Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

04-059
2008-06-25
2008-06-25
Patent på "Förfarande och system för förbättrad handel med kombinationer och därur genererade beten".
2004-03-24
-
-
0201756-4
2004-03-12
-
-
G06F17/60
Teknisk karaktär
-
1 § patentlagen (1967:837)
patent
bifall
intressant
sökande
OMX Technology AB (tidigare: OM Technology AB) ändr. 04-10-06 / EE
-
-
-
-
-
Förfarande och system för handel med kombinationer och därur genererade beten har ansetts ha teknisk karaktär. Utformning av förfarandet och systemet för att klara av de realtidsbegränsningar som finns vid ordermatchning i ett automatiskt börshandelssystem med samtidig förmåga att alstra data som kräver komplexa beräkningar har ansetts förutsätta tekniska överväganden.
-
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt handläggning.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLT YRKANDE

OM Technology AB (senare namnändrat till OMX Technology AB) ansökte den 10 juni 2002 om patent på en uppfinning avseende ”Förfarande och system för förbättrad handel med kombinationer och därur genererade beten”. Patentverket avslog ansökningen och fann i det överklagade beslutet att den i patentkraven angivna uppfinningen inte tillhörde det patenterbara området med hänvisning till vad som anges i 1 § patentlagen (PL). Enligt vad som framgår av det överklagade beslutet gjorde Patentverket inte någon särskild prövning med avseende på det självständiga patentkravet 15 med hänsyn tagen till att detta patentkrav avser en datorprogramprodukt i stället för en metod.

Den föreliggande uppfinningen

I den till ifrågavarande patentansökning hörande beskrivningen anges följande om uppfinningens bakgrund och ändamål.

Föreliggande uppfinning avser ett automatiskt börshandelssystem och särskilt ett automatiskt börshandelssystem utformat att exekvera matchning av kombinationer av finansiella instrument. - I många elektroniska börshandelssystem är det idag möjligt att handla så kallade kombinationsorder. En kombinationsorder är en order som medför samtidig handel av två eller flera kontrakt. Kombinationskontraktet för vilket en order ges kan vara utformat som ett separat instrument och handlas som ett sådant eller så kan ordern inmatas som en kombinationsorder i två eller flera instrument utan att ett specifikt namn ges för kombinationsordern. - På derivatbörser ges kombinationsorder vanligen namn som straddle, strangle, bull eller bear spread etc. I ett system som handlar avistainstrument, t.ex. obligationer, aktier etc. har emellertid kombinationsorder vanligen inte några speciella namn som på derivatbörserna. - Orsaken till varför kombinationsorder existerar är att en strategi kan inmatas via kombinationsorder och den elektroniska börsen garanterar att alla delar av en komplex transaktion utförs om affären avslutas. De olika delarna (delkontrakten) i en kombination benämns ibland ben och denna term kommer att användas i det följande.

Antag t ex att en kombinationsorder inmatas i två instrument där som en första del av ordern, kontrakt A, skall säljas och en andra del av ordern, kontrakt B, skall köpas. Systemet kommer då att garantera att benen A och B, dvs. försäljningen av kontrakt A och köpet av kontrakt B, kommer att utföras samtidigt. - Kombinationskontrakt skapas idag med naturliga talförhållanden. Om således en av A säljs så köps en, två, tre … av B. Det vanligaste förhållandet mellan ben i en kombination är 1 till 1 förhållanden. Det betyder att om ett kontrakt av A säljs så köps ett kontrakt av B. - Om förhållandet är ett till ett är priset på kombinationen priset på kontrakt A minus priset på kontrakt B. Om således kontraktet B kostar mer än kontraktet A kommer priset på kombinationen att vara positivt eftersom ordern i kombinationen kommer att resultera i ett utflöde av pengar. - Vidare genererar inmatningen av en kombinationsorder i ett automatiserat börshandelssystem vanligen så kallade beten eller härledda order. Beten är order i den direkta marknaden för ben som finns i standardkombinationen vid priser så att kombinationsordern i sin helhet kommer att matcha priserna på benen i den direkta marknaden. Denna betesalstring görs i syfte att öka likviditeten i instrumenten i den direkta marknaden samt även för kombinationskontraktet.

Härledda order alstras i ett konventionellt automatiserat system av matchningsprocessen som ett resultat av en kombinationsorder. Anta i ett enkelt exempel att kombinationsordern är att köpa ett kontrakt A och sälja ett kontrakt B. Anta vidare att det finns en existerande order i den direkta marknaden att sälja ett kontrakt A till ett visst pris. Det finns emellertid ingen order att köpa ett kontrakt B till ett pris som skulle matcha priset på kombinationsordern. I detta fall skulle en order att sälja ett kontrakt B alstras i den direkta marknaden. Således, för att fortsätta exemplet, anta att en handlare vill köpa kombinationen köp A sälj B till ett pris 2 med volym 50. Kombinationsordern medför att handlaren är villig att betala 2 mer för varje kontrakt som köps av A än som säljs av B. Antag vidare att det finns en säljorder i marknaden för A till ett pris 100 och med en volym 25. I detta fall kan inmatningen av kombinationsordern resultera i alstring av ett bete (härledd order) att sälja 25 B till priset 98. Om någon handlar mot betet kommer en samtidig handel att ske i A till priset 100 i en volym upp till 25. Orsaken till att betet alstras med en volym på 25 är att detta är den enda volym som kan garanteras att exekveras. Således bör ingen ytterligare volym alstras som bete även om ordern i kombinationen har en volym på 50. - Förhållandena mellan köp- och säljorder i ett kombinationskontrakt är på en konventionell börs alltid naturliga tal och detta är en stor begränsning. Orsaken till detta beskrivs nedan. En begränsning till naturliga tal är vanligen inte ett stort problem då strategier inbegripande optioner eller aktier skall handlas. Om emellertid handel skall ske i obligationer eller liknande finansiella kontrakt mellan olika produkter, hedgeoptioner med terminer eller underliggande aktier, index och liknande typer av kontrakt beräknas förhållandena med hjälp av någon formel i syfte att åstadkomma maximal nytta.

Om exempelvis en option skall hedgas med sitt underliggande finansiella instrument så bör volymen underliggande instrument hedgas med deltavärdet på optionen i syfte att minska risken, eller uttryckt annorlunda optimera effekten av hedgeoperationen. I fallet då en obligation handlas mot en annan obligation kan hedgningsförhållandet beräknas till att vara durationsneutralt. En obligationsduration är vanligen ansedd vara obligationens risk. I dessa fall kommer förhållandet mellan benen i kombinationskontraktet som handlas inte vara ett naturligt tal. - Anta som ett ytterligare exempel ett utbyte av obligation C mot obligation D genom att sälja obligation C och köpa obligation D. Volymen av obligation C är given av säljordern och är 10. Volymen av obligation D beräknas sedan som (volymorder) * (duration för obligation C) / (duration för obligation D). Denna volym är nästan säkert ett icke naturligt tal. Vid en första betraktelse kan denna transaktion se ut att vara rättfram, men eftersom priset på obligationen bestäms av durationen på obligationen måste durationen beräknas dynamiskt beroende på priset i den direkta marknaden för obligationen. För att beräkna durationen på båda obligationerna i kombinationen måste priset på en av obligationerna vara känd och också priset för kombinationen innan volymen för båda obligationerna kan beräknas. Priset på kombinationen kan vara satt som en prisskillnad, där priset på kombinationen är fast även om priset på benen förändras som i den normala standardkombinationen som förklarats ovan. Den kan också prissättas som en avkastningsskillnad mellan de två eller med hjälp av någon annan standard. - Oavsett vilken prismekanism som används kan inte förhållandet mellan volymerna sättas som naturliga tal. Samma sak gäller för hedgade optioner som beskrivits ovan där deltavärdet är beroende av priset på optionen samt även på priset på det underliggande instrumentet. - Således finns det många kombinationsorder där förhållandet mellan benen i kombinationen inte är naturliga tal. Dessa innefattar hedgade optioner, future basis handel, utbyte av obligationer etc. där vikten och/eller priset härleds med hjälp av någon formel.

I ett automatiserat börshandelssystem är matchningsenheten där all matchning sker en stor flaskhals. Beräkningarna av olika förhållanden förutom naturliga tal ger upphov till en väldigt stor last på den använda datorprocessorn. Därför gör inga existerande system sådana beräkningar. - Ett konventionellt sätt att öka processorkraften i en matchningsenhet är att partitionera exekveringen i två eller flera partitioner som var och en arbetar på olika uppsättningar data. Exempelvis kan en partitionering arbeta på data av en första typ av instrument medan en annan partitionering arbetar på data för en annan typ av finansiella instrument. - En sådan lösning kommer emellertid inte att fungera om matchningsenheten skall matcha kombinationsorder och alstra härledda order eftersom olika ben i ordern kan processas i olika partitioneringar. Detta beror på att matchningsprocessen beräknar priserna samt volymerna för härledda order. Sålunda är det inte möjligt att ha kombinationer av instrument som hör till två olika partitioneringar eftersom simultan exekvering av alla ben inte kan garanteras. Det är därför inte möjligt i existerande automatiserade börser att lägga till avancerade beräkningar för betesgenerering eftersom detta kommer göra matchningsprocessen mycket långsam.

Det är ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett förfarande och ett system där handeln med kombinationer kan använda formler för att härleda volymen och/eller priset och därigenom minska exekveringsrisken för den person som går in i en sådan transaktion.

Det är ytterligare ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett förfarande och ett system varigenom kombinationsorder som medför icke naturliga tal kan exekveras utan att signifikant öka lasten på den datorprocessor som används i matchningen.

Det är ytterligare ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma en datorarkitektur som är utformad att klara av de realtidsbegränsningar som finns vid ordermatchning i en automatiserad börs och som samtidigt kan alstra data som kräver komplexa beräkningar. Särskilt komplexa beräkningar i samband med matchning av kombinationsorder och härledda order alstrade som ett resultat av sådana kombinationsorder.

Yrkande

I Patentbesvärsrätten har sökanden vidhållit patentansökningen med nya patentkrav inkomna den 21 april 2006.

Uppfinningen definieras på följande sätt i de självständiga patentkraven 1, 8 och 15.

1. Matchningsenhet (212) i en elektronisk börs, vilken matchningsenhet (212) är utformad att motta order som skall matchas och innefattar en första datorenhet (213) associerad med en första datorprocessor i vilken order matchas i en matchningsprocess, k ä n n e t e c k n a d a v en andra datorenhet (211) associerad med en andra datorprocessor i vilken datavärden som behövs i matchningsprocessen beräknas, samt ett minne (215) anslutet till den andra datorenheten (211) för lagring av datavärden beräknade av den andra datorprocessorn och till den första datorenheten (213) för hämtning och användning av den första datorprocessorn i matchningsprocessen.

8. Förfarande för matchning av order i en elektronisk börs, innefattande stegen att:

- motta order som matas in i systemet i en första datorenhet associerad med en första datorprocessor, och

- matcha mottagna order genom en matchningsprocess i den första datorprocessorn, k ä n n e t e c k n a t a v stegen att:

- beräkna datavärden som behövs i matchningsprocessen i en andra datorenhet associerad med en andra datorprocessor,

- lagra beräknade datavärden i ett minne anslutet till nämnda andra datorenhet, och

- hämta beräknade datavärden från minnet för användning av nämnda första datorenhet i matchningsprocessen.

15. Datorprogramprodukt som då den exekveras på en dator utför stegen i enlighet med något av kraven 8-14.

Grund

Som grund för sin talan har patentsökanden hållit fast vid att uppfinningen definierad i patentkraven har teknisk karaktär.

Utveckling av talan

Till utveckling av sin talan har patentsökanden i Patentbesvärsrätten framhållit i huvudsak följande till stöd för uppfinningens patenterbarhet.

Det underliggande problemet som uppfinningen söker lösa är att eliminera den anhopning av beräkningsintensiva operationer som i vissa fall kan uppkomma vid användning av en konventionell dator/datorserver för matchning i ett elektroniskt börshandelssystem. - I syfte att undvika denna olägenhet föreslås enligt uppfinningen en konfigurering och datorarkitektur som möjliggör att datorns beräkningskapacitet, i alla fall ur användarperspektiv, avsevärt förbättras vid denna typ av transaktionshantering. - Det faktum att uppfinningen finner sitt huvudsakliga tillämpningsområde vid transaktioner med finansiella instrument saknar relevans vid tillämpningen av 1 § 2:a stycket punkt 3 PL då det underliggande problemet är av teknisk natur liksom den föreslagna lösningen. - Den ståndpunkt som kommer till uttryck i avslagsbeslutet av den 12 mars 2004, nämligen att eftersom två datorenheter och ett datorminne är sedan tidigare kända; därmed alla kombinationer och konfigurationer av sådana skulle vara icke patenterbara, synes inte vara förenlig med aktuell rättspraxis på området. - - -

Vidare vill sökanden framhålla ett beslut från EPO:s Board of Appeal som bör beaktas i relation till PRV:s beslutsgrunder för att avslå ansökan. - T 0258/03 (HITACHI): I detta ärende fastställer Board of Appeal tydligt att en metod som involverar tekniska medel utgör en uppfinning under Artikel 52(1) EPC. Denna artikel har motsvarighet i 1 § 2:a stycket PL. - Likaledes framhölls i detta ärende att en apparat som innehåller tekniska komponenter också utgör en uppfinning under Artikel 52(1) EPC. - Det är ostridigt att de tre oberoende patentkraven i detta ärende avser en matchningsenhet i en elektronisk börs, ett förfarande som utförs i (och av) en elektronisk börs samt en datorprogramprodukt. Samtliga dessa patentkrav innefattar således vad som enligt EPO-praxis är att beakta som "tekniska medel" och därigenom utgöra uppfinningar enligt Art. 52(1) EPC. - Med anpassning av praxis från EPO till svensk nationell patenthandläggning bör således stå klart att samtliga patentkrav avser patenterbara uppfinningar och att endast frågor avseende nyhet, uppfinningshöjd och industriell tillämpbarhet bör komma i fråga för fortsatt prövning av föreliggande ansökan.

- - - Industriell tillämpbarhet är i föreliggande fall uppenbart närvarande enligt sökanden då patentkraven avser kommersiella produkter/användning. Nyhet kan enkelt bedömas då en sökning utförts av PRV och sökrapport upprättats. Inget av dokumenten som framkom vid sökningen beskriver dock en matchningsenhet enligt patentkrav 1, ett förfarande enligt krav 8 eller en datorprogramprodukt enligt krav 15. Därför kvarstår endast frågan om uppfinningshöjd.

Kravet 1 hänför sig till en matchningsenhet i en elektronisk börs. Matchningsenheten innefattar en första datorenhet associerad med en första datorprocessor i vilken order matchas, en andra datorenhet associerad med en andra datorprocessor i vilken datavärden som behövs i matchningen beräknas och ett minne anslutet till första och andra datorenheterna för lagring av förberäknade matchningsdatavärden beräknade av den andra datorenheten för användning i den första datorenheten. - I relation till kända matchningsenheter i elektroniska börser föreligger i detta fall flera viktiga skillnader av teknisk karaktär. - Användandet av en andra datorenhet för enskilt beräknande av data som är nödvändiga i matchningsprocessen liksom ett minne för lagring av data beräknade av den andra datorenheten och hämtning av den första datorenheten är inte tidigare kända. - Med ansättande av problem-lösningsmetoden kan ett objektivt tekniskt problem identifieras som att åstadkomma en effektivare matchningsenhet som kan hantera komplexa kombinationsorder bättre och snabbare än tidigare system. - Lösningen består i att tillhandahålla en andra datorenhet (med associerad processor) för att utföra databeräkningar som är nödvändiga i matchningsprocessen och lagra dessa i ett separat minne där de kan hämtas av den första datorenheten, som utför själva matchningen. - Att utföra beräkningar av nödvändiga data i förväg medelst en separat datorenhet (vare sig den är fysiskt separat eller separerad genom mjukvara) är en teknisk applikation på ett tekniskt problem då detta minskar belastningen av realtidsberäkningar för den första processorn i den första datorenheten. - Inget av de dokument som framkom i sökrapporten har sådan utformning att det i kombination med teknikens ståndpunkt kan leda fram till en matchningsenhet enligt patentkrav 1.

Återigen med hänvisning till EPO:s praxis vill sökanden särskilt framhålla följande fall:

T 0931/95 (pension benefit funds), T 0641/00 (COMVIK), T 1177/97 (SYSTRAN), T 0531/03, T 0767/99 samt T 0643/00. - Dessa fall beskriver närmare hur uppfinningshöjd bör beaktas i relation till icke-tekniska och tekniska särdrag. En slutsats som kan dras ur dessa fall är en signifikant skillnad mellan fall där ett nytt förfarande eller process skall implementeras i ett datorsystem (det tekniska problemet ligger i princip i själva implementeringen) och fall där tekniska överväganden måste göras för att kunna implementera/förbättra ett (möjligen ny) förfarande eller process. - I föreliggande fall är själva affärsmetoden redan känd, men dess implementering ofullständig eller snarare icke optimerad på grund av tekniska begränsningar i datorsystemet. - Dessa tekniska begränsningar skapar tekniska problem som enligt uppfinningen löses genom att funktionellt (eller fysiskt) dela upp hela matchningsenheten och tillföra en speciell minnesenhet. Dessa åtgärder är av uppenbar teknisk karaktär (oavsett om åtgärderna sker genom att fysiskt tillföra fler komponenter till matchningsenheten eller funktionellt tilldela nya egenskaper/uppgifter till den befintliga hårdvaran).

Uppfinningen enligt de oberoende patentkraven besitter därför uppfinningshöjd.

- - -

I målet har hållits muntlig förhandling.

DOMSKÄL

Enligt fast praxis anses en uppfinning patenterbar endast om den har teknisk karaktär och detta villkor ligger i begreppet uppfinning i 1 § första stycket PL. Erforderlig teknisk karaktär föreligger om en uppfinning löser ett tekniskt problem, medför en teknisk effekt eller förutsätter tekniska överväganden, vilka båda sistnämnda kriterier implicerar att uppfinningen löser ett tekniskt problem. Belysande avgöranden i detta sammanhang är EPO:s besvärskammares avgöranden i det s.k. Vicom-målet (T 208/84, OJ 1987, s. 14), Sohei-målet (T 769/92, OJ 1995, s. 525) och T 154/04 samt Patentbesvärsrättens avgörande i målet 00-353.

Vidare görs i 1 § andra stycket PL överensstämmande i sak med artikel 52 (2) och (3) i den europeiska patentkonventionen (EPC) en avgränsning av det patenterbara området genom angivande av ett antal exempel på sådant som inte anses vara en uppfinning i enlighet med paragrafens första stycke. Bland dessa exempel återfinns i punkten 3 vad som enbart är ”en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram”.

Vägledande för tillämpningen av dessa bestämmelser är generellt sett den rättspraxis som utvecklas av EPO:s besvärskammare och då särskilt Stora Besvärskammaren (Enlarged Board of Appeal). Emellertid finns det ännu inget avgörande från denna instans rörande undantagen enligt artikel 52 (2) och (3) EPC.

Enligt rådande praxis får inte en ren automatisering av en plan, regel eller metod för affärsverksamhet, med den tidsvinst och säkerhet detta ger, eller ett datorprogram teknisk karaktär enbart därför att metoden i ett aktuellt patentkrav karakteriseras genom normala medel i en dator vilka definieras i funktionsform svarande mot de steg som ingår i metoden (jfr Patentbesvärsrättens avgöranden i mål nr 01-156, 01-157, 01-036, 02-152 och 02-157). Först om metodens utformning och genomförande med hjälp av en konventionell dator kräver tekniska överväganden kan det medföra att kravet på teknisk karaktär uppfylls. Därmed kommer ett datorprogram eller en elektroniskt förverkligad affärsmetod som i sig faller utanför det patenterbara området fortfarande att tillhöra undantagen när det används, så som är självklart och avsett, på en konventionell dator (jfr dock besvärskammaravgörandet T 914/02, punkten 3 första stycket).

Vid bedömning av om det patentsökta var att betrakta som en uppfinning enligt artikel 52 EPC användes tidigare vid EPO:s besvärskammare den s.k. ”bidragsmetoden” (se T 121/85, T 38/86, OJ 1990, s. 384, T 95/86, T 603/89, OJ 1992, s. 230, T 71/91, T 833/91, T 77/92). Denna metod för att avgöra huruvida en uppfinning tillhör det patenterbara området innebar att en uppfinning jämförd med känd teknik måste, bedömd som helhet, innefatta ett nytt tekniskt bidrag som inte hänförde sig till något som föll utanför det patenterbara området.

I senare avgöranden har denna metod ansetts vara olämplig vid bedömning av om en uppfinning har teknisk karaktär.

Besvärskammaren har sålunda fastslagit att det i EPC inte finns någon grund för att skilja mellan nya särdrag och särdrag som tillhör känd teknik hos en uppfinning vid prövning av om det patentsökta utgör en uppfinning enligt artikel 52(1) EPC (se T 931/95, OJ 2001, s. 441). I själva verket har denna metod ansetts ägnad att leda till sammanblandning av kravet på en ”uppfinning” och kraven på nyhet och uppfinningshöjd.

I anslutning härtill har anförts att det är mer lämpligt att beakta en uppfinnings tekniska bidrag i samband med prövning av nyhet och uppfinningshöjd än vid prövning av eventuella undantag enligt artikel 52(2)och (3) EPC (se T 1173/97, OJ 1999, s. 609 och T 935/97). Vidare har uttalats att det under alla förhållanden är hela patentkravet, innefattande alla särdrag, som skall ligga till grund för prövningen oavsett om särdragen är kända eller nya, tekniska eller icke-tekniska (se T 1001/99).

En anordning som utgör en fysisk enhet eller konkret produkt lämplig att utföra eller understödja en ekonomisk aktivitet har ansetts vara en uppfinning enligt artikel 52(1) EPC (se T 931/95). Denna slutsats har ansetts vara oberoende av patentkravets kategori och det har också framhållits att i allmänhet är en metod som innefattar tekniska medel en uppfinning enligt artikel 52(1) EPC (se T 258/03, OJ 2004, s. 575).

Vidare har uttalats att föremål eller förfaranden som utgör undantag från det patenterbara området enligt artikel 52(2)och (3) EPC förblir undantagna även där det antyds att det finns möjlighet att använda inte närmare specificerade tekniska medel (se T 388/04, OJ 2007, s. 16).

Det kan också noteras, vilket är i linje med rådande praxis, att vid den senaste ändringen av EPC, den 13 december 2007 då ”EPC 2000” infördes, artikel 52(1) i sak ändrades genom att det nu anges att patent skall meddelas på uppfinningar inom alla tekniska områden. I samband därmed anfördes att en förutsättning för att en uppfinning skall vara patenterbar är att den måste ha ”teknisk karaktär” eller mer precist innefatta ”en teknisk lära” dvs. en instruktion riktad till en fackman om hur ett speciellt tekniskt problem skall lösas med användande av speciella tekniska medel. ("In order to be patentable, the subject-matter claimed must therefore have a 'technical character'or to be more precise - involve a 'technical teaching', ie an instruction addressed to a skilled person as to how to solve a particular technical problem using particular technical means.", se MR/2/00).

I samband med att EPO:s besvärskammare tog avstånd från ”bidragsmetoden” vid fastställande av huruvida det patentsökta var en uppfinning enligt artikel 52 EPC kom frågan om tekniska och icke-tekniska särdrag att få relevans vid prövningen av uppfinningshöjd. Detta genom att man vid bedömningen av huruvida erforderlig uppfinningshöjd föreligger hos en uppfinning, som definieras genom en blandning av tekniska och icke-tekniska särdrag, vilken som helhet har teknisk karaktär, endast beaktar sådana särdrag som bidrar till uppfinningens tekniska karaktär, eller m.a.o. till lösningen av det ifrågavarande tekniska problemet (T 1121/02, T 641/00, T 258/03). Detta förhållningssätt återspeglas även i Patentbesvärsrättens avgörande i målet 03-307.

Vidare anses begreppet ”nyhet” i artikel 54(1) EPC bara vara definierat för ”uppfinningar”. Det är således inte tillämpbart på de i artikel 52(2) EPC uppräknade undantagen. Det innebär att särdrag i ett patentkrav som inte bidrar till definitionen av en uppfinning inte kan klassas som nya eller inte nya i den mening som anges i artikeln 54(1) EPC. Icke desto mindre kan de mycket väl bilda en logisk länk mellan tekniska särdrag. De måste därför tas i betraktande vid själva prövningen avseende uppfinningshöjd fastän de inte får tillåtas bidra till denna (se T 688/05).

Patentbesvärsrättens bedömning

Enligt ansökningens beskrivning är det ett syfte med uppfinningen att åstadkomma en datorarkitektur som är utformad att klara av de realtidsbegränsningar som finns vid ordermatchning i ett automatiskt börshandelssystem och som samtidigt kan alstra data som kräver komplexa beräkningar.

Detta fordrar ett datorsystem med stor kapacitet. Ett ytterligare krav som ställs vid ett automatiskt börshandelssystem är att order skall behandlas i den ordning de kommer in. Sistnämnda krav tillgodoses vid uppfinningen därigenom att en enda datorenhet sköter själva ordermatchningen varigenom behandlingsföljden blir lätt att styra. Erforderlig beräkningskapacitet skapas medelst en ytterligare, sidoordnad datorenhet som utför de mera komplexa beräkningarna. De båda datorenheterna sammanlänkas via ett gemensamt minne.

Av det ovan anförda framgår att föreliggande uppfinning, så som den definierats i de självständiga patentkraven 1 och 8, uppenbarligen förutsätter tekniska överväganden. Den får därför anses ha teknisk karaktär. Ansökningen skall därför återförvisas till Patentverket för fortsatt handläggning på grundval av de patentkrav som inkom den 21 april 2006.

Patentbesvärsrättens prövning har endast avsett frågan om de självständiga patentkraven 1 och 8 avser sådant som tillhör det patenterbara området enligt 1 § PL. Det ankommer på Patentverket att fortsätta prövningen av dessa patentkrav samt att fullständigt pröva övriga patentkrav, inbegripet det självständiga patentkravet 15 som inte prövats av Patentbesvärsrätten.

Per Carlson Stefan Svahn

Referent

Sten-Ove Henningsson Håkan Sandh

Enhälligt

LC
Visa mer Visa mindre