må ha lagt i ordet ”svartlut” i patent och patentansökningar avseende andra uppfinningar saknar betydelse för tolkningen i förevarande mål.

Vid bedömningen av uppfinningshöjd får D1 anses ange den mest närliggande teknikens ståndpunkt. I D1 beskrivs, jfr Fig. 1, ett sätt att kontinuerligt koka sulfatmassa i en enkärlskokare, varvid flis förs från en högtryckskik i en överföringsledning till kokarens övre ände, flisen kokas, svartlut avdrages från ett avdragssilparti 46 och kokt massa utmatas i kokarens nedre ände. Ändamålet med sättet enligt D1 är att på ett enkelt och effektivt sätt koka lövträflis.

Flisen tillförs via en högtryckskik 15 och är innesluten i en första vätska, som ersätts med en andra vätska i en vätskeväxlare 23. Denna andra vätska innefattar vätska avdragen från den övre delen av kokaren vid silarna 38 (Fig. 3) och 44. Svartlut avdragen från silpartiet 46 förs däremot inte till vätskeväxlaren eller till den mellan vätskeväxlaren och kokaren anordnade cirkulationen. I D1 anges inte heller att flisen impregneras med denna andra vätska i en medströms impregneringszon.

Sättet enligt patentkravet 1 skiljer sig från det genom D1 kända sättet genom att flisen impregneras i en vätska innefattande svartlut i en medströms impregneringszon före kokzonen, samt genom att den andra vätskan, vilken ersätter den första vätskan som huvudsakligen separeras från flisen i vätskeväxlaren, innefattar svartlut. Denna skillnad medför, enligt vad som går att utläsa av patentets beskrivning, förbättrad massakvalitet, relativt låg energiförbrukning och ett jämnt kok samt bidrar till att en tillräckligt snabb uppvärmning av kokvätskan erhålls för att uppnå optimala processförhållanden.

Fackmannen på området får med utgångspunkt i D1 anses stå inför problemet att åstadkomma ett sätt att kontinuerligt koka sulfatmassa i ett enkärlssystem till uppnående av förbättrad massakvalitet, genom att undvika en stor satsning av vitlut i ett tidigt skede av kokprocessen, vilken satsning har negativ inverkan på rivstyrkan hos de färdigkokta fibrerna, och vidare till uppnående av relativt låg energiförbrukning och ett jämnt och selektivt kok samt en tillräckligt snabb uppvärmning av kokvätskan för att uppnå optimala processförhållanden.

Fackmannen som är ställd inför det angivna problemet får inte någon anvisning i D1 om att de avsedda effekterna kan uppnås om den andra vätskan innehåller svartlut eller om den från silpartiet 46 avdragna svartluten förs till den andra vätskan. Uppfinningen som anges i patentets krav 1 kan därför inte anses vara närliggande i förhållande till vad som är känt genom D1. Det får vidare anses vara troliggjort att uppfinningen löser det uppställda problemet då vätskan i den andra överföringscirkulationen innefattar en väsentlig mängd het svartlut.

Frågan är då om fackmannen med utgångspunkt i närmast liggande teknik enligt D1 och med kännedom om någon annan känd teknik skulle komma fram till uppfinningen enligt patentkrav 1 i avsikt att lösa problemet.

Genom D2, särskilt s. 3 r. 23-27 och ritningen, är det känt att i ett tvåkärlssystem tillföra en andel svartlut till impregneringskärlets topp via en ledning 12. Det nämns dock inget i D2 om att svartlut tillförs inmatningscirkulationen 7,8 via denna ledning, och någon i inmatningscirkulationen installerad vätskeväxlare är inte angiven. Enligt D2 kan svartlut även tillföras basningskärlet ”A” från en avspänningscyklon 21. Om en motsvarande tillförsel av svartlut skulle göras i D1 skulle den andra vätskan ändå inte komma att tillföras inmatningscirkulationen. D3 visar en liknande tillförsel av svartlut, via ledning 137 (Fig. 2), till ett impregneringskärl i ett tvåkärlssystem.

D4 visar ett enkärlssystem där svartlut tillförs dels en impregneringszon via ledning 19 och dels en tank 11 via ledning 39 och 63. Om systemet i D1 modifierades att innefatta sådana återföringar av svartlut skulle den andra vätskan ändå inte komma att tillföras eller innefatta svartlut i inmatningscirkulationen.

Inte heller D5, som visar en enkärlsskokare försedd med en toppcirkulation, eller D6, som visar ett tvåkärlssystem med återcirkulation av vätska som avleds mellan kärlen, innehåller någon information som skulle leda fackmannen till att modifiera sättet i D1 så att den andra vätskan kommer att innefatta svartlut.

Enligt rättens mening får fackmannen inte sådan ledning av D2, D3, D4, D5 eller D6 att han skulle modifiera det i D1 kända sättet på sådant sätt att den andra vätskan tillförs svartlut. Inte heller kan uppfinningen anses vara närliggande i förhållande till någon av de övriga i målet anförda hänvisningarna, sedda var för sig eller i någon annan kombination.

Patentbesvärsrätten finner sålunda att det inte ligger nära till hands att lösa det uppställda problemet på det sätt som patentkravet anger. Patentet skall därför upprätthållas i oförändrad lydelse.

Rune Näsman Anders Brinkman Ulf Hallin

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE Visa mer Visa mindre