Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 03-268

Beslutsdatum: 2007-11-12

Lagakraft: 2008-01-14

Målet gäller: Upphävande av patent på syrgasdelignifiering av massa i två steg med hög satsning av alkali och syrgas och temperatur under 90 C i första steget.

Ink datum: 2003-10-22

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9503720-6

PRV beslutsdag: 2003-08-20

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: D21C9/147

Juridiska sökord: Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Syrgasdelignifiering; Temperaturhöjning; Trycksänkning

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Andritz Inc. (Inv. I tidigare Kvaerner Pulping AB ändr./LC . (Inv. II tidigare Ahlstrom Machinery Inc. ändr./LC

Ombud: Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Metso Paper Sundsvall AB (tidigare Valmet Fibertech AB ändrat/ LC)

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Ett patent upprätthölls i ändrad lydelse där patentkraven angav ett förfarande för förlängd syrgasdelignifiering av massa av lignocellulosahaltigt material vid medelkoncentration i två steg, där temperaturen i det första steget hålls under 90 °C och i det andra steget över 90 °C, som kännetecknas bl.a. av att temperaturhöjningen mellan de båda syrgasstegen är 10 - 15 °C, att trycket i det första steget är 4 - 10 bar och i det andra steget 2 - 5 bar. Förfarandet befanns vara patenterbart i förhållande till teknikens ståndpunkt, däribland ett liknande förfarande där temperaturskillnaden mellan stegen översteg 20 °C och någon tryckskillnad inte angavs.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten lämnar överklagandet utan bifall och upprätthåller patentet i ändrad lydelse med patentkrav inkomna den 18 oktober 2006.

YRKANDEN M.M.

Klaganden yrkar upphävande av patentet.

Patenthavaren bestrider klagandens yrkande och yrkar upprätthållande av patentet i ändrad lydelse med patentkrav inkomna i Patentbesvärsrätten den 18 oktober 2006.

I målet har hållits muntlig förhandling.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Uppfinningen

Enligt patentets beskrivning avser uppfinningen ett förfarande för syrgasdelignifiering av lignocellulosahaltigt material vid medelmassakoncentration, dvs. 8 - 16 %.

Sedan introduktionen av syrgasdelignifiering vid medelmassakoncentration har inte mycket utvecklingsarbete ägnats åt denna process. I och med att klorfri blekning och slutning av blekerier blivit aktuell har intresset ökat för förlängd delignifiering, dvs. ytterligare sänkning av kappatalet, med hjälp av syrgas. Förlängd delignifiering med syrgas i ett eller flera steg kan dock resultera i försämrad massakvalitet. Rätt betingelser kan däremot ge flera fördelar.

Massans utbyte skulle kunna bibehållas bättre än vid förlängd kokning, dvs. kokning till lägre kappatal. I ett flerstegsförfarande skulle kemikalierna kunna fördelas mellan stegen för att ge bästa möjliga betingelser i varje steg. Även övriga betingelser kan då optimeras.

Enligt ingressen till patentkravet 1 tillhandahåller uppfinningen ett

”Förfarande för förlängd syrgasdelignifiering av massa av lignocellulosahaltigt material vid medelkoncentration i två steg, där temperaturen i det första steget hålls under 90 °C och i det andra steget över 90 °C”.

Uppfinningen kännetecknas av

”att temperaturhöjningen mellan de båda syrgasstegen är 10 - 15 °C, att trycket i det första steget är 4 - 10 bar och i det andra steget 2 - 5 bar varvid trycket i det första steget är högre än i det andra steget, att syrgastillsatsen till det första steget är hög, 25 - 50 kg/ton massa, att alkali tillsätts enbart till det första steget för att uppnå en hög alkalitet i massan, 25 - 50 kg alkali per ton massa, samt att uppehållstiden i det första steget är 10 - 30 min och i det andra steget 45 - 180 min.”

Enligt beskrivningen förlängs syrgasdelignifieringen så att ett lägre kappatal erhålls utan att massans egenskaper försämras. Med den förlängda delignifieringen enligt uppfinningen kan den totala delignifieringen uppgå till 50 - 70% av ligninhalten (kappatalet) hos oblekt massa.

I målet har i fråga om uppfinningshöjd hänvisats till följande skrifter:

D1 Kondo, Two-stage MC-oxygen Delignification Process and Operating Experiences, Proceedings, September 8-10, 1992 Pan-Pacific Pulp & Paper Technology Conference, Japan Tappi

D2 Backlund, Kamyrs fiberlinje för blekt massa med miljön i fokus, SPCI höstmöte i Norrköping 25-26 okt 1989, s. 5 andra stycket

D3 Kleppe, Mill Scale Multistage Oxygen Delignification, Proceedings International Non-Chlorine Bleaching Conference, March 6-10, 1994

D4 US 5034095

D5 Miyata, Operating Experiences with 2-stage Oxygen Delignification at Chuetsu, Sendai Mill, Kamyr-Götaverken Symposium in Tokyo, April 22-23, 1993

D6 US 4946556

D7 US 5217575

D8 Nasman och Annergren, Medium-consistency oxygen bleaching, TAPPI Magazine, vol 63, Nr. 4, April 1980

D9 Courchene et al., Oxygen Delignification Symposium, TAPPI Press, s. 11-15, 1984

D10 Hartler et al., Oxygen-Alkali Bleaching of Sulphate Pulp, Sv. Papperstidning, Nr 21, 15 november 1970, s. 696-703

D11 WO 95/08664

D12 Almberg et al., Oxygen delignification as part of future mill systems, TAPPI June 1979, vol. 62, nr. 6

D13 Pulp and Paper Manufacture, 3:rd ed., vol.5, s. 456-458

D14 The Bleaching of Pulp, 3:rd Ed., chapter 7, Oxygen Bleaching, s. v-xii, 159-209

D15 Pulp Bleaching, Principles and Practice, TAPPI 1996, s. 227-230.

Invändningsförfarandet

Invändningar gjordes i Patentverket av klaganden och av Kvaerner Pulping AB, med nuvarande firma Metso Fiber Karlstad AB. Efter att invändarna har överklagat Patentverkets beslut har Metso Fiber Karlstad AB i Patentbesvärsrätten återkallat sitt överklagande, varpå rätten har avskrivit målet såvitt avser det bolagets överklagande.

Patentverket angav i sitt beslut att uppfinningen enligt det beviljade patentkravet 1 skiljer sig från vad som är känt genom D7 genom att temperaturskillnaden mellan stegen understiger 20 °C, genom att trycket i det första steget är högre än i det andra steget samt genom att syrgastillsatsen till det första steget är 25 - 50 kg/ton massa. Verket ansåg att det inte kunde anses finnas några incitament i den anförda tekniken som skulle få fackmannen att kombinera samtliga de särdrag som skiljer uppfinningen från förfarandet enligt D7 med de särdrag som är kända genom D7. Uppfinningen ansågs därför skilja sig väsentligt från känd teknik och även ha teknisk effekt, varför invändningarna avslogs.

PARTERNAS GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN

Klaganden gör gällande att bestämningen ”att temperaturhöjningen mellan de båda syrgasstegen är 10 – 15 °C” innebär en otillåten ändring av patentets skyddsomfång.

Patenthavaren bestrider detta med hänvisning till uppgiften i beskrivningen s. 2, r. 25 - 27 ”Temperaturskillnaden skall dock vara mindre än 20 °C, företrädesvis 10 – 15 °C”.

Klaganden har som närmast liggande kända teknik hänvisat till det som är känt genom skriften D7 (US 5217575). Det finns tre särdrag hos uppfinningen som inte anges i D7, nämligen temperaturdifferensen mellan behandlingsstegen, tryckdifferensen mellan stegen och mängden tillsatt syrgas, där det sista inte är patentmotiverande, då det är naturligt för fackmannen att anpassa syrgastillsatsen till kappatalet hos den behandlade massan.

Patentkravets uppgift om tryckskillnad mellan delignifieringsstegen är inte särskiljande gentemot D7, vari visserligen en sådan tryckskillnad inte anges, men är implicit. Uppgiften i D7 att trycket var omkring 0,5 MPa i båda delignifieringszonerna skall inte tolkas så att båda stegen ska ha samma tryck. Någon pump som höjer trycket mellan stegen visas inte i D7, och en trycksänkning från steg 1 till steg 2 erhålls därmed genom strömningsmotstånd. Tryckökning kan också erhållas genom hydrostatisk tryckskillnad. Av D5 framgår att trycket i det andra steget bör vara lägre än i det första steget.

Beträffande temperatur hävdar klaganden att en temperaturdifferens på 10 - 15 °C kan erhållas genom att delignifieringsprocessen är exoterm. Den skillnad i kappavärde som man önskar uppnå, och som patentskriften inte anger, styr temperaturskillnaden.

Med hänvisning till teknikens ståndpunkt har klaganden gjort gällande att patentkravets uppgift om två steg inte nödvändigtvis innebär att dessa steg ska genomföras i skilda kärl, varigenom även hänvisningar till enkärls delignifieringssystem har betydelse. Enligt skriften D9 anges temperaturintervallen 70 - 100 °C och 90 - 120 °C för en första resp. andra zon, jämte skillnaden 10 - 20 °C mellan zonerna, utgörande en otvetydig anvisning till en temperaturskillnad på minst 10 °C. Temperaturskillnader anges också av ett flertal andra dokument, såsom D3 och D11. I den sistnämnda rör det sig om mixrar, inte reaktorer, och det anges på s. 6 att första steget har temperaturen 76 - 90 °C och andra steget 88 - 104 °C.

Alternativt kan skriften D4 tas till utgångspunkt för bedömning av uppfinningshöjd. I Fig. 4 och spalt 6 anges konsistens 10 % och temperatur 110 °C. Trycket anges till 7 kg/cm2 i det första steget och 4 kg/cm2 i det andra steget. I spalt 4, anges temperaturintervallet 70 - 140 °C. D4 föregriper därmed allt utom temperaturuppgifterna enligt uppfinningen. Uppfinningen är närliggande genom kombinationen av D4 och D9, i vart fall tillsammans med D7.

Patenthavaren hävdar att uppfinningen inte är närliggande i förhållande till någon av de skrifter och kombinationer därav som anförts. Sålunda är det inte någon naturlag som ger lägre tryck i steg 2. Enligt uppfinningen görs en styrning av tryck och temperatur. Trycket kan styras, vilket också sker enligt D7, där man har fått 5 bar i båda stegen. D9 beskriver en horisontell reaktor som därmed har samma tryck i hela sin längd och D9 ger inte de uppgifter om tryck som avses enligt uppfinningen. I D4 anges trycket i såväl steg 1 som steg 2 till 0 - 7 bar. Vidare saknar fackmannen incitament att kombinera anförda dokument. Enligt praxis fordras att fackmannen skulle kombinera de hänvisningar som anförts, inte att han kunde kombinera dem.

DOMSKÄL

Frågan om ”otillåten ändring av patentets skyddsomfång”

Patentbesvärsrätten finner att bestämningen ”att temperaturhöjningen mellan de båda syrgasstegen är 10 - 15 °C” har motsvarighet i den ursprungliga ansökningen s. 2, r. 24 - 28 där det anges att temperaturskillnaden skall vara mindre än 20 °C, företrädesvis 10 - 15 °C och att temperaturhöjningen åstadkoms genom tillförsel av ånga. I beaktande av detta och att kravingressen klargör att en temperaturskillnad mellan stegen innebär en höjning, ser rätten inte anledning att göra åtskillnad mellan orden ”temperaturskillnaden” och ”temperaturhöjningen” eller mellan de punkter mellan vilka dessa mäts. På motsvarande sätt finner rätten att uppgiften utgör en inskränkning i förhållande till den tidigare bestämningen ”temperaturskillnaden mellan stegen understiger 20 °C”. Ändringarna i patentkravet kan därför inte anses införa grund för upphävande av patentet enligt 25 § första stycket 3 patentlagen och inte heller stå i strid med lagens 20 § tredje stycke.

Frågorna om nyhet och uppfinningshöjd

Såvitt avser betydelsen av orden ”i två steg” i patentkravets 1 ingress finner Patentbesvärsrätten med hänvisning till beskrivningen, särskilt s. 1, r. 32 och ritningen, jämförd med patentkravets uppgift om tryckskillnad mellan stegen, att orden inte kan förstås på annat sätt än att de två stegen genomförs i skilda reaktorer.

Uppfinningen har inte påståtts vara förut känd, och rätten kan inte heller finna att uppfinningen inte är ny. Den återstående bedömningen avser därför uppfinningshöjd. Klaganden har hänvisat till D7 och D4 som utgångspunkter för bedömningen.

D7 anger ett förfarande för syrgasblekning av massa av medelkonsistens i en första vertikal reaktor med en första delignifieringszon och en andra vertikal reaktor med en andra delignifieringszon. Genom D7 är det känt att hålla en konstant låg temperatur i det första steget och en konstant hög temperatur i det andra steget. Därvid hålls temperaturen i det första steget vid den ingående massans temperatur eller justeras genom tillförsel av ånga i en mixer före det första steget, medan temperaturen i det andra steget justeras genom ångtillförsel i en mixer mellan stegen (sp. 1, r. 66 - sp. 2, r. 14). Som temperatur i den första delignifieringszonen anges 70 - 90 °C, företrädesvis 75 - 85 °C, och för den andra delignifieringszonen 90 - 125 °C, företrädesvis 95 - 110 °C. Temperaturskillnaden mellan zonerna skall vara omkring 20 - 40 °C, företrädesvis omkring 30 °C (sp. 2, r. 67 - sp. 3, r. 8). Initialtrycket anges vara omkring 0,5 MPa (5 bar) i båda zonerna. Behandlingstiden anges till 15 min. i det första och 45 min. i det andra steget (sp. 3, r. 29 - 33). Att utnyttja alkali bara i det första steget är också känt genom D7, då det i sp. 2, r. 56 - 60 anges att anläggningen har rör för tillförsel av syrgas och högtrycksånga och kan ha ett rör för tillförsel av alkali till den massa som har syrgasdelignifierats i det första steget.

Uppfinningen skiljer sig från det som är känt genom D7 främst genom att patentkravet anger en mindre temperaturhöjning mellan första och andra steget och en tryckskillnad. Fackmannen på området får med utgångspunkt i D7 anses stå inför problemet att vid syrgasdelignifiering av massa vid medelmassakoncentration i två på varande följande steg finna ett alternativt sätt att uppnå ett lågt kappatal utan att massans egenskaper försämras. Därvid kan uppgifterna i D7 om temperatur i de två zonerna inte anses ge någon anvisning om att hålla den temperaturskillnad som patentkravet anger. Uppgiften om initialtrycket i de båda zonerna kan visserligen inte läsas som en anvisning att samma tryck skall hållas i de båda zonerna, men patentskriften ger inte heller någon som helst anvisning om att utnyttja en tryckskillnad mellan zonerna så som patentkravet anger. Det har inte visats att en insikt om dels att en exoterm temperaturhöjning erhålls och dels att tryckfall uppstår i ledningarna mellan stegen medför att fackmannen skulle välja att utnyttja en högre temperatur och ett lägre tryck i det andra steget. Uppfinningen ligger därför inte nära till hands i förhållande till D7.

D4 avser en speciell utformning av ett delignifieringskärl med konformade ändpartier och ett cylindriskt mittparti, vilken utformning syftar till att få ett jämnt flöde genom kärlet. Massa av medelkonsistens behandlas i kärlet vid en temperatur på 70 - 140 °C. Enligt en utföringsform beskriven i spalt 4, r. 49 till spalt 5, r. 55 utnyttjas två speciellt utformade kärl där trycket är 0 - 7 kg/cm2 och uppehållstiden är 5 - 90 min. i såväl det första som det andra kärlet. I ett försök beskrivet i spalt 5, r. 62 - spalt 6, r. 30, samt i Fig. 4 med ett system innefattande ett speciellt utformat första kärl och ett konventionellt andra kärl, var temperaturen i båda kärlen 110 °C. Trycket i det första kärlet var 7 kg/cm2 och i det andra kärlet 4 kg/cm2 och de tillförda mängderna syrgas och alkali var 30 resp. 25 kg/ton massa. I försöket jämfördes teoretiska och uppmätta flödestider i kärlen, varvid det konstaterades att dessa överensstämde med varandra i det första steget (16 min.) medan de skilde sig åt i det andra steget (77 resp. 67 min.) beroende på ojämnt flöde i det andra kärlet.

Uppfinningen skiljer sig således från det som är känt genom D4 i fråga om temperaturer i och temperaturskillnad mellan stegen. Bakom den i D4 angivna uppfinningen ligger en helt annan problemställning. Då D4 är inriktad på delignifieringskärlets utformning och inte på val av processparametrar i ett delignifieringsförfarande, kan D4 inte anses ge någon som helst anvisning om att vid syrgasdelignifiering av massa vid medelmassakoncentration i två på varande följande steg uppnå ett lågt kappatal utan att massans egenskaper försämras. Uppgiften i D4 om olika tryck i de två kärlen och om uppehållstider kan inte anses utgöra någon anvisning till fackmannen om hur man kan uppnå ett lågt kappatal utan att massans egenskaper försämras, eftersom de uppgifter som ges i D4 endast avser illustrera skillnaderna mellan det enligt skriften uppfunna kärlet och ett konventionellt kärl, och inte befattar sig med bibehållande av massans egenskaper. Fackmannen skulle inte heller uppfatta den i spalterna 5 och 6 samt Fig. 4 angivna försöksuppställningen som en uppställning värd att pröva för något annat syfte än den avsedda jämförelsen. Uppfinningen ligger därför inte nära till hands i förhållande till D4.

Övriga i målet angivna hänvisningar anger temperaturer och tryck vid syrgasdelignifiering. I D1 noteras att högre viskositetsreduktion erhålls över 90 °C och i D2 omnämns att en lägre temperatur, 80 - 85 °C i första steget, och en högre temperatur, 100 °C i det andra steget ger en något förbättrad viskositetsnivå i ett tvåstegs MC-oxygenblekeri. D3 ger uppgifter om processbetingelser i ett tvåkärls delignifieringssystem där temperaturen i de två stegen är 110 - 112 resp. 120 - 122 °C och där alkali tillsätts endast i det första steget. Reaktortrycket anges vara 0,6 MPa.

Genom D9, s. 14 är det känt att genomföra delignifiering i två steg med ökande temperatur. Föredragna områden för stegen anges till 70 - 100 resp. 90 - 120 °C, och det anges att sluttemperaturen skall vara minst 10 - 20 °C högre än initialtemperaturen. Delignifieringen genomförs i en horisontell rörreaktor. Därvid torde det inte vara möjligt att hålla en tryckskillnad mellan stegen, och D9 föreslår inte heller någon tryckskillnad. I D11 anges temperaturintervallen 76 - 90 °C och 88 - 104 °C för två på varandra följande mixersteg. Arbetstrycket i utrustningen anges vara 1,4 till 6,9 bar och ingen uppgift ges om tryckskillnad. I D5 anges att arbetstrycket i ett tvåstegssystem var 5,8 kg/cm2 i det första steget och 4,1 kg/cm2 i det andra steget för lövved och 6,5 kg/cm2 i det första steget och 3,4 kg/cm2 i det andra steget för barrved. D5 ger emellertid ingen ledning om hur man kan kombinera tryckskillnaden med en temperaturskillnad.

Skriften D7 får anses ange närmast liggande kända teknik. Såvitt gäller D7 i beaktande av D4, ger D4 såsom anförts ovan ingen närmare anvisning till fackmannen om val av med uppfinningen överensstämmande temperaturer i och temperaturskillnad mellan stegen i avsikt att åstadkomma en lösning på det angivna problemet. Fackmannen får därmed inte sådan ledning av D4 att han skulle modifiera det genom D7 kända förfarandet i överensstämmelse med det uppfunna förfarandet. Inte heller skulle D9 , D3 eller D11 eller övriga i målet anförda hänvisningar leda fram till denna modifikation.

Om D4 tas till utgångspunkt för bedömningen av uppfinningshöjden hos föreliggande uppfinning leder den i kombination med D9 och D7 eller övriga i målet anförda hänvisningar inte heller fram till uppfinningen.

Patentbesvärsrätten finner därmed att ingen av de anförda hänvisningarna, tagna var för sig eller fler i kombination, leder fackmannen till ett förfarande som innefattar en temperaturhöjning mellan de båda syrgasstegen på 10 - 15 °C, ett tryck i det första steget på 4 - 10 bar och ett tryck i det andra steget på 2 - 5 bar, varvid trycket i det första steget är högre än i det andra steget.

Det ligger därmed inte nära till hands för fackmannen att komma fram till det i patentkravet 1 definierade förfarandet för förlängd syrgasdelignifiering i avsikt att uppnå ett lågt kappatal utan att massans egenskaper försämras. Förfarandet enligt patentkravet 1 i dess ändrade lydelse har således uppfinningshöjd, varför patentet skall upprätthållas i denna lydelse.

Rune Näsman Anders Brinkman Ulf Hallin

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE Visa mer Visa mindre