Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

91-466
1992-02-27
1992-02-27
Framställning att för sent erlagd återupptagningsavgift skall förklaras inkommen i rätt tid enligt 72 § patentlagen
1991-10-30
-
-
8600364-7
1991-08-17
-
-
-
Kontroll; Ombuds misstag
-
72 § patentlagen (1967:837)
patent
bifall
vägledande
sökande
Colgate-Palmolive Company
Barnieske Patentbyrå AB, H.W.
-
-
-
-
När handläggningen vid en patentbyrå varit så organiserad att den inbegripit omfattande kontrollåtgärder och utförts av kompetent personal har förutsättningarna för förklaring enligt 72 § patentlagen ansetts föreligga, oaktat att ombudet självt felat när han haft ett av kontrolleden om hand. Viss jämkad bedömning jämfört med beslutet i P 83-034.
-
YRKANDEN

Sökanden har vidhållit sin begäran om förklaring enligt 72 § patentlagen.

I målet har hållits muntlig förhandling.

Med ändring av Patentverkets beslut förklarar Patentbesvärsrätten att patentsökandens begäran om återupptagning av patentansökningen skall anses vidtagen i rätt tid.

SKÄL

Patentansökningen i målet kunde, sedan den avskrivits, återupptagits genom att sökanden senast den 16 december 1990 gett in en begäran härom och betalat föreskriven återupptagningsavgift. Den 3 december 1990 gav sökandens ombud in en sådan begäran. I skrivelsen angavs inledningsvis även att återupptagningsavgiften samtidigt inbetalades. Någon betalning skedde emellertid inte vid detta tillfälle eller inom återupptagningsfristen.

Sökanden har nu hemställt om förklaring enligt 72 § patentlagen att återupptagning begärts i rätt ordning. Om anledningen till att avgiften inte erlades i rätt tid och om organisationen vid ombudsbyrån har sökanden uppgivit sammanfattningsvis följande. Enligt gällande rutiner vid byrån hade återupptagningsfristen noterats dels på ett löpkort, dels på aktens utsida samt, eftersom fråga var om en icke förlängbar frist, med röd skrift i huvudalmanackan. Den 20 november 1990 lämnades akten av personal vid byrån till ombudet, som behandlade ärendet och några dagar senare lämnade akten till vederbörande sekreterare med en speciell anvisningsnotering om den aktuella avgiften. Underlaget för sekreterarens utskrift var ett band på vilket på sedvanligt sätt angavs att återupptagningsavgift skulle medsändas. I föreliggande instruktion för sekreteraren ingick att förse skrivelser som sammanhängde med erforderliga officiella avgifter med en stämpel "AVGIFT" i syfte att ge dem som svarade för följande led i ärendets behandling en ytterligare iögonenfallande kontrollmöjlighet. Det ålåg också sekreteraren att skriva en check på avgiftsbeloppet. Som en kontroll på att så skett skulle den nyssnämnda stämpeln förses med en signatur av henne. Ärendet lämnades härefter till ombudet för underskrift av skrivelsen och av checken. Det ålåg ombudet att dessförinnan kontrollera att checken fogats till skrivelsen samt att den sistnämnda var försedd med stämpeln "AVGIFT". Nästa led i ärendehanteringen vid byrån är postinläggningen. Denna sköts växelvis av tre sekreterare. I deras instruktioner ingår att kontrollera att avgiften bifogats skrivelsen. Stämpeln uppmärksammar dem om detta, och är också avsedd att för patentverkets mottagningspersonal markera att ärendet fordrar en inbetalning. Patentverket får en sammanställning över de skrifter som inlämnas från byrån varje dag. Denna återsänds till byrån för en slutkontroll av att aktuella skrifter verkligen nått verket.

I det nu aktuella ärendet missade sekreteraren att skriva ut en check och att stämpla skrivelsen med "AVGIFT". Detta upptäcktes inte av ombudet vid dennes kontroll, och heller inte av personalen som skötte postinläggningen. Inte heller varskodde patentverket, som det oftast gör, om att avgiften inte bilagts skrivelsen. Den ifrågavarande sekreterarpersonalen är noga instruerad och utbildad i byråns rutiner och valda för sina uppgifter med hänsyn till dokumenterad förmåga. Det framstår som helt oförklarligt att felet kunde inträffa trots alla kontroller som handläggningsrutinerna innebär. Under tjugo års verksamhet har byrån tidigare aldrig råkat ut för en händelse av detta slag. Det bör då märkas att den årligen betalar in stora belopp - under 1990 1,6 miljoner kr - i avgifter om vardera några hundra eller tusen kr till patentverket.

Patentbesvärsrätten, som saknar anledning att ifrågasätta riktigheten av sökandens nu relaterade uppgifter, gör följande bedömning. Sökandens ombud har utfärdat instruktioner för biträdespersonalens arbete med ansökningarna till förebyggande av misstag av det slag som förekommit i målet. De ifrågavarande rutinerna vid byrån syns inte bara ändamålsenliga och förenade med sådana kontrollåtgärder som fordras för att nå en hög grad av säkerhet, utan torde också ha utförts av kompetent personal. Det är därvid att märka att det förhållandet att ombudet självt - istället för att delegera uppgiften - haft ett av kontrolleden i den aktuella bevakningskedjan om hand inte skäligen bör medföra att det strängare synsätt skall tillämpas som används vid bedömningen av ombuds fristående misstag i jämförelse med sådana som begåtts av sekreterarpersonal. Vid nu angivna förhållanden får det anses att vid byrån gjorts allt vad som skäligen kunnat krävas för att iaktta fristen för återupptagning av huvudmannens patentansökan. Denne är därför berättigad till begärd förklaring enligt 72 § patentlagen.

Lennarth Törnroth Anders Lindqvist Sten-Ove Henningsson

Referent

Enhälligt

ak

Visa mer Visa mindre