Patentbesvärsrättens avgöranden


Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

04-094
2006-12-18
2007-02-20
Patent på "Interaktivt stödsystem för drift av restaurangkök".
2004-04-27
-
-
0102642-6
2004-03-17
-
-
-
Uppfinningshöjd; Teknisk karaktär
Kortläsare; Displayenhet; Klarering; Storkök; Serveringsutrymme; Serviceutrymme
2 § patentlagen (1967:837)
patent
avslag
intressant
sökande
FR
Hynell Patenttjänst AB
-
-
-
-
Patentbesvärsrätten fann att ett interaktivt stödsystem för drift av ett storkök och serveringsutrymme saknade uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik. Systemet omfattar ett antal elektroniska enheter samt åtminstone ett datasystem som sammankopplar de elektroniska enheterna med hjälp av vilka interaktivitet erhålles för personer som använder stödsystemet, varvid var och en av platserna för gäster är försedd med en elektronisk enhet, som företrädesvis har en displayenhet och ett interface ämnat att skötas av gästen själv. Interfacet innefattar en kortläsarenhet, eller liknande, för automatisk kontroll och genomförande av betalning samt vilket möjliggör för gästen/gruppen att göra en beställning.Varje avdelning inom storköket och serviceutrymmet är utrustade med åtminstone en displayenhet för mottagande av beställningar. Systemet innefattar vidare åtminstone en interaktiv elektronisk enhet för klarering av en genomförd/levererad beställning, varvid beställningen bortföres från nämnda
displayenhet/er i storköket.
DOMSLUT

Patentbesvärsrätten bifaller inte överklagandet.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN OCH FRAMSTÄLLT YRKANDE

FR ansökte den 1 augusti 2001 om patent på en uppfinning avseende ”Interaktivt stödsystem för drift av restaurangkök”. Patentverket avslog ansökningen och fann i överklagade beslutet att den i patentkraven angivna uppfinningen saknade uppfinningshöjd i förhållande till vad som är känt genom den internationella patentansökningen med publiceringsnummer WO 8607175, A1 (D1) och den amerikanska patentskriften US 4 553 222, A (D2).

Den föreliggande uppfinningen

I den till ifrågavarande patentansökning hörande beskrivningen anges bl.a. följande om uppfinningens bakgrund och ändamål.

Föreliggande uppfinning avser ett interaktivt stödsystem för drift av ett storkök och serveringsutrymme omfattande ett antal elektroniska enheter, ett storkök för tillagning av olika rätter, åtminstone ett serviceutrymme, åtminstone ett serveringsutrymme med ett flertal platser för möjlighet till servering av ett flertal gäster/grupper samt åtminstone ett datasystem som sammankopplar ett antal elektroniska enheter med hjälp av vilka interaktivitet erhålles för personer som använder stödsystemet, varvid var och en av nämnda platser är försedd med en elektronisk enhet, som företrädesvis har en displayenhet och ett interface ämnat att skötas av gästen själv, vilket interface innefattar en kortläsarenhet, eller liknande, för automatisk kontroll och genomförande av betalning samt vilket möjliggör för gästen/gruppen att göra en beställning.

Interaktiva stödsystem för drift av restaurangkök enligt ovan är förut kända till exempel genom EP 0 749 080, WO86/07175, US 4 553 222, GB 2 314 647 och WO88/10467. Ett sådant stödsystem ger alltså möjlighet till interaktivitet mellan beställande individer i ett serveringsutrymme och köks-/serveringspersonal i syfte att förbättra logistiken i kök samt serveringsutrymme, vilket kan öka servicenivån bland annat genom att reducera risken för misstag och ger ökad snabbhet/effektivitet. Inget av dessa databaserade stödsystem har visat sig vara direkt tillämplig för storköksmiljö med flera olika avdelningar för tillagning av olika slags rätter. Stödsystemets interaktiva funktionssätt har helt enkelt inte varit anpassat till en dylik storköksmiljö och de speciella arbetsförhållanden som råder i ett sådant. På grund av brister i systemet har risken för misstag och ökad stress varit påtaglig vilket fått till konsekvens att de flesta storkök valt bort användandet av ett interaktivt databaserat stödsystem. Det har således sedan en tid funnits ett behov för ett interaktivt stödsystem som är bättre anpassat till de speciella förutsättningar som råder i storköksmiljö.

Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att eliminera eller åtminstone minimera ovan nämnda problem.

Detta åstadkommes genom att

- nämnda storkök innefattar ett flertal avdelningar, vilka ansvarar för tillagning av olika slags rätter,

- att varje avdelning inom nämnda storkök är utrustad med åtminstone en displayenhet för mottagande av nämnda beställning,

- att nämnda serviceutrymme är utrustat med åtminstone en displayenhet för mottagande av nämnda beställning, samt,

- åtminstone en interaktiv elektronisk enhet för klarering av en genomförd/levererad beställning, varvid nämnda beställning bortföres från nämnda displayenhet/er i storköket.

Tack vare denna lösning erhålles på ett effektivt vis en interaktivitet mellan storkök och serveringsutrymme som även tar hänsyn till de speciella krav som personalen i ett storkök har på sin arbetsmiljö. Genom att denna grundförutsättning är uppfylld följer som en bieffekt att övriga fördelaktiga faciliteter i ett interaktivt datastödsystem, såsom automatisk lageruppföljning, automatisk varubeställning, etc. kan implementeras, vilket ytterligare kan leda till ökad servicegrad och optimalt nyttjande av hela serviceinrättningen.

Känd teknik

I D1 beskrivs ett interaktivt stödsystem för restauranger. Systemet är avsett att användas i en restaurang med ett kök och ett serveringsutrymme med ett antal bord med platser för gäster. Systemet omfattar beställningsterminaler som är placerade på borden och anpassade att användas av matgästerna för beställning av maträtter och drycker, en köksterminal anpassad att visa vilka rätter och drycker som beställts, en betalningsterminal samt en dator som är ansluten med terminalerna. När en matgäst gjort en beställning på sin beställningsterminal undersöker datorn om det beställda kan serveras genom att kontrollera att alla ingredienser som behövs finns i lager. Om något av det som beställts inte kan serveras p.g.a. avsaknad av ingredienser meddelas beställaren via beställningsterminalen. För beställningar som kan effektueras och som således accepteras sänds data till köksterminalen och på dess bildskärm visas beställningens innehåll. När en rätt färdigställts tas den bort från köksterminalen så att den försvinner från bildskärmen.

I D2 beskrivs också ett interaktivt stödsystem för restauranger som innefattar ett kök, en bar och ett serveringsutrymme med bord för servering. Systemet innefattar en dator med tillhörande terminaler och bildskärmar. På borden finns bordsterminaler, med bildskärmar och inmatningsorgan, vilka kan användas för att göra beställningar och även i betalningssyfte genom utfärdande av nota då matgästerna kan identifieras med hjälp av koder. Beställningarna visas på bildskärmar i köket och i baren och klareras när de utförts (de beställda rätterna tillagats/serverats). Köks- och barterminalerna kan utgöras av bildskärmar med beröringskänsliga skärmar för inmatning av data såsom klarering.

Yrkande

I Patentbesvärsrätten har sökanden vidhållit patentansökningen med oförändrade patentkrav.

Uppfinningen definieras på följande sätt i det självständiga patentkravet 1, med uteslutande av hänvisningsbeteckningar inom parentes.

Interaktivt stödsystem för drift av ett storkök och serveringsutrymme, omfattande ett antal elektroniska enheter, ett storkök för tillagning av olika rätter, åtminstone ett serviceutrymme, åtminstone ett serveringsutrymme med ett flertal platser för möjlighet till servering av ett flertal gäster/grupper samt åtminstone ett datasystem som sammankopplar ett antal elektroniska enheter med hjälp av vilka interaktivitet erhålles för personer som använder stödsystemet, varvid var och en av nämnda platser är försedd med en elektronisk enhet, som företrädesvis har en displayenhet och ett interface ämnat att skötas av gästen själv, vilket interface innefattar en kortläsarenhet, eller liknande, för automatisk kontroll och genomförande av betalning samt vilket möjliggör för gästen/gruppen att göra en beställning, kännetecknat av att nämnda storkök innefattar ett flertal geografiskt avgränsade avdelningar, vilka ansvarar för tillagning av olika slags rätter,

- att varje avdelning inom nämnda storkök är utrustad med åtminstone en displayenhet för mottagande av nämnda beställning,

- att nämnda serviceutrymme är utrustat med åtminstone en displayenhet för mottagande av nämnda beställning, samt,

- åtminstone en interaktiv elektronisk enhet för klarering av en genomförd/levererad beställning, varvid nämnda beställning bortföres från nämnda displayenhet/er i storköket.

Grunder

Som grund för sin talan har patentsökanden som det får förstås hållit fast vid att uppfinningen definierad i patentkravet 1 uppvisar teknisk karaktär samt nyhet och uppfinningshöjd.

Utveckling av talan

Till utveckling av sin talan har patentsökanden i Patentbesvärsrätten framhållit bl.a. följande till stöd för uppfinningens patenterbarhet.

Bedömningen under handläggningen i Patentverket har baserats på en ex post facto analys. Vi anser att det där har framkommit ett flertal påståenden/kriterier som inte motiverats i enlighet med vad som måste anses vara gängse norm. Denna brist kan ej anses ha avhjälpts i det skriftliga beslut som nu föreligger. Som en första punkt vill vi anföra att problem/lösnings-metodiken ( "problem/solution approach") inte använts på föreskrivet vis.

Det är uppenbart att granskaren vid bedömning av uppfinningshöjd inte följt regeringsrättens direktiv (se t.ex. RR 1367-1995). Av denna dom framgår tydligt att EPO-praxis bör efterföljas bl. a. innebärande att problem/solution approach skall nyttjas vid bedömning av uppfinningshöjd. Detta i syfte att undvika en efterhandsanalys, med hjälp av vilken det oftast är lätt att finna en uppfinning uppenbar. Mot bakgrund av den avsevärda investering, både avseende pengar och tid som måste till för att utveckla en ny idé och att försöka skydda den, är det ett allvarligt felgrepp att inte på detta ödmjuka vis, såsom hänvisas av regeringsrätten bedöma om tillräcklig uppfinningshöjd föreligger eller inte. Det framgår tydligt av domen att det åligger granskaren att utifrån det uppställda problemet kunna presentera varför en lösning enligt det patentsökta är uppenbar med utgångspunkt i den mest närliggande kända tekniken.

I detta ärende har granskaren inte någon gång hänvisat till varför fackmannen skulle lyfta över lösningen enligt D1 eller D2 i ett storkök. I detta bedömningssteg måste också själva grundproblemet invägas, som alltså avser att minimera stress i ett storkök. Var i känd teknik finner granskaren stöd för att en fackman som står inför problemet att minimera stress i ett storkök skulle välja någon lösning enligt D1 eller D2? Vi har i vår argumentation hävdat motsatsen, eftersom de facto försök som gjorts ej fallit väl ut på grund av att man tvärtom upplevt ökad stress.

Enligt välkänd EPO-praxis skall sökande erhålla "benefit of the doubt" vilket innebär att den av sökande presenterade omständighet måste gälla som utgångspunkt, såvida inte granskaren påträffar annat material som bevisar motsatsen. Således är och förblir vår klara ståndpunkt att fackmannen som skulle försöka minimera stress i ett storkök överhuvudtaget inte skulle se åt en lösning enligt Dl eller D2, eftersom tidigare försök med teknik enligt D1/D2 misslyckats.

Det visas varken i Dl eller D2 ett system med:

a) ett flertal avdelningar vilka ansvarar för tillagning av olika slags rätter där

b) varje avdelning är utrustad med åtminstone en displayenhet.

Vidare uppvisar vare sig Dl eller D2

c) ett system med ett särskilt serviceutrymme som är utrustat med åtminstone en displayenhet för mottagning av beställning.

Samtliga ovan angivna särdrag a, b, och c finns uttryckligen angivna i det nu föreliggande patentkravet 1.

Det får anses vara vedertaget i svensk praxis att även om varje enskilt drag i en uppfinning är förut känt så föranleder detta inte med automatik att hela uppfinningen skall betraktas som närliggande (Jfr. Regeringsrättens dom i mål nr. 1367-1995 mellan Caustec AB och A. Ahlstrom Corporation, dom av 1998-09-30: "Det förhållandet att varje enskilt drag i uppfinningen är känt eller för fackmannen närliggande föranleder därför inte att hela uppfinningen skall betraktas som närliggande"). Vad som därutöver krävs för att bristande uppfinningshöjd skall anses föreligga är att man kan påvisa att en fackman före dagen för uppfinningen även skulle haft ett rimligt skäl att göra kombinationen i fråga (se till exempel beslut T 1040/93 från det Europeiska Patentverkets besvärskammare). Något sådant skäl redovisas emellertid inte av granskaren.

Beträffande granskarens bedömning att det ovannämnda särdraget (b) skulle vara närliggande för fackmannen kan vi inte heller följa granskarens resonemang. Granskaren skriver i sitt utlåtande att det skulle vara närliggande för en fackman att ge varje avgränsad avdelning en displayenhet. Med granskarens egna ord är detta särdrag närliggande då fackmannen ställs inför "problemet att placera nämnda elektroniska enheter/displayenheter på sådant vis att enheterna bäst fyller sin funktion". Men med en sådan logik blir allt närliggande för fackmannen. Att en fackman normalt eftersträvar att konstruera system och anordningar på ett sådant sätt att ingående enheter och/eller element "bäst fyller sin funktion" är en trivial utsaga som ingalunda ifrågasätts av sökanden. Frågan är dock inte om utan hur ett system eller en anordning skall vara uppbyggt för att de ingående enheterna eller elementen skall kunna "bäst fylla sin funktion". Uppfinnaren till den föreliggande uppfinningen har funnit att i ett interaktivt system för drift av storkök som innefattar interaktiva elektroniska enheter för beställning samt displayenheter i köket, de i systemet ingående enheterna "bäst fyller sin funktion" om storköket innefattar ett flertal geografiskt avgränsade avdelningar vilka ansvarar för tillagning av olika slags rätter och varje sådan avdelning är utrustad med åtminstone en displayenhet. Att just detta särskilda arrangemang bidrar till att de i systemet ingående enheterna "bäst fyller sin funktion" var ingalunda uppenbart för fackmannen innan detta först föreslagits av uppfinnaren till den nu föreliggande uppfinningen. Här kan även tilläggas att vad som är "bäst" måste förstås mot bakgrund av vad man är ute efter att uppnå. Vad som är "bäst" med avseende på ett kriterium behöver inte självklart vara "bäst" med avseende på andra kriterier. Uppfinnaren till den nu föreliggande uppfinningen har eftersträvat att i ett interaktivt system eliminera störningar/misstag på ett sådant sätt att systemet blir praktiskt användbart i storköksmiljö. Detta bakomliggande problem finns inte ens omnämnt i de skrifter granskaren hänvisar till. Ingen av dessa skrifter ger fackmannen anledning att förmoda att ett interaktivt system på något sätt skulle behöva en särskild anpassning för att passa i storköksmiljö. Det av granskaren föreslagna problemet, att "placera nämnda elektroniska enheter....på sådant vis att enheterna bäst fyller sin funktion" ger därför intryck att vara en artificiell tankekonstruktion som skapats i efterhand av granskaren uteslutande i syfte att avvisa patentkraven i den föreliggande ansökningen.

Att särdraget (c) skulle vara närliggande för en fackman som utgår från D1 eller D2 kan för övrigt tillbakavisas som ogrundat. Ingenstans i föreläggandet anges varför en fackman utgående från D1 eller D2 skulle modifiera de däri beskrivna systemen genom införande av särdraget (c). Det enda granskaren gör är att på sidan 3 av föreläggandet, sista stycket, hävda att förekomsten av "serviceutrymmen där en viss servicefunktion utförs är också allmänt känt". Utgående från att så är fallet måste man ändå fråga sig varför en fackman skulle anse att något av de i D1 eller D2 visade systemen bör utformas på det sättet. Något svar på den frågan redovisas ej av granskaren.

I det skriftliga beslutet saknas bland annat en motivering till varför fackmannen skulle utgå från D2 för att lösa det grundläggande problemet (stresseliminering), men framförallt finns en avsaknad av detta grundläggande problem för uppställande av ett objektivt problem. Denna aspekt av problem/lösnings-metodiken är av yttersta vikt i syfte att kunna undvika en ex post facto analys, vilket tycks kunna vara anledningen till att man i det skriftliga beslutet trots allt kunnat komma fram till slutsatsen att uppfinningen skulle vara närliggande. I beslutet saknas skriftlig motivering till ett flertal steg varför fackmannen med utgångspunkt i problemet skulle modifiera/kombinera på det vis som hävdas i beslutet.

Därutöver vill vi anföra att enligt gängse praxis gäller att varje väsentligt argument som framförs måste bemötas (se Patentverkets riktlinjer 3.2, f) samt Artikel 113 EPC; Rule 68(2), se t ex T 01053/79). Vi vill i detta sammanhang framförallt hänvisa till följande frågor/argument som framlyftes i vår inlaga av 19 februari 2003:

A) Kriterium för begreppet teknisk karaktär avseende särdrag a), se sid. 3, slutet av tredje stycket, varvid bl. a. hänvisas till T 0931/95,

B) Grunden för vad som anses vara allmänt känt avseende särdrag a), se sid. 3, sista stycket, varvid hänvisas till T 0939/92,

C) Skäl till bedömning avseende särdrag b), se sid. 5, andra stycket

D) Kriterium avseende teknisk karaktär i samband med särdrag c), se sid. 5, sista stycket, och

E) Grunden för att särdrag c) skulle anses vara allmänt känt, se sid. 6, andra stycket.

Vidare anser vi att beslutet visar avsaknad på en helhetssyn. Vi anser nämligen att samtliga i kravet angivna särdrag är nödvändiga i interaktion för att lösa det uppställda problemet, vilket alltså måste beaktas vid bedömning av uppfinningshöjd.

DOMSKÄL

Patentbesvärsrätten delar Patentverkets uppfattning att av i målet anförd känd teknik får den som visas i D2 anses vara den som kommer uppfinningen närmast. Systemet enligt D2 får anses säkerställa ordergången i restaurangen genom att det håller ordning på och vidarebefordrar beställningar varvid risken minskas för att fel rätter tillagas och serveras samt att beställningar glöms av. Det framgår inte närmare av D2 hur köket är organiserat men det anges att antalet köks- och barterminaler beror på resturangens behov och systemets kapacitet (spalt 4, rad 65 – spalt 5, rad 2). Fackmannen inser omedelbart att ett system av detta slag är ett hjälpmedel som kan avlasta personalen och motverka att stressituationer uppkommer.

I samanhanget noteras att stresshantering i sig inte kan anses vara något som har teknisk karaktär. Stress kan upplevas vid användning av tekniska hjälpmedel likaväl som dessa i många situationer kan anses förebygga uppkomst av stressituationer. Att utforma tekniska hjälpmedel så att de är ergonomiska eller stressförebyggande kan ha teknisk karaktär om det t.ex. krävs tekniska överväganden för att lösa tillhörande tekniska problem.

I patentkravet 1 anges att systemet är avsett för ett storkök med ett flertal geografiskt avgränsade avdelningar och ett serviceutrymme. Att organisera en verksamhet i avdelningar och tilldela dessa geografiskt avgränsade utrymmen är en fråga av administrativ karaktär som inte kräver tekniska överväganden. Att utforma ett storkök på angivet sätt får vidare anses vara allmänt känt. Utformningen av köket kan således inte anses utgöra någon del av uppfinningen, vilken f.ö. anges avse ett interaktivt stödsystem. Att däremot anpassa ett interaktivt stödsystem till ett sådant kök, som i förevarande fall, är dock en åtgärd som kan kräva tekniska överväganden.

Det i patentkravet 1 definierade systemet skiljer sig från vad som är känt genom D2 genom att de elektroniska enheterna innefattar en kortläsarenhet för automatisk kontroll och genomförande av betalning samt, då det som ovan sagts inte explicit anges i D2 hur köket är organiserat, genom att displayenheter för mottagande av beställningar finns i varje avdelning i köket och i ett serviceutrymme.

Med det i patentkravet 1 angivna systemet erhålls ett system avsett att användas i ett storkök där det säkerställs att personalen på varje avdelning har tillgång till aktuell information om gjorda beställningar samt där betalning kan ske på ett förenklat sätt. Det är antagligt att systemet kan bidra till att minska stress hos användarna på ett med tekniken enligt D2 likartat sätt.

I D2 anges inte storleken på köket eller dess organisation men av vad som i spalt 4, rad 65 – spalt 5, rad 2 anges om att antalet köks- och barterminaler beror på resturangens behov och systemets kapacitet ges fackmannen en anvisning om att systemet kan anpassas till kökets utformning. För fackmannen som ställs inför problemet att anpassa ett system enligt D2 till ett storkök med ett flertal geografiskt avgränsade avdelningar och ett serviceutrymme med syfte att säkerställa att all berörd personal har tillgång till aktuell information om gjorda beställningar framstår det därför som naturligt att placera bildskärmar eller displayenheter för mottagande av beställningar i varje avdelning i köket och serviceutrymmet. Att vidare förse bordsterminaler som används av matgästerna med kortläsarenheter för hanering av betalning framstår mot bakgrund av vad som anges i D2, och fackmannens allmänna kunskaper, som närliggande för denne.

Att det skulle vara ett syfte med förevarande uppfinning att minska stress är i sammanhanget inte patentmotiverande och uppfinningen kan heller inte anses ligga i upptäckten eller insikten av själva problemet.

Sammantaget och med uppfinningen sedd i sin helhet kan det som anges i patentkravet 1 inte anses skilja sig väsentligen från känd teknik och är därför inte patenterbart.

Per Carlson Stefan Svahn Håkan Sandh

Referent

Enhälligt

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 2 (Formulär A)

EE
Visa mer Visa mindre