Patentbesvärsrättens avgöranden

Register över Patentbesvärsrättens mål och avgöranden från 1989 till och med den 31 augusti 2016.
För äldre avgöranden, kontakta Stockholms tingsrätts arkiv.

Tillbaka

Patentbesvärsrätten

Mål

Målnr: 04-105

Beslutsdatum: 2005-05-10

Lagakraft: 2005-05-10

Målet gäller: Ansökan om tilläggsskydd för läkemedel nr 0190038-0 "sibutraminhydrokloridmonohydrat".

Ink datum: 2004-05-06

Reg datum: -

Överklagat: -

PRV:s nummer: 0190038-0

PRV beslutsdag: 2004-03-05

Överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen

Mål nr: -

Beslut: -

Klass: -

Juridiska sökord: Tilläggsskydd; Oinskränkt produktskydd

Tekniska sökord: Sibutraminhydroklorid; Monohydrat

Lagrum: Artikel 3a Rådets förordning 1768/92 om tilläggsskydd

Måltyp: patent

Utgång: bifall

Beslutskategori: intressant

Klagande

Klagandetyp: sökande

Namn: Knoll AG

Ombud: Awapatent AB

Fler Klagande: -

Motpart

Namn: -

Ombud: -

Fler Motparter: -

Referat: Patentverket hade tolkningsvis inskränkt patentets skyddsomfång till viss läkemedelsanvändning, som verket fann inte överensstämde med det läkemedelsgodkännande som ansökningen hänvisade till. Då patentsökanden hade sökt och av Europeiska patentverket beviljats oinskränkt produktskydd för fast sibutraminhydrokloridmonohydrat, befanns Patentverkets ställningstagande till ansökningen om tilläggsskydd vara felaktigt.

Referat fortsättning : -

Text: DOMSLUT

Patentbesvärsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar ansökningen åter till Patentverket för fortsatt behandling.

YRKANDE

Sökanden yrkar att Patentbesvärsrätten undanröjer Patentverkets avslagsbeslut.

REDOGÖRELSE FÖR SAKEN

Den föreliggande ansökningen om tilläggsskydd anger EP 0 230 742 (86309631.9) som grundpatent och N,N-dimetyl-1-[1-(4-klorfenyl)cyklobutyl]-3-metylbutylaminhydrokloridmonohydrat, generiskt namn sibutraminhydrokloridmonohydrat, som den produkt som söks skyddad. Av ansökningens bilagor framgår att den beredningsform som godkännandet avser har varumärket Reductil® och innefattar sibutraminhydrokloridmonohydrat som aktiv substans. Reductil® har försäljningsgodkännande med den terapeutiska indikationen tillägg till ett viktbehandlingsprogram för överviktiga patienter.

Patentverket har avslagit ansökningen med hänvisning till att EP 0 230 742 inte kan godtas som grundpatent, då patentet enligt verkets uppfattning avser behandling av depression. Av verkets motivering framgår att man anser att patentkraven skall tolkas med hjälp av beskrivningen.

Inför Patentbesvärsrätten anför sökanden att Patentverket har avvikit från de normala föreskrifterna för kravtolkning, och anför att inget av patentkraven 1, 2 och 4 är begränsade till behandling av depression och att det står klart från beskrivningen att inga sådana begränsningar var avsedda. Slutligen hänvisar sökanden till tolkningsprotokollet till Artikel 69 EPC och anför att Patentverkets tolkning ligger helt utanför protokollet.

DOMSKÄL

Patentverket har citerat ett antal artiklar i Rådets förordning nr 1768/92 om tilläggsskydd för läkemedel, men har inte klargjort vilket villkor i förordningen verket anser inte vara uppfyllt. Det enda som kan komma i fråga är dock villkoret i artikel 3 a, att produkten skyddas av ett gällande grundpatent.

Redan verkets uttalande att patentet avser fast sibutraminhydrokloridmonohydrat till användning för behandling av depression är felaktigt. En sådan användningsbegränsning anges inte av uppfinningens titel och föreligger inte heller i alla patentkrav. Endast patentkraven 3 och 10 anger en sådan begränsning.

Patentkravet 1 anger oinskränkt produktskydd för fast N,N-dimetyl-1-[1-(4-klorfenyl)cyklobutyl]-3-metylbutylaminhydrokloridmonohydrat (sibutraminhydrokloridmonohydrat), och de självständiga patentkraven 2, 4 och 9 anger farmaceutiska kompositioner innefattande sibutraminhydrokloridmonohydrat respektive förfaranden för framställning av sibutraminhydrokloridmonohydrat, utan någon begränsning till användning för viss terapeutisk indikation.

Den europeiska patentkonventionen ställer inga krav på att ett produktskydd skall vara användningsbundet. För övrigt anpassades patentlagen 1978 till förväntad (och sedermera bekräftad) praxis vid Europeiska patentverket då meningen ”Den omständigheten att uppfinningen avser en kemisk förening medför inte att en bestämd användning måste anges i patentkravet.” infördes i lagens 8 § för klargörande att oinskränkt produktskydd kan erhållas.

Patentsökanden har sökt och av Europeiska patentverket beviljats oinskränkt produktskydd för fast sibutraminhydrokloridmonohydrat. Patentlagens stadgande i 39 §, att för förståelse av patentkraven må ledning hämtas från beskrivningen, är inte avsett att utnyttjas när patentkraven ger en otvetydig uppgift om skyddsomfånget, såsom fallet är här. Det är därför felaktigt att tolkningsvis inskränka skyddsomfånget till viss användning. Villkoret i förordningens artikel 3 a är därmed uppfyllt. Överklagandet skall därför bifallas.

Rune Näsman Jeanette Bäckvall Gunilla Sandell

Referent

Enhälligt

EE Visa mer Visa mindre