Domstols Målregister

Målet gäller: Patent på "Anordning vid handledare för räcken".

Ink datum: 2004-01-30

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0100741-8

PRV beslutsdag: 2003-12-03

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Nyhet

Tekniska sökord: Handledare; Ledstång

Lagrum: 2 § patentlagen (1967:837)

Måltyp: patent

Utgång: avslag

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Carl Keruböö AB

Ombud: ActorPat AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: En handledareanordning för räcken i anslutning till exempelvis trappor eller gångramper har ansetts sakna nyhet i förhållande till känd teknik. - Handledareanordningen innefattar ett långsträckt greppelement vars tvärsnitt är utformat som en rektangel med avrundade hörn. Ändamålet med handledareanordningen är att den skall medge ett formbundet friktionsförband så att personer med begränsad greppkraft kan gripa om densamma i sådan utsträckning att de får det stöd eller den trygghet som handledaren är avsedd att ge.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLDA YRKANDEN

Carl Keruböö AB ansökte den 5 mars 2001 om patent på ”Anordning vid handledare för räcken”. Patent- och registreringsverket (Patentverket) avslog patentansökningen med hänsyn till att uppfinningen ansågs sakna nyhet.

Patentverket anförde i avslagsbeslutet dokumenten D1: Svensk Byggkatalog, juni -98, Herrljunga ledstångsfabrik AB, Häfte 20, sid. 44-47 och D2: JP 11-131741 A.

Uppfinningen

Uppfinningen avser en handledareanordning för räcken i anslutning till exempelvis trappor eller gångramper. I beskrivningen anges att människor med grepproblem, värk och i synnerhet reumatisk sådan, ofta har mycket svårt att använda kantiga eller rektangulära handledare varför handledare med cirkulär profil har kommit att användas. De sistnämnda kan dock vara svåra att få ett stabilt grepp om. Friktionsförband är i allmänhet mycket effektiva, men kräver en relativt hög greppkraft för att fungera.

Ändamålet med uppfinningen anges vara att åstadkomma en handledareanordning med ett formbundet friktionsförband som medger att personer med begränsad greppkraft kan gripa om handledareanordningen i sådan utsträckning att de får det stöd eller den trygghet som handledaren är avsedd att ge.

Uppfinningen definieras enligt det självständiga patentkravet 1 på följande sätt:

Handledareanordning för räcken i anslutning till exempelvis trappor eller gångramper, vilken innefattar ett till längden av räcket anpassat, långsträckt greppelement (1), vilket bildar stommen i en företrädesvis kontinuerlig handledare, vars funktion är att kunna utgöra stöd åt och/eller skapa trygghet åt en användare, genom att utgöra ett redundant handgrepp eller handstöd utöver användarens egna ben eller rörelsehjälpmedel, k ä n n e t e c k n a d därav, att greppelementet (1) betraktat i tvärsnitt (se 2) har en form som utgör en kombination mellan ett rektangulärt tvärsnitt, och en eller flera matematiskt

kontinuerliga eller icke kontinuerliga tvärsnittsformer, exempelvis en cirkel eller en ellips, på så sätt, att den rektangulära formens sidor bildar plana partier (3) hos greppelementet, medan detsamma i anslutning till den rektangulära formens hörn eller kanter uppvisar rundat formade partier (4) svarande mot en eller flera av de aktuella kurvformerna, varigenom i samband med att greppelementet (1) omgrips uppkommer ett formbundet friktionsförband mellan användarens hand och greppelementet.

Yrkande

Sökanden har, såsom det får förstås, vidhållit ansökningen med oförändrade patentkrav.

Grunder

Som grund för sitt yrkande har klaganden anfört, så som det får förstås, att den patentsökta uppfinningen är ny och har uppfinningshöjd.

Utveckling av talan

Sökanden har till utveckling av sin talan anfört bl.a. följande.

Det kan konstateras att Patentverkets granskare valt anse att den fackman som enligt gängse definition skall anses utgöra genomsnittsfackman i detta fall inte skall få anses komma från gruppen av medicinskt sakkunniga och att även om så vore fallet denne sakkunnige person i sådant fall skulle "behöva ha viss kännedom om byggtekniska normer eftersom han skall tillverka ledstänger".

Oss veterligen är emellertid detta inget som kan betraktas som givet, speciellt inte om man beaktar ett avgörande vid EPO:s Technical Board of Appeal nummer T 26/98, som borde anses normgivande vid sagda definition av "the skilled person". I detta beslut klargörs bland annat att "the skilled person can be expected to look for suggestions in a general technical field, if he is aware of such technical fields".

Enligt vår generella uppfattning är det inte så att förmågan att komma fram till tekniska lösningar är betingad av förmågan att tillverka den produkt som utgör resultatet av sagda tekniska lösning, alltså tvärtemot vad patentverkets granskare hävdar. Detta för att motbevisa varför den fiktive fackmannen, som vi således anser skall anses tillhöra gruppen medicinskt sakkunniga, skall anses ha besuttit kunskap om byggtekniska normer vid tidpunkten då uppfinningen gjordes. Detta styrks av utslaget genom T 26/98, nämligen att det inte får anses som helt säkert att den fiktive fackmannen måste anses besitta allmän fackkunskap, speciellt om hans huvudsakliga yrkesutövning sker inom ett från området för den tekniska lösningen helt skilt sådant.

Beträffande det till stöd för avslagsbeslutet anförda materialet, kan förutom att det inte får anses klargjort att den fiktive fackmannen har känt till materialet, sägas följande:

Dl visar på intet sätt uppfinningen, speciellt inte om i sammanhanget beaktas att uppfinningen utgör produkten av ett sedan lång tid konkret sökande av en lösning på ett tekniskt relaterat problem. Istället måste Dl förpassas till det allmäntekniska bakgrundsmaterial som i allt väsentligt saknar relevans, och som dessutom i detta speciella fall den fiktive fackmannen måste anses ha saknat kännedom om.

D2 utgör ett utdrag ur en japansk patentansökan. Av utdraget framgår vilket problem den beskrivna lösningen löser. Det får anses ställt utom allt tvivel att de problem som var för sig beskrivs dels enligt den avslagna ansökan och dels i D2 fullständigt skiljer sig åt. Den figur som anförs som varande relevant i D2 visar ett handledareelement av en helt annan karaktär än handledareanordningen enligt uppfinningen, närmare bestämt ett med en fast kärna och ett elastiskt ytterskikt. Syftet med det senare förefaller vara att åstadkomma ett säkrare grepp för en normalanvändare och ej som enligt uppfinningen för personer som har svårt greppa handledare av normaltyp. Uppfattningen att skriften D2 sålunda skulle förta nyheten i vår ansökan kan vi därför ej dela och vi menar att resonemanget därför glider över på huruvida uppfinningshöjd föreligger eller ej.

Eftersom enligt vår uppfattning D2 är ägnad till lösning av ett helt annat problem och dessutom den fysiska gestaltningen hos det som visas i D2 väsentligen avviker från den enligt uppfinningen och ingen anvisning finns om denna anordnings tillämpning särskilt för reumatiskt sjuka personer, saknas enligt vårt förmenande skäl att också mot denna bakgrund avslå den aktuella patentansökan.

DOMSKÄL

Patentbesvärsrätten konstaterar inledningsvis att 2 § patentlagen föreskriver att patent endast meddelas på uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökningen.

Genom D1 är ledstänger och handledare av trä kända. De är utförda i olika tvärsnittsprofiler varav en profil, nr 221-223 på sid. 45, är rektangulärt utformad med avrundade hörn. Då en användare greppar ledstången eller handledaren uppkommer oundvikligen ett på form och friktion grundat förband.

Den uppfunna handledareanordningen definierad i patentkravet 1 är känd genom den i D1 angivna utföringsformen varför patentkravet 1 inte anger en patenterbar uppfinning.

På grund av det anförda kan överklagandet inte bifallas.

Vid denna bedömning saknas anledning för Patentbesvärsrätten att pröva hur fackmannen skall definieras i detta mål och om även D2 utgör ett patenterbarhetshinder mot uppfinningen.

Per Carlson Anders Brinkman Håkan Sandh

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

LC Visa mer Visa mindre