Domstols Målregister

Målet gäller: Patent på "Spektralt upplöst detektering av joniserande strålning".

Ink datum: 2003-12-16

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0001167-6

PRV beslutsdag: 2003-10-03

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: uppfinningshöjd

Tekniska sökord: joniserande strålning; spektrum; röntgendetektor; lavinförstärkning

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: XCounter AB

Ombud: Kransell & Wennborg AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: PBR har funnit att en metod och anordning för spektralt upplöst detektering av joniserande strålning inte kan anses sakna uppfinningshöjd mot bakgrund av vad som anförts i målet. Enligt uppfinningen lavinförstärks de elektroner som frigjorts vid joniseringen och viktningsfaktorer för olika spektralkomponenter i den joniserande strålningen härleds från absoprptionsdata.

Referat fortsättning : -

Text: REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

DigiRay AB, senare firmaändrat till XCounter AB, ansökte den 31 mars 2000 om patent på ”Spektralt upplöst detektering av joniserande strålning”. Patentverket avslog genom det överklagade beslutet ansökningen den 3 oktober 2003. Patentverket fann i sitt beslut att uppfinningen såsom den definierats i patentkraven inkomna den 7 juni 2001 saknade erforderlig uppfinningshöjd.

Patentverket har grundat sitt beslut på känd teknik enligt följande dokument.

D1: US 5 444 255 A.

Yrkanden

Sökanden har i Patentbesvärsrätten vidhållit ansökningen i första hand med patentkrav inkomna den 3 december 2003, märkta ”Bilaga 1” och alternativt med samtidigt inkomna patentkravsuppsättningar märkta ”Bilaga 2”, ”Bilaga 3”, ”Bilaga 4” respektive ”Bilaga 5” i nämnd ordning.

Uppfinningen definieras i de självständiga patentkraven 1 och 28 enligt förstahandsyrkandet på följande sätt.

1. Metod för spektralt upplöst detektering av joniserande strålning i en detektor innefattande en kammare (13) fylld med ett joniserbart ämne, och som innefattar en första (17, 18) och en andra (27, 29) elektrodanordning, en strålningsingång (33), ett elektronlavinförstärkningsorgan och en utläsningsanordning (29), varvid nämnda metod innefattar att:

- ett strålknippe (1) förs in i kammaren mellan och väsentligen parallellt med den första och den andra elektrodanordningen för jonisering av det joniserbara ämnet, där nämnda strålknippe (1) innefattar ett bredbandigt strålningsspektrum, och

- elektroner skapade vid joniseringen lavinförstärks,

kännetecknad av stegen att:

- elektronlaviner, och/eller motsvarande skapade joner, SX1, SX2, …, SXN , härledningsbara huvudsakligen från jonisering i kammarsektioner X1, X2, ..., XN, vilka är åtskilda i det införda strålknippets riktning, detekteras separat medelst utläsningsanordningen (27, 29),

- spektralt upplösta absorptionsdata för absorption av nämnda bredbandiga strålning i nämnda joniserbara ämne tillhandahålls,

- viktningsfaktorer W11, W21, …, WM1, W12, W22, …, WM2, …, W1N, W2N, …, WMN,

för olika spektralkomponenter E1, E2, …, EM i nämnda bredbandsstrålning (1) och för olika nämnda separerade sektioner X1, X2, ..., XN i kammaren härleds från absorptionsdata, och

- respektive detekterade elektronlaviner och/eller motsvarande skapade joner, SE1, SE2, …, SEM, som är härledningsbara från jonisering av respektive spektralkomponent av nämnda bredbandsstrålning härleds från nämnda detekterade elektronlaviner och/eller motsvarande skapade joner, SX1, SX2, …, SXN, härledningsbara huvudsakligen från jonisering i olika sektioner av kammaren, och nämnda viktningsfaktorer.

28. Anordning för spektralt upplöst detektering av joniserande strålning innefattande en kammare (13) fylld med ett joniserbart ämne, och som innefattar en första (17, 18) och en andra (27, 29) elektrodanordning, en strålningsingång (33), ett elektronlavinförstärkningsorgan, en utläsningsanordning (27, 29) och ett behandlingsorgan (35), varvid:

- ett strålknippe (1) är införbart i kammaren mellan och väsentligen parallellt med den första och den andra elektrodanordningen för jonisering av det joniserbara ämnet, där nämnda strålknippe (1) innefattar ett bredbandigt strålningsspektrum, och

- lavinförstärkningsorganet är anordnat för lavinförstärkning av elektroner skapade vid joniseringen, kännetecknad av att:

utläsningsanordningen (27, 29) är anordnad för separat detektering av elektronlaviner, och/eller motsvarande skapade joner, SX1, SX2, …, SXN härledningsbara huvudsakligen från jonisering i kammarsektioner X1, X2, ..., XN , som är åtskilda i det införda strålknippets riktning, och

- behandlingsorganet är anordnat för:

(i) lagring av spektralt upplösta absorptionsdata för absorption av nämnda bredbandiga strålning i nämnda joniserbara ämne,

(ii) härledning av viktningsfaktorer W11, W21, …, WM1, W12, W22, …, WM2, …, W1N, W2N, …, WMN, för olika spektralkomponenter E1, E2, …, EM i nämnda bredbandsstrålning (1) och för olika nämnda separerade sektioner X1, X2, ..., XN i kammaren, från absorptionsdata, och

(iii) härledning av respektive detekterade elektronlaviner och/eller motsvarande skapade joner, SE1, SE2, …, SEM, som erhålls från jonisering av respektive spektralkomponent av nämnda bredbandsstrålning från nämnda detekterade elektronlaviner och/eller motsvarande skapade joner, SX1, SX2, …, SXN härledningsbara huvudsakligen från jonisering i olika sektioner av kammaren, och nämnda viktningsfaktorer.

Grunder

Sökanden har till grund för sitt yrkandet hållit fast vid att uppfinningen är ny och skiljer sig väsentligen från den kända tekniken.

Utveckling av talan

Sökanden har i Patentbesvärsrätten i huvudsak anfört följande.

I avslagsbeslutet sägs att "uppfinningen innefattar bestämningar utan speciell kombinationseffekt". Vi håller inte med om detta utan menar att särdragen angivna i den kännetecknande delen är kopplade till varandra, och ger tillsammans en metod jämte en anordning som löser de problem som beskrivs i inledningen av patentansökningen.

Vidare sägs i beslutet att: "för fackmannen är det emellertid väl känt att absorptionsdata kan variera beroende på hur elektrodarrangemanget är utformat. D1 beskriver inte uttryckligen dessa kalibreringsfaktorer men av figur 1 framgår att elektroderna är olika stora, vilket indikerar att viktning mellan kammare är känt. Föreliggande patentkrav 1 och 28 /.../ saknar därmed uppfinningshöjd och anger inte något som är patenterbart." Vi håller inte med om detta.

Uttalandet är inget annat en ett summariskt avfärdande av ansökningen utan detaljerad motivering. De självständiga patentkraven anger ett antal tekniska särdrag, som inte beskrivs i D1. Först av allt anser vi att det inte framgår ur D1, eller kan anses fackmannamässigt, att använda kalibrerings- eller viktningsfaktorer för olika spektralkomponenter i en bredbandig strålning. Att dra slutsatsen att viktning mellan kammare är känt utifrån figur 1 är felaktigt. För det andra anger de självständiga patentkraven exakt hur dessa faktorer härleds, och hur de används. Vi anser inte att det kan vara uppenbart för fackmannen, vare sig utgående från D1 eller allmänt känd teknik, att åstadkomma något som faller inom ramen för något av de självständiga patentkraven.

Utgående från problemlösningsmetoden, och antagande att det citerade dokumentet D1 utgör närmaste kända teknik, kan det objektiva problemet som föreliggande ansökan löser, formuleras såsom: hur kan strålningsspektra mätas med detektorn beskriven i D1?

Detta problem löses medelst särdragen angivna i den kännetecknande delen av de självständiga patentkraven.

Frågan som infinner sig är om det finns någon beskrivning i D1 som skulle (inte helt enkelt skulle kunna utan skulle) leda fackmannen, när denne ställs inför det ovan angivna problemet, att modifiera eller anpassa den närmaste kända tekniken (D1), medan dess lära tas med i beräkningen, för att åstadkomma någonting som skulle falla inom skyddsomfånget för de självständiga patentkraven. Eftersom D1 varken beskriver något enda av särdragen i den kännetecknande delen av de självständiga patentkraven eller något som ens ligger nära finns det i D1 inga incitament överhuvudtaget som skulle leda fackmannen mot föreliggande uppfinning.

Vi anser ej heller att det skulle vara fackmannamässigt att åstadkomma någonting som skulle falla inom skyddsomfånget för de självständiga patentkraven. Vi har inte påträffat något material i fackböcker, uppslagsböcker eller dylikt inom området som skulle kunna påvisa sådana omständigheter.

Vi menar att uppnådd insikt om uppfinningen och dess bakomvarande problem, liksom dess tekniska utnyttjande, innefattar uppfinnaraktivitet. I beslutet sägs även att lavinförstärkning inte utgör ett "speciellt tekniskt särdrag". Att signalerna lavinförstärks är dock en viktig förutsättning för att kunna utöva uppfinningen, dvs. skapa strålningsspektra, med hög spatial upplösning, hög energiupplösning, och för låga strålningsflöden. Detta torde inte vara möjligt utan det att elektronerna lavinförstärks.

DOMSKÄL

Det i målet enda anförda dokumentet D1 visar en röntgendetektor för exempelvis datortomografi. Detektorn innefattar ett flertal detektorceller i en gasfylld kammare, varje detektorcell består av ett par elektrodplattor anordnade efter varandra i ett plan i strålningsriktningen. För att detektera olika spektrala omfång leds de respektive elektriska signalerna från elektrodplattorna via en ledningsfolie till ett kretskort med komponenter för behandling av signalerna. Dokumentet får således anses beskriva en anordning för spektralt upplöst detektering av joniserande strålning.

Uppfinningen såsom den definieras i de självständiga patentkraven enligt förstahandsyrkandet skiljer sig från tekniken i D1 bl.a. genom att elektroner som frigjorts vid joniseringen lavinförstärks och genom bestämningarna beträffande absorptionsdata och viktningsfaktorer.

I det överklagade beslutet har dessa skillnader bedömts vara sådant som är välkänt för fackmannen och inte ger någon teknisk effekt utöver förväntad. Den anförda tekniken i D1 är dock inriktad på att utforma detektorn så att montering och underhåll förenklas medan de problem som är aktuella i ifrågavarande uppfinningen berörs i ringa grad. D1 kan därför inte anses ge fackmannen någon vägledning för lösning av dessa problem.

Även om lavinförstärkning och viktning i sig är för fackmannen kända tekniker kan en tillämpning i det aktuella fallet, utan stöd av annan dokumentation och med uppfinningen sedd i sin helhet, inte anses vara närliggande. Enligt Patentbesvärsrättens mening skulle inte heller en modifiering av tekniken enligt D1 med fackmannens allmänna kunnande leda till uppfinningen såsom den definieras i de självständiga patentkraven i förstahandsyrkandet. Uppfinningen kan därför inte anses sakna uppfinningshöjd mot bakgrund av vad som anförts i målet.

Av handlingarna i målet framgår inte i vilken mån den av sökanden i beskrivningen angivna teknikens ståndpunkt, redovisad i PCT/SE98/01873, och speciellt utföringsformen enligt fig. 5, beaktats vid prövningen.

Med hänsyn till vad som ovan sagts skall det överklagade beslutet undanröjas och målet visas åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

Per Carlson Håkan Sandh Stefan Svahn

Referent

Enhälligt

LC Visa mer Visa mindre