Domstols Målregister

Målet gäller: Upphävande av patent på förfarande vid ventil, ventil, samt anordning för linkärnborrning innefattande dylik ventil.

Ink datum: 2003-10-22

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 9903019-9

PRV beslutsdag: 2003-08-20

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Öppet utnyttjande; Öppen utövning; Uppfinningshöjd

Tekniska sökord: Linkärnborrning; Ventil

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall2

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: invändare

Namn: Sandvik Nora (tidigare Hagby Asahi AB) ändr. 07-06-18 ak

Ombud: Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: Atlas Copco Craelius AB

Ombud: GROTH & CO KB

Fler Motparter: -

Referat: Patent- och registreringsverket har efter invändning mot patentet, avseende ett förfarande vid en ventil, ventil samt anordning för linkärnborrning innefattande en dylik ventil, utfärdat beslut om att avslå invändningen. Som skäl för beslutet anförde verket att publiceringsdatum för de anförda dokumenten inte var styrkta och att hävdad öppen utövning var obestyrkt. I Patentbesvärsrätten har patenthavaren vitsordat påstått öppet utnyttjande och rätten saknar skäl att ifrågasätta detta. Då det bör ankomma på Patentverket att som första instans pröva om uppfinningen har uppfinningshöjd i förhållande till den nu vitsordade kända tekniken återförvisas patentansökan till verket för fortsatt handläggning. Patentverket har därvid också att pröva om patentkraven uppfyller övriga patenterbarhetsvillkor, bl.a. vilkoret om bestämd uppgift.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och återförvisar patentansökan till Patentverket för fortsatt handläggning.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

Efter en ansökan som ingavs den 24 augusti 1999 beviljades Atlas Copco Craelius AB (Craelius) den 1 februari 2002 patent på ”Förfarande vid ventil, ventil, samt anordning för linkärnborrning innefattande dylik ventil”. Hagby Asahi AB – som tidigare hade firman Hagby Bruk och som numera har firman Sandvik Nora AB (Sandvik) – gjorde därefter invändning mot patentet. Sandvik åberopade till stöd för invändningen att uppfinningen saknade nyhet och uppfinningshöjd i förhållande till vad som var förut känt, bl.a. genom ett wirelinesystem för metrisk standard H46 som öppet utnyttjats och som var beskrivet i ett dokument som betecknas D1. Craelius bestred invändningen samt anförde att det inte var visat att wirelinesystemet enligt D1 hade öppet utnyttjats före ansökningsdagen. Patent- och registreringsverket (Patentverket) avslog genom det överklagade beslutet invändningen. Som skäl för beslutet anförde Patentverket att publiceringsdatum för de anförda dokumenten, bl.a. D1: ”Tunnväggigt wirelinesystem för metrisk standard H46”, inte var styrkta och att den hävdade öppna utövningen var obestyrkt.

Uppfinningen

Uppfinningen definierad i patentkraven avser ett förfarande vid en ventil, en ventil i en anordning vid linkärnborrning samt en anordning innefattande en sådan ventil. Av patentets beskrivning framgår att det vid provborrningar för upptagande av bergartsprov från flera hundra och upp till ett par tusen meters djup används så kallade dubbla kärnrör med ett innerrör, i vilket provet uppsamlas, och ett ytterrör. När innerröret förs in i ytterröret är det viktigt att, innan borrningen påbörjas, kunna konstatera att innerröret verkligen har nått ända ner i botten på ytterröret och intagit sitt rätta läge. Som regel brukar ett konstaterande att röret inte längre kan röra sig utan sitter fast användas som en indikation på att innerröret nått sitt rätta läge. Vattentrycket kommer vid detta förhållande att öka så mycket att en i innerröret anordnad ventil öppnas för att släppa igenom ett spolmedium. Sådana ventiler är tidigare kända även i andra sammanhang och fungerar på så sätt att de reglerar tillförseln av en fluid genom att de öppnas (frigörs) när de utsätts för ett visst tryck från fluiden. Ett problem med de kända anordningarna för att ta bergartsprov är att innerröret när det förs in i borrsträngen ibland fastnar innan det har nått sitt rätta läge för borrning och att den vattentrycksökning som följer medför att ventilen öppnar innan innerröret nått sitt rätta läge. I sämsta fall påbörjas borrningen vilket framförallt innebär en nackdel från ekonomisk synpunkt eftersom borrning då sker i ”tomme”. Det finns även en risk att kärnan kan bli förstörd.

Uppfinningen har som främsta syfte att åtgärda de ovan angivna problemen.

Yrkanden

Sandvik har yrkat att patentet skall upphävas.

Craelius har yrkat att patentet skall upprätthållas med patentkrav av den 18 april 2007, bilaga 2.

Grunder

Sandvik har hållit fast vid att uppfinningen definierad i patentkraven 1 respektive 3 saknar uppfinningshöjd i förhållande till vad som är förut känt genom det wirelinesystem som anges i D1 samt att wirelinesystem av detta slag öppet utnyttjats före ansökningsdagen. Sandvik har härvid anfört att Hagby Bruk AB levererade sådana wirelinesystem till Luossavaara-Kiirunavaara AB den 31 mars 1993 och till Kärnborrning AB den 25 augusti samma år samt att dessa wirelinesystem därefter öppet utnyttjades. Vidare har Sandvik i Patentbesvärsrätten åberopat att de här angivna patentkraven är otydliga.

Craelius har vitsordat att ett wirelinesystem H46, som var utformat i överensstämmelse med vad som framgår av D1, öppet utnyttjats före ansökningsdagen så som Sandvik påstått, men anfört att uppfinningen har uppfinningshöjd i förhållande till den sålunda kända tekniken samt att patentkraven är tydliga.

Utveckling av talan

Parterna har till utveckling av sin talan anfört bl.a. följande.

Sandvik

Hagby Bruk AB:s wirelinesystem H46 omfattade ett ytterrör med en borrkrona, ett innerrör som anordnades inuti ytterröret och i vilket en borrkärna, dvs. ett borrprov, kunde inrymmas samt ett kärnrörshuvud som placerades i ytterröret, ovanför innerröret, och som möjliggjorde upptagning och införsel av innerröret i ytterröret. Innerröret och kärnrörshuvudet kunde förflyttas nedåt i ytterröret genom att vatten pumpades in i ytterröret och därmed tryckte innerröret och kärnrörshuvudet nedåt i ytterröret.

I kärnrörshuvudet fanns en slid som före nedsättning skulle föras till ett speciellt nedsättningsläge. Detta skedde genom att ett tryck nedåt på sliden anbringades med hjälp av en skruvmejsel, vilken innan trycket släpptes vreds ett halvt varv, så att en cylinderpinne fördes till nedsättningsläget i ett v-format spår. I nedsättningsläget var sliden så positionerad att den väsentligen hindrade vattenflödet genom kärnrörshuvudet.

Därefter fördes innerröret genom pumpning till sin plats i ytterröret, vid vilken en landningsring på kärnrörshuvudet kom att täta mot en bärring på ytterröret. Till följd av denna tätning kom trycket i röret att öka kraftigt, vilket utgjorde en vid ytan märkbar indikation på att kärnrörshuvudet befann sig i rätt position i ytterröret.

Till följd av tryckökningen i ytterröret trycktes sliden framåt i v-spåret till ett läge där den inte längre var låst i nedsättningsläget, men där den ändå hindrade vatten från att passera förbi sliden. Genom att stoppa pumpflödet och dränera pumptrycket, dvs. sätta vattnet i förbindelse med atmosfärstrycket, kunde fjädern under sliden förmås att pressa sliden uppåt, så att en passage för spolvatten bildades förbi sliden, varvid pumpning för borrning kunde påbörjas. Borrningen skedde sedan på konventionellt sätt, genom att ytterröret roterades längs sin längdaxel för att skära ett ringformat spår, så att en borrkärna med cirkulärt tvärsnitt bildades. Borrkärnan togs upp ur hålet genom att en wireförsedd fångare sänktes ned i ytterröret, så långt att denna kom i ingrepp med kärnrörshuvudet, varvid kärnrörshuvudet lösgjordes från ytterröret. Därefter kunde kärnrörshuvudet och det därvid fästa innerröret och borrkärnan dras upp med hjälp av wiren.

De wirelinesystem H46 som levererades från Hagby Bruk AB fungerade enligt ovanstående beskrivning och hade därutöver den utformning och det funktionssätt som framgår av D1.

Därutöver är de komponenter som visas på ritningarna, märkta E9-E18, identiska med de komponenter som har samma artikelnummer och som listas på sid. 8 och 9 i D1.

Craelius

Craelius vitsordar att wirelinesystemet H46 fungerade på det sätt som Sandvik anfört.

Genom den föreliggande uppdelningen av patentkravet 1 i ingress och kännetecknande del avgränsas dock det uppfunna förfarandet från känd teknik på så sätt att kärnan i uppfinningen ligger i användningen av ventilen (ventil för en linkärnborr). Ventiler som liknar den enligt uppfinningen kan eventuellt finnas i känd teknik, men inte med denna användning. Genom anordningen i D1 är det inte känt att låsa ventilkroppen med någon mekanisk anordning och således inte heller med hjälp av vipparmarna. Genom den mekaniska låsningen enligt uppfinningen föreligger ingen risk att ventilen på grund av tryckuppbyggnad frigörs ofrivilligt. I D1 nämns inget om denna problemställning. På sid. 1 rad 33 – sid. 2 rad 5 i patentet beskrivs det problem som föreligger med känd teknik. Även anordningen i D1 lider av detta problem. Genom placeringen av den kännetecknande delen i patentkravet 1 framgår både det nya i förhållande till känd teknik och de särdrag som medför att uppfinningen har erforderlig uppfinningshöjd.

Alla patentkrav uppfyller såväl nyhetskravet som kravet på uppfinningshöjd. Uppfinningen enligt de självständiga patentkraven löser problemet med att ventilen oavsiktligt kan frigöras innan innerröret, till följd av att det fastnat, kommit till rätt läge. Den mekaniska spärranordningen förhindrar att ventilen frigörs för tidigt. Det är en elegant lösning med ”klar” uppfinningshöjd. Det är bara genom en efterhandskonstruktion som en fackman på området skulle komma fram till uppfinningen.

Övrigt

Muntlig förhandling har hållits i målet.

DOMSKÄL

I Patentbesvärsrätten har Craelius vitsordat, enligt vad som angivits ovan, att ett wirelinsystem öppet utnyttjats i enlighet med vad Sandvik påstått och rätten saknar skäl att ifrågasätta detta. Att ett sådant wirelinesystem öppet utnyttjats före ansökningsdagen skall alltså läggas till grund för prövningen av ansökningen. Det bör ankomma på Patentverket att som första instans pröva om uppfinningen enligt patentkraven inkomna den 18 april 2007 har uppfinningshöjd i förhållande till den sålunda anförda kända tekniken. Patentverket har därvid också att pröva om dessa patentkrav uppfyller övriga patenterbarhetsvillkor, bl.a. villkoret om bestämd uppgift.

Per Carlson Anders Brinkman Håkan Sandh

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 3 (Formulär A)

LC Visa mer Visa mindre